Schottis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Schottis är en familj av pardans som dels är traditionell folklig dans, dels är gammeldans.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Schottis har troligen sitt ursprung i en vanligt förekommande folkdans i Europa. Dansen, som har sitt ursprung från Böhmen, spreds under 1800-taletParis danssalonger för att sedan bli en modedans i bland annat Sverige under slutet av 1800-talet. Dess namn kommer från tyskan och betyder där "skotsk" och i sin grundform räknas den till gammaldanserna.

När elever ska lära sig en pardans under skolans gymnastiktimmar är och har schottis varit en vanligt förekommande dans.

Musiken[redigera | redigera wikitext]

Schottismusik går i jämn takt, 2/4 eller 4/4, i lugnt tempo. Vanligen har den två åttataktsrepriser. I grundvarianten går dansen över fyra takter (om 4/4-takt), sen börjar den om igen. På en musikrepris hinner man då dansa fram och om två gånger.

Dansen[redigera | redigera wikitext]

Schottis består av dansade steg framåt, oftast så kallade schottissteg, och omdansning. I de vanligaste varianterna rör sig paren i en ring efter varandra moturs i rummet (så kallad valsbana), medan de parvisa omdansningarna sker medurs.

Vanlig schottis[redigera | redigera wikitext]

Schottissteg[redigera | redigera wikitext]

De dansade stegen framåt kallas schottissteg och är tre mjuka gång- eller springsteg framåt med samling på det andra, fram-ihop-fram (taktdel 1-3), följt av svikt eller hopp på det ben som gjort det tredje steget (taktdel 4). Kavaljeren dansar till vänster om damen.

Omdans[redigera | redigera wikitext]

Omdansning görs med snoasteg på udda taktdelar.

Fattningar[redigera | redigera wikitext]

Vilka fattningar som används varierar.

Under schottisstegen är det vanligt att kavaljeren har höger arm om damens midja och damen har vänster hand på kavaljerens högra axel eller om höger överarm. Ytterarmarna hängande fritt. Handfattningar med kavaljerens höger och damens vänster hand är också vanligt. Hur handfattningen sker, vem som har handen över eller under, om armarna är strax framför höften eller framsträkta t ex, varierar. I folkdanssammanhang (dvs då dansen utförs för uppvisning) är det vanligt att ytterhänderna hålls i egen midja ("höfter fäst"), i folklig dans är det ovanligt.[a]

Under omdans kan många fattningar förekomma, t ex liksidig fattning. Om kavaljeren dansat schottisstegen med höger arm om damens midja behålls den där och vänster hand läggs på damens högra överarm. Damen fattar likadant, dvs fattar om kavaljerens midja med höger arm. Valsfattning, dubbel midjefattning (kavaljerens båda händer om damens midja, damens händer på kavaljerens axlar), polskfattning m fl fattningar är också vanliga.

Utförande[redigera | redigera wikitext]

Varje omgång om fyra takter inleds med schottissteg med början på ytterfot,[b] ytterligare schottissteg men nu med början på innerfot, där kavaljeren svänger upp medsols framför damen på svikten eller hoppet och man tar omdansfattning. Sedan dansar paret om medsols två varv under två takter med fyra steg på de udda taktdelarna (taktdel 1, 3, 1, 3).

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vid allmän dans är det olämpligt att hålla "höfter fäst" eftersom det då händer att kortare personer träffas i ansiktet av längre personers armbåge.
  2. ^ Med "ytterfot" avses här yttre fot i förhållande till paret, det vill säga kavaljerens vänstra och damens högra.

Varianter av schottis[redigera | redigera wikitext]

Det finns troligen hundratals schottisvarianter med olika turer, annan fattning, andra steg och/eller annan omdansning (t ex motsols) än den ovan beskrivna. Traditionella schottisvarianter finns upptecknade från väldigt många platser i bl a Sverige[1][2][3]. I äldre varianter sker ibland omdansningen med snabba valsade steg (1, 2, 3 svikt). Inom folkdansen har även några varianter hittats på, t ex (någon gång i 1900-talets början) Bohusschottis[3]. Inom gammeldansen hittar man ständigt på nya varianter med olika turer och omdansningar.

Andra namn på danser inom schottisfamiljen[redigera | redigera wikitext]

Ett alternativt namn för schottis är reinländer (många olika stavningar finns, ringlender, rejnländer osv) och det går inte att säga något bestämt om när den ena eller andra benämningen används. Det beror på lokal sed. Lybeckare är en dansfamilj inom schottis som traditionellt är vanlig framförallt i Bohuslän, men skiljer sig genom att de tre gångstegen är lika långa (ingen samling på 2) och att tempot normalt är långsammare.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur (1983 (Första utgåvan 1971.)). Beskrivning av Svenska Folkdanser, del II (Blå boken). sid. Åtta schottisvarianter på sidorna 20, 21, 76, 77, 97, 102, 118, 130. 
  2. ^ Dalarnes Hembygdsring. Distrikt av Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur. (Fjärde upplagan, andra tryckningen 2004.). Bygdedanser. (Kallad Apelsinboken.). sid. Åtta scottisvarianter på sidorna 12, 15, 24, 25, 35, 50, 54 och 55. 
  3. ^ [a b] Bohusläns-Dals Distrikt av Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur (Tredje upplagan, andra tryckningen 2000.). Danser från Bohuslän. sid. Tio schottisvarianter på sidorna 49, 50, 51, 52, 52, 53, 54, 55, 56 och 57. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]