W.E.B. Du Bois

Från Wikipedia
W.E.B. Du Bois
W.E.B. Du Bois, 1907.
Född23 februari 1868[1][2][3]
Great Barrington, Massachusetts, USA
Död27 augusti 1963[4][1][2] (95 år)
Accra, Ghana
BegravdChristiansborg (Accra) och W.E.B. Dubois Memorial Centre for Pan African Culture
Medborgare iUSA och Ghana[5]
Utbildad vidFisk University
Harvard University
Humboldt-Universität zu Berlin
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
Harvard College
Searles High School
SysselsättningHistoriker[6], självbiograf, poet, publicist, journalist[6], lärare[6], konsthistoriker[7], fotograf, socionom, människorättsförsvarare, filosof, sociolog[6], författare[6], nationalekonom
Befattning
Medborgarrättsaktivist
ArbetsgivareThe New School
Wilberforce University[8]
University of Georgia
Clark Atlanta University
University of Pennsylvania (1896–1897)
Politiskt parti
Socialist Party of America
Gift medNina Gomer Du Bois
(g. 1896–1950)
Shirley Graham Du Bois
(g. 1951–)[9]
BarnYolande Du Bois (f. 1900)
Utmärkelser
Spingarnmedaljen (1920)[10]
Lenins fredspris (1959)
National Association of Black Journalists Hall of Fame (2004)
Namnteckning
Redigera Wikidata

William Edward Burghardt "W.E.B." Du Bois, född 23 februari 1868 i Great Barrington, Massachusetts, död 27 augusti 1963 i Accra i Ghana, var en amerikansk (tillämpad) sociolog, historiker, medborgarrättsaktivist, panafrikanist, författare och redaktör. Du Bois var personlig vän till Franklin D. Roosevelt och deltog som officiellt inbjuden observatör när FN bildades i San Francisco år 1945. Dessutom var Du Bois stor inspirationskälla för Malcolm X.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Du Bois studerade först vid Fisk University, därefter vid universitetet i Berlin och slutligen vid Harvard, där han blev förste afroamerikan som promoverades till filosofie doktor vid detta universitet år 1895. Hans doktorsavhandling The Suppression of the African Slave Trade blev första volym i den nya serien Harvard Historical Series.

År 1905 samlade Du Bois 29 svarta ledare i Niagara Falls i Kanada och startade där rörelsen Niagara Movement. Den undvek att öppet kritisera dåtidens självklare svarte ledare Booker T. Washingtons politik.[förtydliga] Rörelsen fick 33 underavdelningar i USA och höll årskongresser på sådana historiska platser som Faneuil Hall i Boston och Harpers Ferry. Den vann dock inte mycket terräng bland svarta. Rörelsen hade urusel ekonomi och upplöstes år 1910. Ur denna organisation föddes den mer framgångsrika National Association for the Advancement of Colored People (NAACP). Där blev Du Bois chef för avdelningen för forskning och publicitet; redaktör för dess tidskrift Crisis. Hans samarbete med Pan-African Congress och hans stöd för förslagen om skilda svarta samhällen ledde dock till en brytning med NAACP under 1930-talet.[förtydliga] Efter andra världskriget förespråkade han socialismen och fredsrörelsen. I slutet av sitt liv blev Du Bois medlem i amerikanska kommunistpartiet, och utvandrade till Ghana.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, W. E. B. Du Bois, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, W. E. B. Du Bois, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Дюбуа Уильям Эдуард Бёркхардт”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ David Levering Lewis, W.E.B. Du Bois: A Biography (på amerikansk engelska), Henry Holt, 2009, s. 312, ISBN 978-0-8050-8769-7.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Dictionary of Art Historians, läst: 23 april 2022, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  8. ^ Emmanuel K. Akyeampong & Henry Louis Gates (red.), Dictionary of African Biography, Oxford University Press, 2012, ISBN 978-0-19-538207-5, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Emmanuel Sampath Nelson (red.), African American Authors, 1745-1945 : A Bio-Bibliographical Critical Sourcebook, Greenwood Press, 2000, s. 121,123, ISBN 0-313-30910-8.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, Encyclopædia Britannica.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]