Hoppa till innehållet

Patrik Aspers

Från Wikipedia
Patrik Aspers
Född1970[1][2][3]
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet
SysselsättningSociolog
ArbetsgivareStockholms universitet
Sankt Gallens universitet (2019–)[4]
Redigera Wikidata

Patrik Aspers, född 1970, är en svensk sociolog verksam vid universitet i St. Gallen i Schweiz, där han innehar lärostolen i sociologi. Aspers har verkat vid flera universitet, främst vid Uppsala universitet, där han var innehavare av den äldsta sociologi-lärostolen i Sverige (1947 då Torgny Segerstadt tillträdde som första svenska professor i sociologi), Stockholms universitet och Max Planck Institute for the Study of Societies, men också vid Textilhögskolan i Borås.

Aspers var ordförande för Sveriges Sociologförbund 2010–2012. Aspers forskning har fokuserats på ekonomisk sociologi, och särskilt marknader. Aspers myntade begreppet “estetisk marknad” (2001), vilket avser marknader som saknar objektiva kriterier för att värdera varan eller tjänsten. Mode och konstmarknader är empiriska exempel.

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Markets in Fashion, A Phenomenological Approach. London: Routledge (2nd. Revised edition). [2001] 2006 
  • ”Nietzsche's Sociology”, Sociological Forum 22 (4): 474–499, 2007 
  • ”Knowledge and Value in Markets”, Theory and Society 38: 111–131, 2009 
  • ”Using Design for Upgrading in the Fashion Industry”, The Journal of Economic Geography 10 (2): 167–188, 2010 
  • Orderly Fashion, A Sociology of Markets. Princeton: Princeton UP. 2010 
  • Markets. Cambridge: Polity. 2011 
  • Re-Imagining Economic Sociology. Oxford Cambridge: Oxford UP (ed. with N. Dodd). 2015 
  1. ^ Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 208214, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ CONOR.Sl, CONOR.SI-ID: 205108323, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Heliga Korsets påvliga universitetsbiblioteks katalog, Unione Romana Biblioteche Scientifiche-ID: 378544.[källa från Wikidata]
  4. ^ Universitätsarchiv St. Gallen, läs online.[källa från Wikidata]