Nordatlantiska fördraget
| |
| Typ | Militär allians |
|---|---|
| Undertecknat | 4 april 1949 |
| Plats | Washington, D.C. |
| Förseglat | 24 augusti 1949 |
| I kraft | Ratifikation av Belgien, Kanada, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Storbritannien och USA samt en majoritet av de övriga signatärstaterna. |
| Undertecknare | Lista
 Albanien Belgien Bulgarien Danmark Estland Frankrike Grekland Island Italien.svg){kind=small} Kanada Kroatien Lettland Litauen Luxemburg Nederländerna Norge Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern Storbritannien USA |
| Depositarie | USA:s regering |
| Språk | Franska, engelska |
 North Atlantic Treaty på Wikisource
| |
Nordatlantiska fördraget, även känt som Atlantpakten eller Washingtonfördraget, undertecknades i Washington, D.C. den 4 april 1949 och var ett fördrag som etablerade Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato).
Bakgrund
Fördraget skapades med ett väpnat angrepp mot Västeuropa av Sovjetunionen i åtanke, men den ömsesidiga självförsvarsklausulen åberopades aldrig under kalla kriget. Den åberopades för första gången 2001 som svar på 11 september-attackerna mot World Trade Center och Pentagon i Operation Eagle Assist.
Ursprungliga medlemmar
De tolv ursprungliga länderna som undertecknade avtalet och blev därmed grundmedlemmar i Nato var:
|
|
Undertecknandet
Ledarna för de länder som i Washington, D.C. undertecknade avtalet som befullmäktigade var:
Danmark – Gustav Rasmussen och Henrik Kauffmann
Island – Bjarni Benediktsson och Ólafur Thors
Italien – Carlo Sforza
Kanada – Lester B. Pearson och H.H. Wrong
Storbritannien – Ernest Bevin och Oliver Franks
USA – Dean Acheson
Senare medlemmar
Följande länder anslöt sig till fördraget efter de ursprungliga länderna:
|
|
När Tysklands återförening inträffade 1990 blev landet som helhet en medlem av Nato.
Under toppmötet i april 2008 inbjöds Kroatien och Albanien officiellt att gå med i Nato. De båda undertecknade fördraget och gick officiellt med i Nato den 1 april 2009.
Artikel fem
Enligt denna artikel åtar sig varje medlemsstat att överväga en väpnad attack mot en stat att vara ett väpnat angrepp mot alla stater.
Amerikansk ratifikation
I USA ratificerades fördraget av amerikanska senaten i omröstning 82 mot 13 röster den 21 juli 1949.
Se även
Externa länkar
- Officiell text (engelska)