Oskarshamns kärnkraftverk
 |
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2016-06) Motivering: artikeln något osammanhängande, många formuleringar om "nu" utan klar tidpunkt, i vissa fall motsagda av senare text Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Oskarshamns kärnkraftverk | |
 | |
| Plats | Simpevarp, Oskarshamns kommun |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Ägare | OKG Aktiebolag |
| Togs i kommersiell drift | O1: 6 februari 1972 O2: 1 januari 1975 O3: 15 augusti 1985 |
| Reaktorer | |
| Aktiva reaktorer, (effekt) | 1 |
| Stängda reaktorer | O1 (17 juni 2017) O2 (14 oktober 2015) |
| Kapacitet | |
| Årsproduktion för 2006 | 15 736 GWh |
| Medelproduktion under 5 år | 15 394 GWh |
| Kumulativ produktion | 389 797 GWh |
.svg)
Oskarshamns kärnkraftverk är ett kärnkraftverk i Simpevarp i Oskarshamns kommun, Småland cirka 25 km landvägen från kommunens centralort Oskarshamn. Den första reaktorn i Oskarshamn stod färdig 1972.
Kärnkraftverket har tre reaktorer varav två har stängts permanent. Oskarshamn 1 (O1) stängdes permanent efter ett snabbstopp den 17 juni 2017.[1] Oskarshamn 2 (O2) permanent stängd sedan oktober 2015 medan Oskarshamn 3 (O3) drivs vidare.[2]
Orsakerna till avvecklingen av reaktor O1 och O2 är flera. Kostnader för nya säkerhetskrav och låga elpriser har gjort verken olönsamma samtidigt som politiken i Sverige är inriktad mot en omställning mot hundra procent förnybar energi.
Vid Oskarshamnsverket ligger även CLAB, Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. Oskarshamns kärnkraftverk ägs av OKG Aktiebolag, som i sin tur ägs till 54,5 % av Uniper Sverige och 45,5 % av Fortum Sweden AB.[3]
Historia
Platsen för kärnkraftverket ligger där ett förhistoriskt gravfält en gång legat, troligen från bronsålder. Detta gravfält, bestående av ett antal stensättningar och minst ett röse vilka alla gav mycket få eller inga fynd, togs helt bort under arbetet med kärnkraftverksbygget. Även en stensamling togs bort, vilken tolkades som ett sjömärke.[4]
Simpevarphalvön var under 1950-talet, då platsen började undersökas som tänkbar plats för kärnkraftverk, fortfarande dominerad av jordbruk och fiske. 1955 bildades AtomKraftsKonsortiet (AKK) med Krångede och Sydkraft som största ägare och fyra år senare, 1959, lämnades ansökan in om byggandet av kärnkraftverk på platsen. 1962 köptes halvön loss av invånarna och dessa började då flytta från platsen. 14 juli 1965 bildades slutligen Oskarshamns Kraftgrupp (OKG) och beställning av en reaktor på 400 MW lades till ASEA-Atom. Året därefter godkände regeringen platsen och bygget påbörjades. Fem år senare, 1971, fasades Oskarshamn 1 in på nätet. Året därefter invigdes Oskarshamns kärnkraftverk av dåvarande kungen Gustaf VI Adolf.[4]
Reaktorerna
Oskarshamn 1
| Oskarshamn 1 | |
| Start | 6 februari 1972 |
|---|---|
| Stängning | 2017-2019 |
| Typ | Kokvattenreaktor |
| Termisk effekt | 1375 MW |
| Nettoeffekt | 494 MW |
Oskarshamn 1 är Sveriges andra kommersiella reaktor efter Ågesta. Den beställdes 14 juli 1965 av dåvarande ASEA-Atom och bygget påbörjades 1 juni 1966. 1 december 1971 fasades reaktorn in på kraftnätet för att året därpå invigas. 17 juni 2017 stängdes reaktorn permanent efter ett snabbstopp. Stängningen var sedan tidigare planerad till den 29 juni 2017 men en återstart efter snabbstoppet ansågs omotiverad på grund av den korta kvarvarande drifttiden och reaktorn togs då ur drift.
Vid starten var effekten 450 MW och kostnaden för bygget uppgick till 493 miljoner kronor. Turbinen levererades liksom många andra reaktorer ifrån Stal-Laval (Nuvarande Siemens Industrial Turbomachinery) och är världens största Dubbelrotationsturbin.
Från början var Oskarshamn 1 ensubad, men efter branden i Browns Ferry kärnkraftverk genomfördes kabelseparation mellan år 1979 och 1981.
Mellan åren 1993 och 1995 genomfördes ett stort renoveringsarbete kallat Fenix vilket uppmärksammades då man utförde arbete inne i den använda reaktortanken. Projektet ledde till ytterligare två moderniseringar, projekt Max 1998 och projekt Mod 2002. Vid det senaste byttes bland annat turbinen vilket ökade effekten med 45 MW.
Reaktor 1 haft stora problem med tillgängligheten och utsågs till "Sveriges sämsta reaktor" i en granskning av Sveriges television.[5]
Den senaste driftsäsongen har dock varit en av de bästa i verkets historia med nytt rekord på antal produktionsdygn i sträck, trots detta meddelade Eon i oktober 2015 att de har beslutat att stänga reaktorn inom de närmaste åren på grund av de låga elpriser som råder.[6]
Oskarshamn 2
| Oskarshamn 2 | |
| Start | 1 januari 1975 |
|---|---|
| Stängning | 14 oktober 2015 |
| Typ | Kokvattenreaktor |
| Termisk effekt | 1800 MW |
| Nettoeffekt | 625 MW |
Redan 1967 det vill säga innan O1 var färdigbyggt börjades planering av ytterligare en reaktor i Oskarshamn, Oskarshamn 2 (O2). 1969 lades ordern och även denna gång gick ordern till ASEA-Atom. Första infasningen på nätet skedde fem år senare i oktober 1974 och anläggningen togs officiellt i drift i december samma år. O2 är av samma konstruktion som reaktorerna i Barsebäck. Den ursprungliga effekten var 580 MW och höjdes 1982 till 630 MW. Reaktorn är 70 meter hög varav 49 meter ovan jord och totala skorstenshöjden är 110 meter. Produktionsrekord slogs 2010 då 5,0 TWh el producerades. O2 uppgraderades till förbättrade säkerhetssystem och förhöjd nettoeffekt till 845 MW. Projektet som kallades Plex genomfördes i tre steg till en total kostnad av ca 5 miljarder kronor. Projektet var färdigt 2015.[7] Men på grund av det låga elpriset och ökande kostnader för underhåll beslutades det den 14 oktober 2015 att O2 inte kommer att startas upp igen.[6]
Oskarshamn 3 - Världens näst största kokvattenreaktor
| Oskarshamn 3 | |
| Start | 14 augusti 1985 |
|---|---|
| Typ | Kokvattenreaktor |
| Termisk effekt | 3000 MW (1985-1989) 3300 MW (1989-2009) |
| Nettoeffekt | 1050 MW (1985-1989) 1200 MW (1989-2009) |
Oskarshamn 3 (O3) är Oskarshamns kärnkraftverks största reaktor. Planer på att lägga en tredje reaktor i Oskarshamn fanns redan 1973 men sköts upp på grund av folkomröstningen 1980. Den nuvarande O3 skulle ursprungligen ha placerats i Forsmark (och därmed blivit Forsmark 4) bredvid systerreaktorn Forsmark 3. Beslut togs att förlägga den till Oskarshamn för att få en jämnare effektfördelning på elnätet. Bygget inleddes i maj 1980 och reaktorn fasades till elnätet den 3 mars 1985.
O3 är tillsammans med F3 de modernaste reaktorerna i Sverige. Reaktorn är av typ kokvattenreaktor (BWR75) och levererades av ASEA-Atom. Turbinen kommer ifrån Stal-Laval. Ursprunglig max.effekt var 1050 MW vilket nåddes annandag pingst 27 maj 1985. Redan fyra år senare höjdes maxeffekten till 1200 MW.
År 2008 godkände regeringen ytterligare en effekthöjning, Projekt Puls, och den 12 december 2009, efter mer än 9 månaders uppgradering, fasades O3 åter mot nätet med ett halvårs försening gentemot den plan som redovisats till elbörsen Nordpool. Reaktorn har en projekterad maxeffekt på 1450 MW, men kördes med denna effekt tidigast i mars 2011. Reaktorn skulle då bli världens största kokvattenreaktor. Inom PULS-projektet genomfördes flera åtgärder bland annat förbättrades kylsystemet, nya turbiner och en ny generator installerades, nya 400 kV transformatorer och nya interndelar i reaktorn installerades. Totalt arbetade 3000 personer inom PULS-projektet där en miljon komponenter byttes. Under rekordåret 2006 producerade O3 9,5 TWh. Under 2009 producerades 1,7 TWh.
Säkerhetsproblem och driftstopp
Den 2 augusti 2006 stängde Oskarshamns kärnkraftverk två av sina reaktorer, Oskarshamn 1 och 2.[8] Detta gjordes av säkerhetsskäl efter att en allvarlig incident inträffat i Forsmarks kärnkraftverk den 25 juli. Tester hade visat att reaktor 3 skulle klara ett liknande elfel som det i Forsmark. När det gällde reaktor 1 och 2 kunde man inte ge några garantier, varför de stängdes av.[8] O2 återstartades 29 september 2006, [9] O1 återstartades 23 januari 2007.[10]
Under 2013 har det varit flera långa planerade stopp för underhåll plus ett antal oplanerade stopp på grund av olika tekniska problem vilket ledde till alla tre reaktorerna var stoppade samtidigt i slutet av oktober 2013.[11]
Den reaktor som fungerar sämst, Oskarshamn 1, har producerat el under 61,2 % av tiden sedan den byggdes, mot O2 och O3 som ligger på runt 80 %. [5]
Stora förluster
I slutet av september 2014 blev det offentligt att reaktorerna bara de 2 senaste åren gått med sammanlagt 2,5 miljarder i förlust. Minst en av reaktorerna hotas därför av stängning på grund av höga driftkostnader och att elpriset sjunkit[12]. En orsak är att vindkraften har drivit fram rekordlåga elpriser, vilket gör det allt svårare att få lönsamhet i kärnkraften.[13] I oktober 2015 beräknades förlusterna till 30 miljarder kronor för de största ägarna av de svenska kärnkraftverken, på de reaktorer som nu har beslutats att stängas.[14]
Krav på förbättrat fysiskt skydd
Som en följd av 11 september-attackerna 2001 i USA skärptes terroristlagstiftningen i Sverige.[15] Den 1 januari 2008 trädde nya föreskrifter om det fysiska skyddet runt svenska kärnkraftsanläggningar i kraft.[16] Särskilda kontrollstationer skulle upprättas för att förhindra att otillåtna föremål fördes in eller ut ur anläggningen. Kontroller sker bland annat genom metalldetektorer och röntgenapparater, och liknar de kontroller som utförs på flygplatser. Den 17 juni 2008 fick OKG kritik av dåvarande Statens kärnkraftinspektion SKI (idag Strålsäkerhetsmyndigheten SSM) för att vissa kontrollstationer inte var bemannade dygnet runt.[17]
SKI överlämnade ärendet till åklagarmyndigheten i Kalmar län som lade ner förundersökningen utan att åtal väcktes.
För att kunna ta sig in på kärnkraftverket krävdes dock att det ordinarie inpasseringssystemet med kameraövervakade grindar, personliga passerkort med tillhörande kod forcerades.[18] Media gav vid ett flertal tillfällen en felaktig bild av händelsen genom att framställa det som att obehöriga fritt kunde passera in och ut från anläggningen.
År 2014 tog sig miljöaktivister från Greenpeace in på området genom att klättra över staket. De kunde även ta sig upp på taket till reaktor 2, vilket organisationen anser påvisa fortsatta brister i säkerheten för anläggningen.[19]
Referenser
Noter
- ^ OKG. ”OKG - Pionjäranläggning förtidspensioneras efter 45 år i samhällets tjänst”. www.okg.se. http://www.okg.se/sv/Press/Nyheter-och-pressmeddelanden/Pionjaranlaggning-fortidspensioneras-efter-45-ar-i-samhallets-tjanst-/. Läst 24 juni 2017.
- ^ OKG. ”OKG - Beslut fattat om förtida stängning av O1 och O2”. www.okg.se. http://www.okg.se/sv/Press/2015/Beslut-fattat-om-fortida-stangning-av-O1-och-O2/. Läst 11 januari 2017.
- ^ ”OKG AB”. Celab.se. http://celab.se/referenser/okg-ab.
- ^ [a b] OKG. ”OKG - Simpevarpshalvön – ett historiskt möte”. www.okg.se. http://www.okg.se/sv/Om-OKG/Historia/. Läst 15 oktober 2015.
- ^ [a b] ”Oskarshamn 1 – Sveriges allra sämsta reaktor”. http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/oskarshamn-1-sveriges-allra-samsta-reaktor. Läst 1 december 2014.
- ^ [a b] OKG. ”OKG - Beslut fattat om förtida stängning av O1 och O2”. www.okg.se. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151019032246/http://www.okg.se/sv/Press/Nyheter-och-pressmeddelanden/Beslut-fattat-om-fortida-stangning-av-O1-och-O2/. Läst 15 oktober 2015.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161003224537/http://www.energinyheter.se/2007/04/plex-forlanger-livslangden-for-o2. Läst 17 december 2009.
- ^ [a b] Anna Mattsson (3 augusti 2006). ”Oskarshamn stänger av reaktorer”. dn.se. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=562801&previousRenderType=6. Läst 22 juli 2009.
- ^ ”Återstart försenad, men effekthöjning utreds på O2”. okg.se. 25 september 2006. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100815000133/http://www.okg.se/templates/NewsPage____576.aspx. Läst 22 juli 2009.
- ^ ”O1 åter på kraftnätet”. okg.se. 23 januari 2007. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100814203148/http://www.okg.se/templates/NewsPage____682.aspx. Läst 22 juli 2009.
- ^ Stopp för alla Oskarshamnsreaktorer, Dagens Industri, 2013-10-26
- ^ Miljardförlust för Oskarshamns kärnkraftverk, SVT 2014-09-30
- ^ ”Vindkraft driver fram rekordlåga elpriser”. http://www.svt.se/nyheter/sverige/vindkraft-driver-fram-rekordlaga-elpriser. Läst 1 december 2014.
- ^ ”Enorma förluster för eljättarna”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/enorma-forluster-for-eljattarna. Läst 15 oktober 2015.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 maj 2004. https://web.archive.org/web/20040515004312/http://www.regeringen.se/content/1/c4/04/24/c492624a.pdf. Läst 21 november 2009.
- ^ http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Forfattning/Karnteknik/2005/skifs2005-1.pdf
- ^ http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Myndighetshandling/Beslut/2008/RASK-rapport-SKI-2008-960-68175.pdf
- ^ ”Anläggningsutveckling på OKG - tre stora projekt”. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100814201211/http://www.okg.se/upload/Publikationer/Broschyrer/Anl%C3%A4ggningsutv_OKG.pdf. Läst 15 oktober 2015.
- ^ ”Här tar sig aktivisterna upp på kärnkraftverket”. http://www.expressen.se/kvallsposten/har-tar-sig-aktivisterna-upp-pa-karnkraftverket/. Läst 1 december 2014.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||||||||
