Oscar Eliason

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Oscar Eliason
Oscar Eliason omkring 1905
Oscar Eliason omkring 1905
FöddAnders Oscar Wilhelm Eliason
14 november 1863
Stockholm
Död25 juni 1907 (43 år)
Stockholm

Anders Oskar Vilhelm Eliason, född 14 november 1863 i Klara församling, Stockholm, död 25 juni 1907 i Oscars församling, Stockholm[1] var en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Eliason debuterade på Svenska teatern 1882[2], var 1883-1884 och 1888-1892 anställd hos August Lindberg, från 1890 i Göteborg. 1884-1885 och från 1892 var han anställd hos Albert Ranft, 1893-1895 i Göteborg och från 1895 i Stockholm. 1885-1886 arbetade han i Göteborg, 1886-1887 hos William Engelbrecht och 1887-1888 vid Vasateatern. Från 1892 var Eliason under ett tiotal somrar Djurgårdsteaterns ledande skådespelare. Eliason var en komisk karaktärsskådespelare och ansågs ha strålande fantasi, kultiverad smak och naturlig replikföring.

Bland hans roller märks Jago i Othello, Antolycos i En vintersaga, Stråman i Kärlekens komedi, Aslaksen i De ungas förbund, Manders i Gengångare, Tesman i Hedda Gabler, Lechat i Affär är affär, Pinglet i Spökhotellet och d:r Petypon i Damen från nattkaféet.

Eliason var 1889–1899 gift med skådespelerskan Sigrid Key.[3]

Eliason avled i komplikationer efter en gallstensoperation.[2] Han begravdes på Norra begravningsplatsen 1 juli 1907.[4]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1887 Cascarino Amors gengångare
Louis Varney, Jules Prével och Armand Liorat		 Vasateatern[5][6]
Adolphe Temidart Tre hattar
Alfred Hennequin		 Vasateatern[7]
Javanon Durand och Durand
Maurice Ordonneau och Albin Valabrègue		 Vasateatern[8]
1888 Adolf Stjernfeldt Hela verlden
José Echegaray		 August Lindbergs sällskap[9]
1891 Selby Ett silverbröllop
Emma Gad		 Mindre teatern, Göteborg[10]
1892 Selby, fabrikör Ett silverbröllop
Emma Gad		 Djurgårdsteatern[11]
Gendarmen
Pierre Decourcelle och Henri Debrit		 Djurgårdsteatern[12]
1893 Labarèdes Picardan är hemma
Alexandre Bisson		 Djurgårdsteatern[13][14]
Ordryttaren Spökerierna på slottet, revy
Eric Sandberg		 Djurgårdsteatern[14]
Gendarmen
Pierre Decourcelle och Henri Debrit		 Djurgårdsteatern[12]
1894 Lord Francourt Babberly Charleys tant
Brandon Thomas		 Stora Teatern, Göteborg[15]
En väldig På Helgeandsholmen, revy
Eric Sandberg		 Djurgårdsteatern[16]
1895 Poulard Maskeraden
Alexandre Bisson och Albert Carré		 Vasateatern[17]
1896 Lindén Det stora förslaget
Pehr Staaf		 Vasateatern[18]
Mäster Jacob, kyrkoherde i Mora Med Sveriges allmoge
Hugo Fröding		 Arenateatern[19]
1897 Siems, artist och hotellägare Ungdomslek
Frederik Leth Hansen		 Vasateatern[20]
1898 Jubelin Marcelle
Victorien Sardou		 Vasateatern[21]
Dagfinn Bonde Kungsämnena
Henrik Ibsen		 Harald Molander Vasateatern[22]
Saint Gaudens Kameliadamen
Alexandre Dumas d.y.		 Vasateatern[23]
Härved Boson Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg		 Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[24]
Professor Gylling Vid rikets port
Knut Hamsun		 Svenska teatern, Stockholm[25]
Bimke, fabrikör Familjen Jensen
Edgard Høyer		 Svenska teatern, Stockholm[26]
Hertigen av Norfolk Konung Richard II
William Shakespeare		 August Lindberg Svenska teatern, Stockholm[27]
1899 Moritz Jäger Vävarna
Gerhart Hauptmann		 Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[28]
1900 Ludvig XVIII Colinette
G. Lenotre och Gabriel Martin		 Vasateatern[29]
Fritz
Hermann Sudermann		 Södra Teatern[30]
1901 Ernst Bjarne, ingenjör Stiliga Agusta
Gustaf af Geijerstam		 Albert Ranft Södra Teatern[31]
1905 Hövitsmannen Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg		 Svenska teatern, Stockholm[32]
Ramset Daglannet
Björnstjerne Björnson		 Svenska teatern, Stockholm[33]
Egholm, cigarrhandlare Agnete
Amalie Skram		 Svenska teatern, Stockholm[34]
1906 Jacques, nuvarande ålderman Gillets hemlighet
August Strindberg		 Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[35]
Beszjemenoff Småborgare
Maksim Gorkij		 Svenska teatern, Stockholm[36]
1907 Henrik IV
William Shakespeare		 Svenska teatern, Stockholm[37]
Doktor Rank Ett dockhem
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Stockholm[38]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  2. ^ [a b] ”Oscar Eliason död”. Dagens Nyheter: s. 2. 27 juni 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-06-27/13351A/2. Läst 5 augusti 2015. 
  3. ^ Sigrid Deurell på Svensk Filmdatabas
  4. ^ ”Oscar Eliasons jordfästning”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 juli 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-07-02/13356A/2. Läst 5 augusti 2015. 
  5. ^ Frans J. Huss, red (1887). ”Från in och utlandet”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 7 (12): sid. 96. Arkiverad från originalet den 2 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150702162822/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1887_no_12.pdf. Läst 2 juli 2015.  Arkiverad 2 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”Amors gengångare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15066&pos=20. Läst 5 juli 2015. 
  7. ^ ”Tre hattar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15067&pos=11. Läst 6 juli 2015. 
  8. ^ ”Durand och Durand”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15071&pos=14. Läst 6 juli 2015. 
  9. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 december 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-12-11/7288/2. Läst 23 juli 2015. 
  10. ^ ”Teater och Musik”. Göteborgs Aftonblad: s. 5. 3 oktober 1891. http://tidningar.kb.se/2647969/1891-10-03/edition/0/part/1/page/3/?q=silfverbr%C3%B6llop%20%22stora%20teatern%22&sort=asc&freeonly=1&page=4. Läst 15 november 2015. 
  11. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 4 juni 1892. http://tidningar.kb.se/8224221/1892-06-04/edition/0/part/1/page/2/?q=silfverbr%C3%B6llop%20djurg%C3%A5rdsteatern&sort=asc&freeonly=1&page=2. Läst 15 september 2015. 
  12. ^ [a b] Frithiof Hellberg, red (1893). ”Teater och musik”. Idun: Praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 6 (32): sid. 254. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1893/pdf/1893_32.pdf. Läst 8 november 2015. 
  13. ^ Frithiof Hellberg, red (1893). ”Teater och musik”. Idun: Praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 6 (24): sid. 191. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1893/pdf/1893_24.pdf. Läst 8 november 2015. 
  14. ^ [a b] P.S. (13 juni 1893). ”Teater och Musik: Djurgårdsteatern sommarrevy”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/tidning/1893-06-13/8652/2. Läst 20 juni 2017. 
  15. ^ Albert Ranfts första år som direktör för Stora Teatern i Projekt Runeberg
  16. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 juni 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-06-11/8953/2. Läst 23 augusti 2015. 
  17. ^ ”Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 2. 5 september 1895. http://tidningar.kb.se/8224221/1895-09-05/edition/0/part/1/page/2/?q=maskeraden%20carr%C3%A9&sort=asc. Läst 15 november 2015. 
  18. ^ ”Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 3. 26 mars 1896. https://arkivet.dn.se/tidning/1896-03-26/9500A/3. Läst 24 februari 2019. 
  19. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 11 maj 1896. http://tidningar.kb.se/8224221/1896-05-11/edition/0/part/1/page/3/?q=%22Med%20Sveriges%20allmoge%22%20arenateatern&sort=asc. Läst 15 november 2015. 
  20. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 5. 12 januari 1897. http://tidningar.kb.se/8224221/1897-01-12/edition/0/part/1/page/3/?q=Ungdomslek%20vasateatern&sort=asc. Läst 15 november 2015. 
  21. ^ ”Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 21 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-21/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. 
  22. ^ ”Kungsämnena”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26037&pos=126. Läst 6 juli 2015. 
  23. ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 2. 9 maj 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-05-09/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  24. ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 2. 27 augusti 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-08-27/edition/0/part/1/page/4/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=2. Läst 15 november 2015. 
  25. ^ ”Teater och Musik: Teatrarnas spellistor”. Aftonbladet: s. 2. 27 september 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-09-27/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=2. Läst 15 november 2015. 
  26. ^ ”Teater och Musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet: s. 2. 12 december 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-12-07/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=2. Läst 15 november 2015. 
  27. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 december 1898. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1898-12-27/10341a/3. Läst 15 november 2015. 
  28. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 april 1899. http://tidningar.kb.se/8224221/1899-04-11/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=4. Läst 15 november 2015. 
  29. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 14 februari 1900. http://arkivet.dn.se/tidning/1900-02-14/10742a/3. Läst 25 februari 2017. 
  30. ^ Ord och Bild 1901 s. 394
  31. ^ ”Södra Teatern: G. af Geijerstam: 'Stiliga Agusta'”. Dagens Nyheter: s. 2. 19 januari 1901. http://arkivet.dn.se/tidning/1901-01-19/11071A/2. Läst 6 april 2017. 
  32. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (1): sid. 11. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_1.pdf. Läst 17 november 2015. 
  33. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (4): sid. 47. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_4.pdf. Läst 17 november 2015. 
  34. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (40): sid. 511. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_40.pdf. Läst 18 november 2015. 
  35. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (19): sid. 234. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_19.pdf. Läst 20 november 2015. 
  36. ^ Bo Bergman (16 november 1906). ”Svenska teatern: 'Småborgare'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-16/13138a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  37. ^ ”'Henrik IV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-15/13195a/2. Läst 5 augusti 2015. 
  38. ^ Bo Bergman (6 mars 1907). ”Fru Dybwads gästspel: 'Ett dockhem'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-06/13245a/3. Läst 5 augusti 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
• SBL: 15995
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Oscar_Eliason&oldid=54242774”