Slutförvar för radioaktivt driftavfall

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, kallas den anläggning för slutförvaring av radioaktivt avfall som är belägen vid Forsmarks kärnkraftverk. Anläggningen ligger 60 meter under havsbotten. Här tar man hand om låg- och medelaktivt radioaktivt driftavfall från de svenska kärnkraftverken, övrig industri, sjukvård och forskning.

Anläggningen började byggas 1981, togs i drift 1988 och var då den första av sitt slag i världen. Lagringskapaciteten är 63 000 m³, fördelade på fyra bergrum, och en silo. Man tar årligen emot 1 000 m³ låg- och medelaktivt avfall.

Efter ca 500 år är det mesta av radioaktiviteten i avfallet borta. För de ämnen som återstår krävs säkerhetsanalyser som visar att säkerheten är uppfylld även under den återstående avklingningstiden för dessa.[1]

Utbyggnad[redigera | redigera wikitext]

För att man skall kunna börja riva de båda reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk måste SFR byggas ut kraftigt.[2] En utbyggnad av SFR är planerad och beräknas vara klar tidigast 2023. Fullt utbyggt ska slutförvaret klara cirka 200 000 kubikmeter avfall.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR)”. Svensk Kärnbränslehantering. 29 januari 2014. Arkiverad från originalet den 5 december 2013. https://web.archive.org/web/20131205114652/http://www.skb.se/Templates/Standard____15107.aspx. 
  2. ^ ”Undersökningar för utbyggnad av SFR”. Svensk Kärnbränslehantering. 14 november 2008. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100823223234/http://www.skb.se/Templates/Standard____22584.aspx. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]