Poddradio

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En av många symboler för poddradio: en symbol för RSS (för att skapa en koppling till att lyssnaren har möjlighet att prenumerera på sändningen) kombinerat med hörlurar

Poddsändning eller poddradio (engelska: podcast eller podcasting) är en metod att publicera (och för lyssnaren att prenumerera på) ljudfiler eller film via internet. Ordet "podcasting" är en sammanslagning av "pod" (ordagrant "kapsel" men syftande på media-spelaren Ipod) och engelskans "bro(ad)cast" (sändning). Ännu finns ingen helt adekvat svensk term för företeelsen; "poddsändning" är ett av de förslag som lagts fram, men "poddradio", som bland annat används av Sveriges Radio, används i mycket högre grad. Ordet "podd-tv" har fått visst genomslag för podd-sändning av videomaterial.

Definition[redigera | redigera wikitext]

Poddsändningar skiljer sig från andra sätt att tillhandahålla ljudfiler genom att RSS-flöden används för ändamålet. Därmed laddas filerna ner automatiskt när ett nytt avsnitt publiceras. Den relativa enkelheten gör att i princip vem som helst kan nå ut med hemproducerad radio eller film över hela världen. Poddsändningar beskrivs ibland som beröringspunkten mellan bloggande och vanlig radio. Till skillnad från radio (och i likhet med bloggande) är det teoretiskt helt gratis att sända podcast vilket gör att privatpersoner och kommersiella företag har liknande förutsättningar. Bland traditionella radiostationer och annan massmedia - både reklamfinansierad och public service - har det uppstått ett intresse för poddsändningar som både billigt och enkelt erbjuder modekonceptet time shifting. Till exempel började Sveriges Radio under våren 2005 erbjuda poddradioversioner av några (vilket senare har utökats till att omfatta en rad) av sina program, och BBC hoppade tidigt på tåget.

Med hjälp av särskild programvara (en så kallad podcastklient), som fungerar som en nyhetsaggregator, kontrolleras prenumerationerna på regelbunden basis och nya publicerade ljudfiler laddas ned automatiskt. När så skett kan man flytta över filerna (eller låta klienten göra det automatiskt) till sin bärbara musikspelare eller liknande. Det är här "pod"-delen kommer då Ipod var den populäraste mp3-spelare vid begreppets lansering. Poddsändningar i sig kräver däremot ingen Ipod utan valfri bärbar musikspelare eller dator med programvara för uppspelning av ljudfiler är tillräckligt. Det vanligaste filformatet som används för poddsändningar är det komprimerade formatet mp3.

Apples Itunes är idag den otvivelaktigt ledande podcastklienten med inbyggda funktioner för poddradio. Som ett komplement till det har Apple även skapat ett stort poddradio-register i anslutning till Itunes Store. Föga förvånande får poddsändningar från kommersiella radiostationer och företag störst utrymme men vem som helst får lägga in en poddsändning i registret vilket gör det sök- och prenumerationsbart, så kvantitativt är det mest oberoende poddsändningar. I samband med lanseringen av den första Itunes-versionen som hade stöd för poddsändningar (4.9) ökade antalet prenumeranter dramatiskt.

Kontrovers kring termen[redigera | redigera wikitext]

Kopplingen mellan ordet "podcast" och Apples Ipod har länge varit en nagel i ögat för många poddsändare. Termen har upplevts som begränsande eftersom den antyder att filerna inte skulle gå att spela på andra mediaspelare. Leo Laporte drev tidigt en informell kampanj för att ersätta ordet med "netcast". Trots den genomslagskraft Laporte och hans nätverk har (än i dag inleds alla sändningar från TWiT.tv med frasen "Netcast you love from people you trust") så fick den föreslagna termen aldrig något fäste. Debatten borde kunna ses som avslutad i och med att Microsoft införde stöd för "podcasts" i mediaspelaren Zune.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Poddsändning blev snabbt populärt 2004. Att peka ut en upphovsman är problematiskt då tekniken i sig är gammal och många använt sig av tekniken innan namnet fanns. Att publicera ljudfiler på bloggar, så kallat audiobloggande, var relativt populärt innan poddsändningarna men även om många audiobloggar använde sig av RSS existerade kombinationen inte som ett koncept. Termen "Podcast" kan möjligtvis ha debuterat i en artikel av Ben Hammersley i The Guardian 12 februari 2004.[källa behövs] Adam Currys betydelse för poddradio må vara omtvistat men hans insatser för mediets popularitet gjorde honom tidigt till något av en galjonsfigur för poddradio varpå han ofta benämns "the podfather".[källa behövs] På senare tid[när?] torde Leo Laporte, TWiT.tv:s centralgestalt, vara den enskilt mest inflytelserika poddsändare.[källa behövs]

I Sverige var det först under 2006 som mediet fick sitt stora genombrott. Detta märktes bl.a. genom all uppmärksamhet från andra medier, en ökad etablering av nya poddsändningar samt att Sveriges första förening för poddare - Swecasters - bildades.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

År 2003 började några programutvecklare på Apple skapa ett skript som gjorde att Itunes kunde hämta hem ljudfiler ifrån bloggar, för att man sedan skulle ha möjligheten att använda Itunes för att kunna synka dessa ljudfiler till sin mobil eller Ipod, det var nu som intresset började öka. [1]

Det som gör situationen annorlunda idag ifrån några år sen är att podcasts har blivit mer populärt på marknaden, vilket underlättat distributionen av tjänsten. Självklart har vi sedan många år tillbaka kunnat spela in våra egna audioinspelningar, men att sedan nå ut med dem har inte varit möjligt på samma sätt. Det är trots allt distributionen av podcasten som är det viktiga för dess utveckling. [2]

Fördelar med poddsändningar[redigera | redigera wikitext]

Den stora fördelen med poddsändningar jämfört med andra ljudmedier är det man kallar för time shifting på engelska, vilket i princip innebär att man kan lyssna var och när man vill. Man är alltså inte längre beroende att av att lyssna vid ett visst klockslag för att ta del av ett program. Inte heller är man beroende av att vara på en viss plats (till exempel vid en radio), utan kan med hjälp av till exempel en bärbar mp3-spelare ta med sig ljudet överallt.

Ur ett producentperspektiv är en av de stora fördelarna att det i stort sett är gratis att producera poddsändningar. Det som krävs är en dator med internetuppkoppling, ett inspelningsprogram och en mikrofon. Även serverhost-lösningar är idag väldigt kostnadseffektiva och bandbredd är inte längre ett problem. Vilken nivå man därefter väljer att lägga sig på är helt beroende på vilken ambitionsnivå man har (och vilken ekonomi).

Problem med poddsändningar[redigera | redigera wikitext]

Då poddsändning snabbt ökat i popularitet är det inte ovanligt att de mer populära sändarna börjar sälja in reklam och sponsring för att bekosta sin hobby. En ofta framhållen fördel med poddsändning, dess kommersiella oberoende, riskeras därför ironiskt nog bli lidande när publiken ökar.

Allt fler amerikanska företag har börjat med egna poddsändningar och då de har en bra överblick över annonsmarknaden, en befintlig säljorganisation och kan se stora ekonomiska vinstmöjligheter med mediet, riskerar den ideella scenen att drunkna.

Den utveckling som mest skulle gynna genren torde vara att priserna på bandbredd pressas.

Det finns dock leverantörer, specialiserade på podcasting, som tillhandahåller obegränsad bandbredd till sina kunder mot en liten kostnad varje månad. Detta är den enklaste vägen att gå om man är beredd att betala en liten summa för att göra sin röst hörd. Exempel på detta är till exempel Libsyn och Podshow. Fördelen med en sådan leverantör är att de kan förse kanalen med statistik, marknadsföringsverktyg och andra tjänster som är lockande för poddare.

Olika sorters poddsändning[redigera | redigera wikitext]

Poddsändingscenen har ett väldigt brett vingspann. På gräsrotsnivå finns ljudbloggarna där vanliga privatpersoner talar om vad helst de tänker på. Vissa har mer krönikeartade analyser tänkt för en publik med liknande åsikter, andra har mer vardagliga sammanfattningar som mer liknar en dagbok. Vidare finns det tematiska poddsändningar som behandlar ett väl avgränsat område. Många av dessa bedriver nyhetsbevakning och -sammanfattning men det mesta utrymmet brukar ligga i kommenterande och diskuterande inslag. Särskilt vanliga är teknikrelaterad sändningar men det är få intressesfärer som inte är representerade. Vidare finns det poddsändningar med pedagogisk eller upplysande funktion. En sådan genre är soundseeing där en geografisk plats eller till exempel ett museum presenteras av någon som fysiskt befinner sig på platsen när sändningen spelas in

Många traditionella radiostationer erbjuder delar av sitt utbud och/eller arkiv som poddsändningar. Ofta är programmen omklippta så att inget upphovsrättsskyddat material ska ingå. Även spelare från andra medier så som tidningar, tv-stationer, kommersiella webbplatser etc. erbjuder sändningar som baserar sig på deras huvudsakliga verksamhet.

Den sista gruppen av poddsändningar kommer från företag, ofta starka inom andra medier än radio. Dessa poddsändningar är ofta utformade som förhandslyssningar eller direkt reklam för företagens varumärken.

Man skiljer också på original content och non original content där den senare kan sägas representeras av till exempel Sveriges Radios podradiokanaler, då de övervägande lägger ut tidigare sänt radiomaterial i podcastformat. Original content syftar till program och kanaler som skapas enkom för podcastmediet. Det som kan tyckas vara mest intressant ur ett kulturellt perspektiv torde vara original content. Någon lämplig översättning av dessa två termer till svenskan finns för närvarande inte.

Exempel på Podcasts från Sverige[redigera | redigera wikitext]

Program för att lyssna på poddradio[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Din guide till podcast”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article38401.ece. Läst 1 april 2012. 
  2. ^ Richardson, Will (2010). blogs wikis podcasts and other powerful web tools for classroom-3rd ed. Corwin. sid. 112