Nordiska rådet

Från Wikipedia
Version från den 16 januari 2018 kl. 15.12 av 213.174.69.20 (Diskussion) (president)
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Nordiska rådet

Högkvarter Köpenhamn
Nordiska ministerrådet Köpenhamn
Officiella språk Danmark Danska
Norge Norska
Sverige Svenska
Grundandes 1952
Direktör Britt Bohlin
President Michael Tetzschner
Vicepresident Martin Kolberg
Förmanskap för rådet Norge
De nordiska och baltiska statsministrarna inför Nordiska rådets session i Stockholm 2014. Från vänster: Algirdas Butkevičius, Litauen, Laimdota Straujuma, Lettland, Anne Sulling, handelsminister Estland, Erna Solberg, Norge, Stefan Löfven, Sverige, Helle Thorning-Schmidt, Danmark, Alexander Stubb, Finland, Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Island.
Karta över Nordiska rådets medlemsstater.

Nordiska rådet är en mellanstatlig samarbetsorganisation mellan de nordiska staternas parlament. Nordiska rådet bildades den 16 mars 1952 av Danmark, Island, Norge och Sverige. Finland inträdde 1955. Ett av de första konkreta besluten var den nordiska passunionen, som trädde i kraft den 1 juli 1954 och gjorde Norden till en gemensam arbetsmarknad. Nordiska rådets symbol svanen med åtta vingpennor[ifrågasatt uppgift] symboliserar de fem länderna och de tre självstyrande områdena – Grönland, Färöarna och Åland – inom Norden.

Organisation

Nordiska rådet är en parlamentarikerförsamling som består av 87 ledamöter och representerar de fem självständiga länderna och de tre självstyrande områdena. Rådsmedlemmarna som kommer från ländernas parlament, nomineras av respektive politiska parti och väljs av parlamentet. Direkta val till Nordiska rådet förekommer inte. Andra exempel på parlamentarikerförsamlingar Brittisk-irländska parlamentarikerförsamlingen och Baltiska rådet.

Nordiska rådet har framförallt varit de nordiska parlamentens samarbetsorgan, men ända från starten har även de nordiska ländernas regeringar drivit samarbeten inom rådets ram. Regeringssamarbetet formaliserades 1971 genom att Nordiska ministerrådet skapades.

Det Nordiska ministerrådet är egentligen inte ett enda råd, utan ett flertal som har en gemensam benämning. I ministerrådet möts flertalet nordiska fackministrar, men några som inte är med är utrikes- och försvarsministrarna. Detta förhindrar dock inte att de ministrarna möts åt enskilt.

Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet betjänas av var sitt sekretariat, som båda ligger i Köpenhamn. Inom Nordiska rådet finns det även nationella sekretariat som är knutna till det egna landets delegation. De flesta som jobbar på Nordiska ministerrådet är experter inom de olika fackområdena som utgör det nordiska samarbetet. Men de har även ansvar för den löpande tillsynen och ledningen av över nordiska institutioner i icke-europeiska länder. De anställda på Nordiska rådets sekretariat arbetar för att bidra med ett bredare spektrum av ämnesområdena som diskuteras.

Henrik Dam Kristensen från Danmark, är sedan 1 januari 2014 president för Nordiska rådet.

Kulturutbyte och lokalkontor

En väsentlig del av Nordiska rådets verksamhet handlar om att stärka det nordiska samarbetet inom framförallt kultur, men också inom skola och vissa fackområden. Nordisk kulturfond och andra stödfonder förmedlar årligen stöd för bland annat reseutbyten, studieresor, gemensamma kulturprojekt och gästspel, översättningar med mera. Man förmedlar även information om verksamheter och kulturhändelser inom Norden, och lokala kontakt- och informationskontor finns i alla de anslutna länderna och regionerna samt på flera ställen i Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och på Sönderjylland i Tyskland. I Finland heter den lokala parten Kulturkontakt Nord från och med 2012.

Nordiska rådet delar också ut årliga priser – Nordiska rådets litteraturpris, Nordiska rådets musikpris, Nordiska rådets filmpris, Nordiska rådets natur- och miljöpris och Nordiska rådets pris för barn- och ungdomslitteratur.

Norden i Europa

I dag har Nordiska rådet till viss del tappat sin funktion, sedan Danmark, Finland och Sverige blivit medlemmar i EU, som i början av 2000-talet blivit allt starkare på flera områden. Tidigare avtal inom Nordiska rådet är numera antingen ersatta av EU-avtal eller integrerade i EU. Island och Norge står visserligen utanför EU men är sedan 1992 med i EES, vilket innebär att även dessa båda länder är knutna till EU vid sidan av Nordiska rådet.

Dock har Norden efterhand visat sig passa bra in det regionsperspektiv, som länge funnits med i EU:s diskussioner om framtidsutveckling och genom samarbetet med Ryssland och de baltiska länderna har en ny viktig uppgift vuxit fram för att stärka ett större närmande, samarbete, en förbättrad säkerhets-, demokrati- och miljöutveckling samt handels-, forsknings- och kulturutbyte. För detta har man även initierat projektet Den nordliga dimensionen[1][2]. Efterhand har alltfler initiativ tagits för att förnya och stärka Nordiska rådets funktion som regionparlament inom EU[3] och att stärka och marknadsföra Norden och dess rådssamverkan internationellt som ett föredöme, inte minst mot bakgrund av alltmer problem inom EU och dess medlemsländer[4].

Medlemmar

Medlem Parlament Ledamöter År för anslutning Status
Danmark Danmark Folketinget 16 1952 Suverän stat
Finland Finland Finlands riksdag 18 1955 Suverän stat
Färöarna Färöarna Färöarnas lagting 2 1970 Autonomt delområde av Konungariket Danmark
Grönland Grönland Grönlands landsting 2 1984 Autonomt delområde av Konungariket Danmark
Island Island Alltinget 7 1952 Suverän stat
Norge Norge Stortinget 20 1952 Suverän stat
Sverige Sverige Sveriges riksdag 20 1952 Suverän stat
Åland Åland Ålands lagting 2 1970 Självstyrande landskap inom Republiken Finland

Partigrupper

Ledamöterna i Nordiska rådet kan bilda partigrupper som får stöd för sin verksamhet. De ledamöter som väljer att stå utanför kan få ett visst stöd. För att kunna bilda en partigrupp krävs det minst fyra ledamöter från minst två olika länder och det finns för närvarande fem stycken grupper. Fyra ledamöter står utanför en partigrupp.[5]

Partigrupp Antal partier
Konservativa gruppen 7
Mittengruppen 24
Nordisk frihet 3
Socialdemokratiska gruppen 8
Vänstersocialistiska gröna gruppen 7
Ledamöter utan partigrupp 1

Rådsdirektör

Presidenter

Svenska parlamentariker i Nordiska rådet

Ungdomens Nordiska råd

Ungdomens Nordiska råd (UNR) är ungdomarnas kanal att påverka på samnordisk nivå. UNR:s verksamhet finansieras huvudsakligen av Nordiska rådet. UNR:s funktion är att skapa och aktivera diskussion mellan nordiska ungdomar och fungera som direkt länk till Nordiska rådets verksamhet.

UNR samlas årligen till en egen session där politiskt aktiva ungdomar diskuterar om aktuella ämnen runt nordiskt samarbete. Sessionen ordnas alltid i månadsskiftet oktober-november, veckoslutet innan Nordiska rådets session.

Sedan 2002 har UNR haft eget presidium som väljs i den årliga sessionen för ett år i taget. Presidiets medlemmar representerar ungdomarnas politiska paraplyorganisationer i Norden och det består av åtta medlemmar: president, sex ordinarie medlemmar och Föreningarna Nordens Ungdomsförbunds (FNUF) observatör. Varje medlem har dessutom en suppleant. Presidiet möts fyra-fem gånger i året, oftast i samband med Nordiska rådets möten.

UNR:s sekretariat handhas av Föreningarna Nordens Ungdomsförbund och är placerat på Pohjola-Nordens Ungdomsförbund.

Se även

Referenser

  1. ^ Nordiska Rådet – samarbetet med Ryssland Arkiverad 21 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Nordiska rådet – Projekt "Den nordliga dimensionen"
  3. ^ Tankesmedjan e2 2009 – förslag till förnyelse av nordiska samarbetet Arkiverad 22 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Hufvudstadsbladet 10 november 2011 – Nordenordförande Kimmo Sasi om Nordiska rådets förnyade relevans
  5. ^ Partigrupperna i Nordiska rådet
  6. ^ http://www.norden.org/en/news-and-events/news/karin-aastroem-blir-nordiska-raadets-president-2014 Karin Åström blir Nordiska rådets president 2014
  7. ^ ”Höskuldur Þórhallsson, Nordiska rådets president 2015”. http://www.norden.org/sv/nordiska-raadet/bag-om-nordisk-raad/presidentskap/nordiska-raadets-president/hoeskuldur-thorhallsson-nordiska-raadets-president-2015. Läst 5 december 2015. 

Externa länkar

v • r
Nordiska ministerrådet
Medlemsstater
Halvautonoma områden inom samarbetet
v • r
Partigrupper i Nordiska rådet
v • r
Nordiska rådets priser
Kategorier
År
2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022  · 2023
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nordiska_rådet&oldid=42350701”