Tysklands försvarsmakt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tysklands försvarsmakt
Bundeswehr Logo.svg
Bundeswehrs symbol
Information
NationTyskland Tyskland
Grundad1955
OrganisationerDeutsche Marine
Heer
Luftwaffe
Streitkräftebasis
Zentraler Sanitätsdienst der Bundeswehr
HögkvarterBonn, Tyskland
Högste befälhavareFörsvarsministern (i fredstid)
Förbundskanslern (i krigstid)
StatsrådFörsvarsminister
FörsvarschefGeneralinspektör
Aktiva styrkor219 368 (19/5 2011)
Ekonomi
Budget€ 31 550 000 000 (2010)
Andel av BNP1,2 %
Övrigt

Tysklands försvarsmakt, (tyska: Bundeswehr), är försvarsmakten i Förbundsrepubliken Tyskland. Cirka 12 procent av den fredstida styrkan utgörs av värnpliktiga soldater.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Skapandet av Bundeswehr var långt ifrån okontroversiellt. Många tyskar protesterade mot att det på nytt skulle skapas en tysk armé, många hade hoppats på Tyskland som en demilitariserad zon. Bundeswehr ser sig självt uttryckligen inte i Wehrmachts tradition utan har istället en egen tradition som demokratisk försvarsmakt. En viktig del i denna är parollerna die innere Führung och Staatsbürger in Uniform.[1]

Amt Blank[redigera | redigera wikitext]

Amt Blank, som senare blev försvarsministeriet, var starten för skapandet av Bundeswehr. Medlemmarna Hans Speidel och Adolf Heusinger i Amt Blank utsågs år 1950 till militära rådgivare till förbundskansler Konrad Adenauer. Adenauers åsikt var att en ny tysk armé var nödvändig för att skydda demokratin i väst. Han fick stöd av John J. McCloy som 6 juli 1950 deklarerade att västmakterna skulle se att anfall mot Västtyskland som ett angrepp mot dem.

Ett viktigt steg togs när Konrad Adenauer fick godkänt av Natos överbefälhavare Dwight D. Eisenhower att tidigare Wehrmacht-officerare fick tjänstgöra i Västtyskland. Under de första åren hade officerarna ofta en bakgrund i Wehrmacht. År 1958 hade 12 900 av officerarna en bakgrund i Wehrmacht och 1960 hade 45,8 % av underofficerarna varit i Reichswehr eller Wehrmacht. År 1970 hade andelen sjunkit till 9,6 %.

Bundeswehr skapas[redigera | redigera wikitext]

Konrad Adenauer besöker Bundeswehr.

Bundeswehr skapades 1955 då dåvarande Västtyskland (Förbundsrepubliken) återigen fick ha en egen försvarsmakt. Den 7 juni 1955 grundades försvarsförvaltningen och 12 november 1955 följde 101 frivilliga som svor in sig i Bundeswehr. Adolf Heusinger blev 1957 Bundeswehrs första generalinspektör (motsvarande ÖB). År 1957 kallades de första värnpliktiga in i Bundeswehr. Värnplikten sågs dels som ett sätt att få tillräcklig storlek på Bundeswehr men också ett sätt att knyta organisationen till folket, och inte som tidigare att en "stat i staten" skapades.

Det västtyska Nato-medlemskapet var huvudanledningen till att tyskar som tio år dessförinnan marscherat mot västmakterna, nu sågs som rumsrena, Bundeswehr fick genom Nato-medlemskapet samt de västallierades närvaro i Västtyskland en närhet till USA, Frankrike och Storbritannien. Man har idag bland annat ett gemensamt tysk-franskt förband. DDR svarade året därpå med att skapa sin egen armé Nationale Volksarmee (NVA). Redan 1950 hade DDR skapat en militärliknande organisation med sina kasernerade folkpolis.

År 1962 hjälpte Bundeswehr till med katastrofhjälp i samband med stormfloden i Hamburg. Denna aktion hjälpte till att ge Bundeswehr en bättre folklig förankring. År 1973 startades Bundeswehrs universitet i Hamburg, sedan 2003 med namnet Helmut-Schmidt-Universität för utbildning av officerare.

Återföreningen 1990[redigera | redigera wikitext]

Jörg Schönbohm.

I samband med Tysklands återförening kom 20 000 militärer ur det tidigare Nationale Volksarmee att bli en del av Bundeswehr. I april 1990 kom den västtyska försvarsministern Gerhard Stoltenberg och Östtysklands avrustning- och försvarsminister Rainer Eppelmann överens om det återförenade Tysklands fortsatta tillhörighet i Nato. I juli 1990 stod det klart att Bundeswehrs styrkor skulle reduceras och maximalt uppgå till 370 000 man efter en överenskommelse mellan Helmut Kohl och Gorbatjov.

Det återförenade Tyskland innebär att Bundeswehr övertog NVA:s trupper och förband samt materiel. Jörg Schönbohm blev befälhavare över Bundeswehrkommando Ost som efterträdde NVA i forna Östtyskland. Den 3 oktober i samband med Tysklands officiella återförenande upplöstes Nationale Volksarmee. En stor mängd tidigare NVA-anställda sparkades, inte minst högre officerare. Materiel såldes eller skänktes bort, bland annat till Sverige, Turkiet och Indonesien.

Bundeswehrreform[redigera | redigera wikitext]

Tyskland har under senare år minskat Bundeswehrs storlek. Precis som i Sverige gör färre värnplikten i Tyskland idag. Karl-Theodor zu Guttenberg (CSU) meddelade 2010 att han vill ta bort värnplikten och införa frivillig tjänstgöring. Samtidigt vill han minska Bundeswehrs storlek till att omfatta 163 500 soldater.

Bundeswehr utomlands[redigera | redigera wikitext]

För Bundeswehr var utlandstjänstgöring länge en känslig fråga på grund av Wehrmachts krigsförbrytelser under andra världskriget. Man kom dock att integreras snabbt inom Natosamarbetet. 1987 ägde den första gemensamma tysk-franska manövern rum, Kecker Spatz. 1990-talet började man att delta alltmer i internationella projekt och har idag, i likhet med bl.a. Sverige, trupper i bland annat Kosovo och Afghanistan. Fransk-tyska brigaden är ett gemensamt militärt förband med enheter från franska armén och Bundeswehr. Brigaden står under Eurocorps befäl.

Bundeswehrs försvarsgrenar[redigera | redigera wikitext]

Generalinspektörer[redigera | redigera wikitext]

Tysklands motsvarighet till den i internationella sammanhang generiska beteckningen försvarschef är generalinspektören.

Personal[redigera | redigera wikitext]

Tyska soldater i Bosnien.

Tyskland hade allmän värnplikt fram tills 1 juli 2011, då landets försvarsmakt blev en yrkesarmé.

Personalstyrka 2017[redigera | redigera wikitext]

  • Armén: 61 000 militärer.
  • Flygvapnet: 28 000 militärer.
  • Marinen: 16 000 militärer.
  • Sanitätsdienst: 20 000 militärer.
  • Streitkräftebasis: 41 000 militärer, 10 000 civilanställda.
  • Förvaltning: 39 000 civilanställda.
  • Militärteknik: 11 000 civilanställda.

Källa: [2]

Militär personalstruktur[redigera | redigera wikitext]

Militär personal i armén
Personalgrupp Personal-
kategori
Anställningskrav Tjänstgörings-
förhållanden
Utbildning Befordringsgång
Frivillig värnpliktig Mannschaften Manskap Skolplikt
18 år
23 månaders värnplikt 4 månaders grundutbildning Soldat
Gefreiter
(3 mån)
Obergefreiter (6 mån)
Hauptgefreiter (12 mån)

[3] [4]

Anställd soldat Tidsbegränsad anställning med minst 2 års tjänsteförpliktelse Soldat
Gefreiter
(3 mån)
Obergefreiter (6 mån)
Hauptgefreiter (12 mån)
Stabsgefreiter (36 mån)
Oberstabsgefreiter (48 mån)
Fackunderofficer Unteroffizier
Underofficer
Grundskola
18-24 år
Tidsbegränsad anställning med 9 års tjänsteförpliktelse Grundutbildning
Yrkesutbildning
Unteroffizieranwärter
Unteroffizier (12 mån)
Stabsunteroffizier (24 mån)
[3] [5]
Yrkesutbildning
18-32 år
Tidsbegränsad anställning med 8 års tjänsteförpliktelse Grundutbildning Unteroffizier
Stabsunteroffizier (12 mån)
Fältväbel i trupptjänst Yrkesutbildning eller realexamen
18-29 år
Tidsbegränsad anställning med 12 års tjänsteförpliktelse; anställning som yrkesbefäl möjligt. Grundutbildning
Befattningsutbildning 12-48 mån
Feldwebelanwärter
Unteroffizier (12 mån)
Stabsunteroffizier (24 mån)
Feldwebel (36 mån)
Oberfeldwebel
Hauptfeldwebel (5 år)
Stabsfeldwebel
Oberstabsfeldwebel (19 år)
[3] [6]
Fältväbel i facktjänst Tidsbegränsad anställning med 13 års tjänsteförpliktelse; anställning som yrkesbefäl möjligt. [3] [7]
Officer i militärfacklig tjänst Offizier
Officer
Realexamen och underofficer med minst fältväbels grad Yrkesbefäl 36 mån Leutnant (36 mån)
Oberleutnant
Hauptmann
(8 år)
Stabshauptmann (18 år)
[3]
Officer i trupptjänst Högskolebehörighet för yrkesofficersaspiranter;
realexamen och yrkesutbildning för övriga aspiranter
18-29 år
Yrkesbefäl eller
tidsbegränsad anställning med 13 års tjänsteförpliktelse.
77 mån för yrkesofficersaspiranter; 36 mån för övriga aspiranter Offizieranwärter
Fahnenjunker
(12 mån)
Fähnrich (21 mån)
Oberfähnrich (30 mån)
Leutnant (36 mån)
Oberleutnant
Hauptmann (8 år)
Major
Oberstleutnant
Oberst
(18 år)
[3] [8]

Militära grader och löner[redigera | redigera wikitext]

Frivilliga värnpliktiga har inte lön utan värnpliktsförmåner.

Lönegrad Anställda soldater Fackunderofficerare Fältväblar i trupptjänst/facktjänst Officerare i militärfacklig tjänst Officerare i trupptjänst
A3 Grenadier
Menig
Gefreiter
Menig 1kl
- - - -
A4 Obergefreiter
Hauptgefreiter
Vicekorpral
- - - -
A5 Stabsgefreiter
Oberstabsgefreiter Korpral
Unteroffizier Sergeant - - -
A6 - Stabsunteroffizier Sergeant - - -
A7 - Feldwebel
Oberfeldwebel
Förste sergeant
- -
A8 - - Hauptfeldwebel Fanjunkare - -
A9 - - Stabsfeldwebel Förvaltare
Oberstabsfeldwebel Regementsförvaltare
Leutnant Fänrik
A10 - - - Oberleutnant Löjtnant
A11
A12
- - - Hauptmann Kapten
A13 - - - Stabshauptmann Kapten Major Major
A14
A15
- - - - Oberstleutnant Överstelöjtnant
A16
B3
- - - - Oberst Överste
B6 - - - - Brigadegeneral Brigadgeneral
B7 - - - - Generalmajor Generalmajor
B9 - - - - Generalleutnant Generallöjtnant
B10 - - - - General General

Gradbeteckningar[redigera | redigera wikitext]

Dienstgradabzeichen Bundeswehr.png

  • UA = Unteroffiziersanwärter (befälselev)
  • FA = Feldwebelanwärter (specialistofficersaspirant)
  • OA = Offiziersanwärter (officersaspirant)
  • Fahnenjunker = Kadett med grad som Unteroffizier
  • Fähnrich = Kadett med grad som Feldwebel
  • Oberfähnrich = Kadett med grad som Hauptfeldwebel

Vapenbeteckningar i Bundeswehr[redigera | redigera wikitext]

Varje rad i listorna nedan innehåller; benämning inom Bundeswehr (till exempel MP5), tillverkare (till exempel H&K) samt tillverkarens benämning (till exempel HK54).

Maschinenpistole (kulsprutepistoler)

Gewehr (gevär och automatkarbiner)

Pistole (pistoler)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lewis & Zitzlsperger (2016), s. 144.
  2. ^ "Karriere in der Bundeswehr." Bundeswehr. 2017-12-28.
  3. ^ [a b c d e f] Soldatenlaufbahnverordnung. 18.7.2017 2017-12-28.
  4. ^ "Freiwilliger Wehrdienst und Laufbahnen der Mannschaften." Bundeswehr. 2017-12-28.
  5. ^ "Laufbahn Unteroffizier im allgemeinem Fachdienst." Bundeswehr. 2017-12-28.
  6. ^ "Laufbahn Feldwebel Truppendienst." Bundeswehr. 2017-12-28.
  7. ^ "Laufbahn Feldwebel Fachdienst." Bundeswehr. 2017-12-28.
  8. ^ "Die Laufbahnen der Offiziere." Bundeswehr. 2017-12-28.
  • Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (på eng). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris 19960113. ISBN 9781442269569 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]