Internets historia i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Internets historia i Sverige kan anses ha inletts 1984, då ett svenskt nät för första gången blev en del av Internet. Redan tidigare hade man dock dataförbindelser mellan vissa högskolor och universitet via koppling med modem och UUCP till den europeiska delen av Internet. Internets föregångare ARPANET tog sin start runt 1969 i Kalifornien i USA. Rent generellt så har nätets uppbyggnad börjat med högskolor och universitet för att sedan expandera med renodlat kommersiella operatörer som erbjudit tillgång för allmänheten.

Det dröjde till 1988 innan det skapades tillgång till ett direktkopplat Internet i form av universitets- och högskolenätet SUNET som i sin tur sammankopplades med en direkt förbindelse till USA, även om hastigheten var låg (9,6 kbit/s). I detta läge var elektronisk post (E-post) och diskussionsgrupper (Usenet) samt snabbmeddelanden via Talk och IRC stora tillämpningar. Webb tog fart först 1993 med servern NCSA HTTPd och den grafiska webbläsaren Mosaic. Internet blev tillgängligt för den svenska allmänheten först 1994 när Algonet som första kommersiella operatör kopplade ihop Internet med det svenska telefonnätet via modempooler. Kostnaden för nyttjande bestod i fast månadsavgift och minutavgift i form av samtalstaxa som på grund av Telias naturliga monopol på telefoni gjorde denna avgift hög.[1] Eftersom uppkoppling över längre tid var dyrt tog en del till olovliga metoder som gratisnummer (020-) med kapade kreditkort för att kunna vara uppkopplade länge utan kostnad.[2][3] 1996 blev Internet tillgängligt mot en fast månadsavgift utan trafikavgift i Ängelholm där det lokala kabel-TV-bolaget erbjöd uppkoppling via Ethernet och Kabel-TV modem. En stor förändring kom igång 1999 när Bredbandsbolaget slöt ett ramavtal med bostadsrörelsen HSB och ett stort antal bostadsrättslägenheter gavs tillgång till Internet. Detta fick Telia att komma med ett liknande erbjudande och snart fanns en marknad där Bredbandsbolaget och Telia bara var två av flera aktörer. Under 2001 började ADSL göras tillgängligt, till en början med debitering per överförd mängd data men detta upphörde inom 1-2 år på grund av konkurrens. De företag och internetleverantörer som förekommer som pionjärer har ofta bytt ägare så den ursprungliga inriktningen och företagskulturen kan vara helt förändrad i dagens läge.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tidslinje över Internets historia i Sverige:

1962 Det första modemet för telefonlinjer blev kommersiellt tillgängligt, med en hastighet av 300 bit/s.

1971 Televerket upphävde monopolet på mobila (radio) terminaler.[4]

1978 KOM, det första svenska elektroniska diskussionsforumet (BBS), startades av Stockholms Datamaskincentral.

1979-1993 Televerket drev sin Datavisionstjänst som man kopplade upp sig till med modem samt speciell programvara och abonnemang. Kommersiellt erbjöds det 1982. Många större företag anammade tjänsten, men i övrigt fick den ingen större utbredning. Steve Jobs deklarerade 1984 att tjänsten var "för enkelspårig".[5] Den lades senare ner.[förtydliga] Men även under dess aktiva tid uppkom motstånd mot elektroniska alternativ: "Tidningsutgivarföreningen till regeringen där man uttalade stark oro för den konkurrens videotex skulle medföra för tidningarna. Utredningens majoritet föreslog ett reklamförbud."[6] (Men så blev det ej) och denna tjänst kostade ändå motsvarande 0,55 SEK/minut.[5]

1979-1988 Universitetens nätverk (Sunet) använde Televerkets X.25 för att sedan lämna det ineffektiva protokollet permanent till förmån för hyrda direktförbindelser.[7]

1980 Det första ideellt drivna elektroniska diskussionsforumet (BBS) som var tillgängligt via modemuppkoppling startades av ABC-klubben[8]

1983 Televerkets ensamrätt på att leverera modem för hastigheter upp till 1200 bit/s upphörde.[9]

1983 Björn EriksenEnea kopplade en VAX 780-dator i Sverige till den europeiska delen av Internet med ett modem för 1200 bit/s[7] och UUCP, och skapade en svensk UUCP-nod.

1983 Några socialdemokrater försökte få till en skatt på allt datoranvändande,[10] se motion "1983/84:596 av Kurt Ove Johansson (s) och Stig Gustafsson (s) I molionen yrkas atl riksdagen hos regeringen begär en utredning om alt beskatta eller avgiftsbelägga användningen av datorer.". (sic!)[11][12]

1984 Det allra första svenska IP-nätet 192.5.50.0 (klass C, d.v.s. 256 adresser[13]) kopplades till Internet av Ulf Bilting vid Chalmers tekniska högskola.[14][15]

1985 En ny BBS, Q-Zentralen, startades av ABC-klubben. Denna version tillät flera samtidiga användare, tack vare en DEC-10 dator som ABC-klubben införskaffat, och därmed diskussioner i realtid. Diskussionsforumets utformning påminde om det amerikanska Usenet-systemet, med en funktion som påminde om utländska onlinetjänster såsom amerikanska Prodigy samt engelska Compunet. Q-Zentralen var tillgänglig på ideell grund via uppkoppling med modem.[8] I diskussionsgrupperna på Q-Zentralen figurerade många av de personer som senare skulle bli viktiga nyckelpersoner i det kommande elektroniska Sverige: Sven Wickberg, Anders Franzén, Henrik Schyffert och Jan-Inge Flücht.[8]

1986 Björn Eriksen, även känd som ber@sunet.se, registrerade toppdomänen .se[7]

1986 Operativsystemet BSD version 4.3 ett UNIX-liknande system som gjorde IP-kommunikation möjlig, bland annat via modem (SLIP) som kopplades till telefonnätet, släpptes.[16] Namnet på själva implementationen av nätverkskommunikationens gränssnitt (API) är "BSD-Socket", och implementationen infogades senare i många operativsystem, förutom de direkta arvtagarna FreeBSD, NetBSD och OpenBSD också Microsoft Windows med flera.

1988 Svenska universitetsnätverket (Sunet) skapades med X.25 länkar inrikes på 9,6 kbit/s[7] och anslöts via Nordunet som skapats samma år till USA med en 56 kbit/s länk till Princeton University.[7][17] Genom detta fick de flesta universitets- och högskolestudenter tillgång till Internet på riktigt. Valet av IP som nätverksprotokoll var inte självklart: "many networkers within the nordunet community never really regarded osi as an option, but were from the start determined to build a tcp/ip network. osi remained in the nordunet plans only because it was pushed so strongly by the European Commission."[17]

1990 De nordiska universitet- och högskolenätens (Nordunet) Atlantlänk till USA uppgraderas till 64 kbit/s.[17]

1991 Den första kommersiella Internetleverantören av stamnät för IP-baserade nätverk i form av Swipnet startade,[förtydliga] efter att Televerket sagt nej till IP-tekniken. Televerket skapar dock via Unisource Tipnet som ett snabbt men halvhjärtat försök till motdrag.[7]

1991 De nordiska universitet- och högskolenätens (Nordunet) Atlantlänk till USA uppgraderas till 128 kbit/s.[17]

1992 Televerkets monopol på fasta förbindelser upphörde.[18]

1992 De nordiska universitet- och högskolenätens (Nordunet) Atlantlänk till USA uppgraderas till 512 kbit/s.[17]

1993 Linköpings universitets datorförening Lysator installerade fast anslutning i studentbostadsområdet Ryd via en radiolänk (mikrovågslänk) under projektnamnet Rydnet.[19]

1994 IT-kommissionen startas med statsminister Carl Bildt som förste ordförande.[20]

1994 Operativsystemet 4.4BSD-Lite släpps fritt[21] vilket innebär att implementering av internets mest populära kodbas för nätverkskommunikation blir fri att använda och Punkt-till-Punkt Protokollet (PPP) definieras[22] som gör dynamisk konfiguration och uppkoppling med IP via modem lätt tillgängligt.

1994 ABC-klubben kopplades till och erbjöd modemuppkoppling till Internet. Samma år startades Algonet och erbjöd samma funktion på kommersiella villkor.

1994 Trumpet Winsock som gjorde det möjligt att ansluta datorer med Microsoft Windows till Internet släpptes, innan Microsoft själva förstod vitsen med detta.[23]

1995 De nordiska universitet- och högskolenätens (Nordunet) atlantlänk till USA uppgraderas från 4 Mbit/s till 34 Mbit/s.[17]

1995 SVT:s nyhetsprogram Rapport sände ett reportage varje dag under en vecka om Internet. Efter detta tog det ordentlig fart i Sverige. Företag utan internetkoppling sågs snart som "efter".

1996 Ängelholms Kabel-TV AB var en av de första i landet att erbjuda internetåtkomst via kabel-TV anslutningen till 7 000 hushåll med 2 000 kr i anslutningsavgift och 300 kr/mån.[24][25][förtydliga]

1996 I Umeå kopplades BRF Irrblosset som en av de första in på Internet med 10 Mbit/s Ethernet till låg fast månadskostnad. Andra liknande projekt i Umeå var Baldakinen och Kvarteret Vittran.

1997 Telia testar ostrypt ADSL-bredband till studenter och surfkiosker i Sundsvall i ett pilotprojekt kallat Supernet.[26]

1997 Sunet sålde sin och vid den tiden Sveriges enda internetknutpunkt (D-GIX) till företaget Netnod efter att regeringen 1996 begärt att Internet i Sverige ska formaliseras och säkras. 1998 öppnas en knutpunkt även i Göteborg och fler följde.[27] Även hanteringen av toppdomänen övergår 1997 till stiftelsen nic-se som i sin tur anklagas för att vara sluten och stelbent.

1999 Jonas Birgersson lyckades få till ett avtal mellan Bredbandsbolaget och HSB om att ansluta 350 000 hushåll som utgör cirka 10 procent av det totala antalet i flerfamiljshus[28] Telia kontrar genast med att man skall investera 1,4 miljarder kr[29][30]

2001 Wikipedia lanseras, inklusive versionen på svenska.

2001 ADSL introducerades på 25 prioriterade orter via Telias ADSL-tjänst.[31] Med 150 kbit/s sändningshastighet och 512 kbit/s mottagningshastighet.[24] Till en början försökte Telia debitera per överförd datamängd men detta fick man snart ge upp i den uppkomna konkurrenssituationen.

2010 Över 8,3 miljoner (cirka 92 procent) av den svenska befolkningen använder Internet, vilket gör Sverige till det land i EU där det finns flest internetanvändare i förhållande till folkmängden. I hela Europa är det bara Island som ligger före med 97 procent.[32]

2014 Telia upphörde med uppringt Internet via telefon.[33]

Mobil datauppkoppling[redigera | redigera wikitext]

1981 Nordiska mobiltelefonisystemet (NMT) blir tillgängligt. Systemet gör NMT DATA tillgängligt vilket gör det möjligt att etablera mobil datorkommunikation med specialmodem i en hastighet av 1200 bit/s.[34] Uppkopplingen debiterades med dyr samtalstaxa per minut. NMT nätet stängdes ner 31 dec 2007, men frekvenserna och namnet NMT övertogs av det amerikanska 3G-systemet CDMA2000 och operatören Net 1 med en licens från PTS som går ut 2015.

1992 Mobiltelefoninätet GSM blir tillgängligt med möjlighet till datakommunikation med en datahastighet på 9600 bit/s som debiterades med dyr samtalstaxa per minut.

2000 2G-mobiltelefonnätet GSM förses med paketförmedling (GPRS, ibland kallat 2.5G)[35][36] som gör det möjligt att överföra enstaka databitar, med debitering per databit istället för per uppkoppling och dess varaktighet. Prissättningen med hög avgift per MByte gjorde möjligheten endast ekonomiskt möjlig för användningsområden med högt värde per databit.

2003 3G-mobiltelefonnät med W-CDMA-tekniken lanseras vilket gör effektiv, och därmed billig, mobil uppkoppling möjlig. Några år senare, 2006, lanserades dessutom HSDPA med hastigheten 7,2 Mbit/s.

2007 En av operatörerna med W-CDMA teknik erbjuder 0,384 Mbit/s för 99 SEK/månad där det ingår 1 GB dataöverföring varje månad. Mer dataöverföring kostar 1,49 SEK/MB, med ett pristak på 399 SEK/månad.[37]

2009 Stockholm och Oslo är först i världen med 4G-mobilnätet LTE, ursprungligen på hastigheter på 50 respektive 100 Mbit/s.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ aftonbladet.se - Telia satsar – du får betala, 1998-03-12
  2. ^ ”Telia intensifierar jakten på tjuvringare - fem mister telefonerna i tre månader”. mobil.se. 13 oktober 1997. http://www.mobil.se/nyheter/telia-intensifierar-jakten-pa-tjuvringare-fem-mister-telefonerna-i-tre-manader-1.283534.html. Läst 1 juni 2013. 
  3. ^ ”KBB Nummer 9 - 1997”. textfiles.com. 16 september 2003. http://www.textfiles.com/magazines/SWEDISH/kbb09.txt. Läst 1 juni 2013. 
  4. ^ mobilen50ar.se - Fakta om mobilen. En resa genom tiderna. 2007
  5. ^ [a b] jpe.se - Journalist Per Eriksson, Minnet av en gulbrun dator[död länk] 2008. Arkiverad 21 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ http://www.teldok.se/TeldokArkiv/pdf/via3.pdf via Teldok, 3/1987 [död länk]
  7. ^ [a b c d e f] De byggde internet i Sverige, ISOC-SE, upplaga 2, 2009.
  8. ^ [a b c] Hackerkulturens Gräsrötter, ur Copyright finns inte V3.0, Linus Walleij, 1998
  9. ^ ”Hur 80-talets svenska IT-under nästan kraschlandade”. 8 mars 2012. http://blogg.binero.se/2012/03/hur-80-talets-svenska-it-under-nastan-kraschlandade/. Läst 3 juli 2013. ”Att Televerket dessutom hade monopol på att leverera modem med hastigheter på upp till 1200 baud fram till 1983 framstår idag som närmast vansinnigt, men så var det på den tiden.” 
  10. ^ riksdagen.se - Kammarens protokoll 1983 [död länk]
  11. ^ riksdagen.se - Betänkande 1983/84:SkU22 om nya förfaranderegler för punktskatter och prisregleringsavgifter (prop. 1983/84:71) 1983 [död länk]
  12. ^ idg/eforum - Ta upp ett gammalt inlägg 2000
  13. ^ RFC900 juni 1984
  14. ^ metro.se - Ulf Bilting kopplade in Sverige på internet, 2009-06-16
  15. ^ ”Forskningsassistenten Ulf Bilting kopplar upp Sverige på internet” (på sv-SE). http://www.internetmuseum.se/tidslinjen/ulf-bilting-kopplade-upp-sverige-pa-internet/. Läst 19 april 2017. 
  16. ^ freebsd.org - System Manager's Manual, slattach -- attach serial lines as network interfaces 1993-04-04
  17. ^ [a b c d e f] NorduNet history.pdf 2005
  18. ^ sormland.se - Regionförbundet Sörmland, Härifrån till bredband - slutrapport över bredbandsbygget i Sörmland, maj-2006 [död länk]
  19. ^ lysator.liu.se - RydNet, En kort historisk genomgång 2005
  20. ^ ”Sammanfattningen: Den stora berättelsen om internets historia” (på sv-SE). http://www.internetmuseum.se/berattelsen-om-internets-historia/. Läst 19 april 2017. 
  21. ^ netbsd.org - V1.103 (The 4.4BSD-Lite distribution announcement), 1994-03-01
  22. ^ ietf.org - RFC1661, July 1994
  23. ^ Computer shopper article: Here are eight programs you'll want for complete Internet access. 1994-12-01
  24. ^ [a b] WF: Datakom i Sverige - politisk fråga 2000-12-17
  25. ^ engelholm.se - Ängelholms KabelTV AB 1997-04-27 Arkiverad 3 juli 1997 hämtat från the Wayback Machine.
  26. ^ http://www.sk3bg.se/pdf/qrx972.pdf
  27. ^ netnod.se - Background Arkiverad 8 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  28. ^ cisionwire.se - Jonas Birgersson kommenterar avtalet med HSB 1999
  29. ^ AF: Jonas, 27, utmanar telefonijätten 1999-08-27
  30. ^ AF: Nu blir det strid om nätsurfarna 1999-08-27
  31. ^ ida.liu.se - ADSL, Asymmetric Digital Subscriber Line 2000 [död länk]
  32. ^ WP-sv "Internetworldstats" 2010-06-30
  33. ^ Telia avvecklar uppringt internet
  34. ^ telia.se - NMT Data – dataöverföring för NMT 450.
  35. ^ affarsvarlden.se - GPRS fortfarande stendött
  36. ^ mobil.se - På fredag lanseras GPRS
  37. ^ laptopguiden.se - 5 leverantörer av mobilt bredband, 2007-09-09

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]