Pest

	Pest
	Latin: pestis
	Yersinia pestis
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	A20.a
ICD-9	020
Medlineplus	000596
eMedicine	med/3381
MeSH	svensk engelsk

För andra betydelser, se Pest (olika betydelser). "Pesten" omdirigerar hit; för romanen, se Pesten (roman).

Pest är en infektion orsakad av bakterien Yersinia pestis. Denna isolerades 1894 i Hongkong av den fransk-schweiziske forskaren Alexandre J. E. Yersin (1863–1943) och den japanske forskaren Shibasaburo Kitazato (1856–1931) oberoende av varandra.^[1]

Spridningsvägar

Bakterien finns normalt hos gnagare, och överförs främst till människan av pestloppan men kan under vissa omständigheter även spridas till människan via människoloppan (Pulex irritans). Den främsta reservoaren är vanligtvis råttor, men i sydvästra USA i stället präriehundar och jordekorrar. Även sällskapsdjur kan utgöra en reservoar – hälsovårdsmyndigheterna i sydvästra USA rekommenderar regelbunden avlusning av hundar och katter.

Hos människan kan infektionen leda till olika former av pest (böldpest, lungpest och blodpest), beroende på vilka organ som infekteras.

Böldpest

Huvudartikel: Böldpest

Efter en inkubationstid på vanligen 3–4 dagar (Källenius–Svenson anger extremvärdet 10 dagar) debuterar böldpest med hög feber, frossa, huvudvärk, kräkningar och ibland diarré. Ångest är också ett vanligt symptom. Dessutom uppträder smärtsamma bölder, buboner, orsakade av inflammationer i lymfkörtlar, oftast i armhålor och ljumskar, men även vid käke och nacke. Lymfkörtlarna inflammeras tidigt, men bubonerna är oftast inte synliga förrän efter 3-4 dagar. Bubonerna kan gå tillbaka av sig själva men drabbas ofta av varig nersmältning.

Obehandlad har böldpest en dödlighet på 30 till 90 procent. ^{[källa behövs]}

Lungpest

Lungpest är en lunginflammation orsakad av pestbakterier. Den kännetecknas av hög feber, hosta, ofta blodig, andnöd med snabb, ökad andning, bröstsmärtor och hög puls. Lungpest sprids via luften, genom de mycket bakterierika upphostningarna. Obehandlad leder denna form nästan alltid till döden.

Blodpest

Blodpest (även känd som pestseptikemi eller svartpest) är snarast en komplikation till andra former av pest. Den kännetecknas av att blodbanorna invaderas av pestbakterier och en septikemi (blodförgiftning) utvecklas med hög feber, frossa, förvirring och ofta hudblödningar (därav namnet svartpest). Även denna form leder obehandlad nästan alltid till döden.

Digerdöden

Pest ledde ofta tidigare till en pandemi. Det mest kända utbrottet av pest är digerdöden i mitten av 1300-talet i Europa och Asien. På senare år har vissa forskare presenterat argument mot att digerdöden var en pestepidemi orsakad av pestbakterien Yersinia pestis. Snarare ska det ha rört sig om en virussjukdom. Mot detta har andra forskare invänt att den pestbakterie vi kan studera idag inte skiljer sig så pass mycket genetiskt från den som fanns för 650 år sedan att det mycket väl kan ha rört sig om böldpest.

Digerdöden tog död på ungefär en tredjedel av befolkningen i Europa.

Pest idag

Pest finns idag framför allt i delar av Asien, Sydamerika, Nordamerika (sydvästra delen) samt i Afrika. Sjukdomen behandlas med olika former av antibiotika, bland annat streptomycin och tetracyklin. Det finns även ett vaccin, dock med begränsad effektivitet. Pest räknas som en allmänfarlig sjukdom enligt Smittskyddslagen. Från 1989 till 2003 rapporterades 38 310 fall och 2 845 dödsfall i 25 länder^[2].

"Pest" som historiskt begrepp

I äldre tider skilde man inte lika tydligt på olika typer av infektionssjukdomar. Historiska uppgifter om utbrott av "pest" kan därför principiellt avse vilken dödlig infektionssjukdom som helst som fått stor spridning, och kan därför ej automatiskt antas vara samma sak som den infektionssjukdom som idag kallas pest.

Ett ålderdomligt ord för pest är pestilens.^[3]

Skydd och botemedel

I äldre tider

Från sen medeltid fram till renässansen var det vanligt att läkare bar speciella skyddsdräkter, och kallades pestläkare, eller pestdoktorer. Skyddsdräkten bestod av en vaxad överrock, en mask med inglasade öppningar för ögonen, och en lång “näbb” för mun och näsa, i vilken väldoftande örter låg som skydd mot smittan. Exempel på örter var vitlök, rosenblad och mynta. Även vinäger användes. ^[4]

En metod som användes för att skydda sig var att bränna tegelsten för att rena luften. Under 1600-talet ansågs dessutom tobaksrök som skyddande, och därför rökte lik-körarna konstant. Andra metoder handlade om att vara försiktig med beröring. Ett exempel på vidskepelse var försäljningen och bärande av lyckoamuletter. Man kunde även bära en död padda runt halsen. Kyrkan rekommenderade böner.

Kvacksalvare sålde så kallade botemedel mot pesten, som pestvatten (bestående av rosmarin, salvia, örter, vitt vin med mera), enhörningshorn och grodben. Dessutom kunde en sjuk människa lägga hönsfjädrar på bölderna och på så sätt påstods det att man kunde dra ut sjukdomen genom dess vingpenna. Andra metoder var åderlåtning och påläggning av grodor på bölder, samt karantän under en lång tid i försök att få bukt med smittan.^[5] ^[6]

Botemedel i modern tid

Medan det inte finns något botemedel så finns det numera mer kunskap om hur man ska förhindra pesten, som till exempel renlighet i omgivningen och personlig hygien, samt att inte bo tätbefolkat så att smittan inte kan spridas så snabbt. Den behandling som finns profylaktisk antibiotikabehandling, om risken för pest bedöms vara mycket stor.^[7]

Se även

Källor

Iwarson, Sten; Ström Justus, Alestig Kjell (1988). Infektionssjukdomar (2., [utök.] uppl.). Stockholm: Liber. Libris 8352218. ISBN 91-40-12073-2 (inb.)
Källenius, Gunilla; Svenson Stefan B., red (2001). Zoonoser. Lund: Studentlitteratur. Libris 8352851. ISBN 91-44-01210-1
CDC Plague Home Page

Referenser

^ Nationalencyklopedin, CD-upplagan 2000: Pest, Kitazato, Shibasaburo ISBN 91-7133-747-4
^ WHO: impact of plague, sett 22 juli 2014
^ Svenska akademiens ordlista Arkiverad 11 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine., sökord: pestilens.
^ http://theloveforhistory.com/other/the-great-plague/plague-doctor/^{[död länk]}
^ http://www.historylearningsite.co.uk/cures_for_the_black_death.htm
^ http://www.historylearningsite.co.uk/cures_plague_1665.htm
^ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/pest/

[NE-1] Nationalencyklopedin, CD-upplagan 2000: Pest, Kitazato, Shibasaburo ISBN 91-7133-747-4

[2] WHO: impact of plague, sett 22 juli 2014

[3] Svenska akademiens ordlista Arkiverad 11 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine., sökord: pestilens.

[4] ttp://theloveforhistory.com/other/the-great-plague/plague-doctor/^{[död länk]}

[5] ttp://www.historylearningsite.co.uk/cures_for_the_black_death.htm

[6] ttp://www.historylearningsite.co.uk/cures_plague_1665.htm

[7] ttp://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/pest/

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]