Donald Broady

Från Wikipedia
Donald Broady
Född5 maj 1946 (77 år)
Linköping
NationalitetSvensk Sverige
Yrke/uppdragProfessor i utbildningssociologi vid Uppsala universitet
MakaCharlotta Broady
Webbplats
https://broady.se

Donald Broady, född 1946, är en svensk utbildningssociolog.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Donald Broady avlade studentexamen vid Djursholms samskola 1966 och studerade vid Tekniska högskolan vid Lunds universitet samt humaniora och samhällsvetenskap vid Lunds och Stockholms universitet, jämte fr.o.m. 1981 återkommande studievistelser vid till Centre de sociologie européenne, École des hautes études en sciences sociales, Paris. Han disputerade vid Stockholms universitet 1991 och blev docent vid samma universitet 1992.

Han arbetade under 1970-talet som skollärare och var med om att 1977 starta Kritisk utbildningstidskrift (Krut). Han var 1990–1997 förordnad som tf professor vid Lärarhögskolan i Stockholm och tillträdde 1997 vid Uppsala universitet den nyinrättade lärostolen i utbildningssociologi, den första i detta ämne i Sverige. Efter pensioneringen 2013 har han varit förordnad som professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.

Parallellt med det samhällsvetenskapliga värvet var han under perioden 1988–2003 på deltid, mestadels halvtid, anställd som forskningsingenjör eller forskare vid Institutionen för numerisk analys och datalogi, Kungl. Tekniska högskolan, Stockholm.

Han har haft uppdrag bland annat som ledamot av Vetenskapsrådet utbildningsvetenskapliga kommitté och etikkommitté samt som föreståndare för Nationella forskarskolan i utbildningshistoria och för Uppsala Learning Lab.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Donald Broady grundade 1991 Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) i Stockholm vilken 1997 flyttade sitt högkvarter till Uppsala universitet. Hans sociologiska forskning har främst ägnats åt studier av kulturella fält, eliter, utbildningssystem, utbildningshistoria och vetenskapshistoria. Han har varit engagerad i internationella samarbeten såsom forskarnätverket ”Formation des élites et internationalisation de la culture” med deltagare från ett drygt tjugotal länder som han 1993–2000 ledde tills. m. Monique de Saint-Martin, Centre de sociologie de l’éducation et de la culture, École des hautes études en sciences sociales, Paris.

Vid Institutionen för numerisk analys och datalogi, Kungl. Tekniska högskolan, ledde han forskningsprogrammet "Digital litteratur" och bedrev forskning om digital dokumenthantering, märkspråk och internettillämpningar för forsknings- och undervisningsändamål.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • "Walter Benjamins bidrag till litteratursociologin", Häften för Kritiska Studier, vol. VIII, nr 5 1975.
  • "Progressivismens rötter", Kritisk utbildningstidskrift), vol. III, nr 10, pp. 88-100, 1979.
  • "Om bildning och konsten att ärva", Kritisk utbildningstidskrift, vol. VIII, 1984, nr 35-36.
  • Sociologi och epistemologi : om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, 1990, 2 rev. uppl. 1991.
  • "Bildningsfrågan – ett återupplivningsförsök", Ord & Bild, nr 1 1992.
  • Les élites : formation, reconversion, internationalisation (eds Donald Broady, Monique de Saint Martin & Mikael Palme), 1995
  • Formation des élites et culture transnational(eds Donald Broady, Natalia Chmatko & Monique de Saint Martin), 1997
  • Kulturens fält (ed.), 1998.
  • "Hur kodar man Röda Rummet?", i Mats Rolén (ed.): ABM, IT och forskningen, 2000.
  • "Bildningstankens krumbukter", i Anders Burman & Per Sundgren (ed.), Svenska bildningstraditioner, 2012.
  • "Elite Strategies in a Unified System of Higher Education" (m. Mikael Börjesson), L’Année sociologique, vol. 66, no 1, 2016.
  • "A Reversed Order. Expansion and Differentiation of Social Sciences and Humanities in Sweden 1945–2015" (m. Mikael Börjesson & Tobias Dalberg), i Christian Fleck, Victor Karady & Matthias Duller (eds), The Institutionalization of the Social Sciences and Humanities since 1945, 2019.
  • "Efterord: Kollektiv forskning och forskning om kollektiv", i Boel Englund & Agneta Linné (eds.), Att forma en ny tid. Kvinnor som samhällspedagoger runt 1900. En kollektivbiografi, 2020.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Mikael Börjesson, et al. (eds.), Fältanteckningar. Utbildnings- och kultursociologiska texter tillägnade Donald Broady. Skeptronserien, Uppsala 2006.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]