Per Engdahl

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Per Engdahl

Född Per Claes Sven Edvard Engdahl
25 februari 1909
Jönköping
Död 4 maj 1994 (85 år)
Malmö
Gravplats Östra kyrkogården, Malmö[1]
Politiskt parti Nysvenska rörelsen
Övrig politisk
anknytning
Sveriges fascistiska kamporganisation (till 1930)
Sveriges nationella förbund (1937-41, 1980-82)
Yrke Tidningsman, politisk debattör[2]

Per Claes Sven Edvard Engdahl, född 25 februari 1909 i Jönköping, död 4 maj 1994 i Malmö, är känd som grundare av Nysvenska rörelsen, vars ledare han förblev till sin död. Engdahl betecknade sig själv som korporativist och nationalist.

Per Engdahl, som tidigt var nationalistisk och anti-demokratisk, var en av Sveriges fascistiska pionjärer; redan efter studentexamen i slutet av 1920-talet gick han med i Sveriges Fascistiska Kamporganisation. Efter politiska meningsskiljakigheter i organisationen formerade han 1930 en egen rörelse, Riksförbundet Det nya Sverige, som han ledde fram till dess att detta år 1937 slogs samman med Sveriges Nationella Förbund. Samma år blev han medlem i Riksförbundet Sverige-Tyskland. 1941 bröt han med SNF och startade Svensk Opposition, senare kallad Nysvenska Rörelsen. Långt senare, mellan 1980 och 1982, återvände Engdahl till SNF och satt som ordförande i två år, innan förbundet åter splittrades.

Engdahl hyllade före och under andra världskriget Adolf Hitler och prisade Nazityskland som ett föredöme, även om Mussolinis Italien var det land som inspirerade mest. Han förnekade bestämt att han skulle ha varit nazist, eller att hans ideologi var liknande, trots uttalanden som "Vi kunna idag [23 april 1944] endast hylla Adolf Hitler som den av Gud sände till Europas räddning." (fler citat nedan "Wikiquote"). I juli 1941 publicerade han ett öppet brev till statsministern där han propagerade för att Sverige skulle bli en vasallstat till Tyskland:

"Sverge kan icke politiskt och ekonomiskt hävda sina intressen på annat sätt än i samförstånd och samarbete med den europeiska kontinentens dominerande stormakt."[3]

Engdahl medverkade som författare till avsnittet Den tyska folkordningen (s. 47–78) i den 1941 utgivna boken Det kämpande Tyskland, i vilken Sven Hedin skrev förordet. Den egna beteckningen för hans ideologi var nysvenskhet. Engdahl förespråkade korporativism och har bland annat skrivit boken Fribytare i folkhemmet.

Efterkrigstiden[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget sade sig Per Engdahl ha ändrat sina åsikter om Nazityskland och Hitler och att han skulle ha övergett även antisemitismen men fortsatte att verka för fascismen genom att organisera den paneuroperiska Malmörörelsen (European Social Movement, ESB) på 1950-talet.[4] Malmörörelsen anklagades 1960 för att ligga bakom en antisemitiska kampanj men det förnekades av Per Engdahl.[5]

Engdahl hjälpte även flyende nazister och nazistiska samarbetsmän att komma till Västtyskland, Spanien eller Latinamerika under perioden[6] direkt efter kriget.[7]

1979 formulerade Engdahl en kritik mot hur fascismen agerar och istället borde agera. Han föreskrev en strategi som bland annat innebar ett nedtonande av rasbegreppet; istället skulle kritiken riktas mot invandringen. Med inspiration av denna text grundade Sven Davidsson med flera Bevara Sverige Svenskt (BSS), där dagens Sverigedemokraterna har sina rötter.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 september 2015. https://web.archive.org/web/20150912144953/http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/dygnet-runt/fem-kyrkogardar--ett-gang-doda-kandisar/. Läst 18 juni 2015. 
  2. ^ http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/per-engdahl
  3. ^ Per Engdahl, Hans Majestät Konungen och pressen”. Arbetartidningen: s. 2. 20 oktober 1949. https://tidningar.kb.se/2698156/1949-10-20/edition/149508/part/1/page/2/. 
  4. ^ Anders Widfeldt: “A fourth phase of the extreme right? Nordic immigration-critical parties in a comparative context”. In: NORDEUROPAforum (2010:1/2), 7-31, http://edoc.hu-berlin.de/nordeuropaforum/2010-1/widfeldt-anders-7/XML/
  5. ^ De senaste dygnens judeskändelser över hela världen i blixtbelysning”. Hudiksvallstidningen: s. 5. 9 januari 1960. https://tidningar.kb.se/2730322/1960-01-09/edition/149547/part/1/page/5/. 
  6. ^ Åsbrink, Elisabeth (2016). 1947. Natur och Kultur Förlag 
  7. ^ Nazismen i Sverige 1924-1979, Heléne Lööw, ISBN 91-7324-684-0, s. 51, enligt källan "I sina memoarer berättar Engdahl detaljerat detaljerat om hur arbetet med de utsmugglade flyktingarna rent praktiskt gick till."
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140108033111/http://tidenmagasin.se/tidenbloggen/fran-engdahl-till-akesson/. Läst 7 januari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]