Musik i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För Svensk Musik, ett företag som dokumenterar och informerar om upphovsrättsligt skyddad svensk musik, se Svensk Musik.

Musik i Sverige inbegriper många olika sorters musikyttringar, alltifrån föreställningar om forntida musik och ljudsignaler – utifrån arkeologiska fynd som horn och bronslurar – och traditionell folkmusik till nyare former av folkmusik, klassisk musik/konstmusik/elektronisk musik och olika typer av populärmusik, afroamerikansk musik och experimentell musik.

Musik har sedan urminnes tider uppstått och skapats i Sverige och förts in i landet från omvärlden och framförts av en mängd olika slags ensembler av såväl inhemska som utländska musiker och sångare. Bland de många formerna finns också sakral/andlig, politisk och olika nationaliteters etniska musik, det finns barnvisor, trubadurers visor, dansmusik och scenisk musik – inklusive opera, balett, musikal och revy – och filmmusik. Kommunala musikskolor har varit betydelsefulla för svenska musikframgångar. Det finns musikhögskolor, institutioner som konserthus/symfoniorkestrar och Musikaliska akademien, organisationer som STIM, Musiksverige med flera och myndigheter som Statens musikverk. Körsång är vanligt fritidsintresse i Sverige, allt sedan kyrkokörerna och studentkörerna, något som har betecknats det svenska körundret.

Efterhand har också en internationellt alltmer framgångsrik och uppmärksammad musikindustri vuxit fram[1] med bland annat en mängd större och mindre skivbolag, artister och låtskrivare med ett allt större internationellt arbetsfält och produktioner med stora utländska artister[2], musikpriser som Grammis och Polarpriset och internettjänster som Spotify. Dessutom finns ett antal musikfestivaler, såsom Peace & Love, Sweden Rock Festival, Östersjöfestivalen, Stockholm Jazz Festival, Musik vid Siljan, Ethno och Svenska dansbandsveckan i Malung, förutom på radio (Svensktoppen med mera) och TV (Melodifestivalen med mera).

Folkmusik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Svensk folkmusik

Folkmusik kan vara nykomponerad av en känd upphovsman, men vissa[vem?] vill kategorisera svensk folkmusik som melodier som uppstått i Sverige under en okänd forntid och inte har någon känd upphovsman.[källa behövs] En annan definition är att folkmusiken är "musik bland landsbygdens människor förr i tiden", eller lite snävare "populärmusiken bland landsbygdens befolkning i huvudsak mellan 1600-talet till slutet av 1800-talet".[källa behövs] För att få en rättvis definition bör man inkludera all musik som håller sig inom traditionella ramar och de låttyper och danser som uppstod inom den aktuella tidsperioden.[källa behövs] Genom detta inkluderas exempelvis en nyskriven polska i begreppet folkmusik, vilket de flesta folkmusiker idag anser rimligt.[källa behövs]

År 1686 förbjöds i Sverige slagverk och andra militärt orienterade musikinstrument som till exempel skalmeja att framföras i den folkliga musiken. Detta har medfört att folkmusiken i Sverige saknar rytmikinstrument. Dock levde traditionen med slagverk kvar i Värend i södra Småland och i gränslandskapen till Norge. En så kallad bytrumma var dock vanlig, främst för att slå signaler för samling.

Ett ord många förknippar med svensk folkmusik, är spelmansmusik - en dansmusik som oftast är fiolbaserad. Till spelmansmusiken hör gånglåtar och brudmarscher samt dansrytmerna polskor, vals, schottis, hambo, polka. Något mindre vanliga låttyper är exempelvis engelska, halling och menuett.

Två speciellt svenska musikaliska fenomen är instrumentet nyckelharpa och sångsättet kulning. Nyckelharpan har föreslagits som svenskt nationalinstrument eftersom den knappt förekommer utanför Sverige. Kulning är en inhemsk skandinavisk sångform som användes i vallmusiken.

Klassisk musik[redigera | redigera wikitext]

Hugo Alven 1.jpg
Huvudartikel: Svensk klassisk musik

Klassisk musik eller konstmusik är musik skapad under 1600-talet eller senare, den är västerländsk och komponerad, det vill säga nedskriven (se notskrift).

Sveriges mest kände barocktonsättare är Johan Helmich Roman, som har kallats den svenska musikens fader.

Wienklassicism (ibland bara "klassicism") från cirka 1750 och en bit in på 1800-talet är vad många vanligen tänker på som klassisk musik.[källa behövs] I Sverige representerades epoken främst av Joseph Martin Kraus. Franz Berwalds begåvning rönte liten uppskattning inom romantisk klassicism under hans livstid. Bland svenska romantiker finns Adolf Fredrik Lindblad, Hugo Alfvén, Wilhelm Peterson-Berger och Wilhelm Stenhammar.

Modernismen är i Sverige representerad av bland andra Hilding Rosenberg samt medlemmarna i Måndagsgruppen.

Nyklassicism är en kombination av måttlig modernism och wienklassicistiska ideal. Kända svenska namn är Lars-Erik Larsson och Dag Wirén.

Sverige har även burit fram flera betydande operasångare. Den "svenska näktergalen" Jenny Lind turnerade världen över på 1850-talet. Hundra år senare blev Jussi Björling ett välkänt namn. Birgit Nilsson kan kallas för världssopran. Eric Ericson räknas internationellt som en av världens främsta körledare och är en starkt bidragande orsak till det svenska "körundret"[3].

Visor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Visa

Vismästaren Carl Michael Bellman betraktas som svensk nationalskald och har fått stor betydelse för senare skalder. Inte minst har Bellman inspirerat senare vissångare som Evert Taube och Cornelis Vreeswijk.

Afroamerikansk musik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Afroamerikansk musik

Afroamerikansk eller svart musik har fått ett starkt fäste i Sverige. På följande folkhögskolor erbjuds utbildning inom afroamerikansk musik: Bromma folkhögskola, Geijerskolan, Ingesunds folkhögskola, Kalix folkhögskola, Nyköpings folkhögskola, Västerbergs folkhögskola, Ågesta folkhögskola och Åsa folkhögskola.

Jazz[redigera | redigera wikitext]

Den svenska jazzens guldålder anses vara 1950-talet, då namn som Arne Domnérus, Rune Gustafsson, Lars Gullin, Alice Babs, Rolf Ericson, Bengt-Arne Wallin och Monica Zetterlund dominerade. Dessa uppträdde bland annat på Nalen i Stockholm, där det också dansades jitterbugg. Gyllene Cirkeln var en annan scen av stor betydelse i Stockholm. Numera är Nefertiti i Göteborg och Fasching i Stockholm de främsta jazzlokalerna i landet. Då det gäller swingjazz, jazz som det dansas till, är dock Herräng Dance Camp i Härräng utanför Hallstavik, Uppland, också en stor scen.

Gospel[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Svensk gospel

Gospeln har fått särskilt starkt fotfäste i Sverige, jämfört med resten av Europa. Festivalgeneralen och en av grundarna till Stockholm gospelkörfestival, Lasse Axelsson, ser ett antal faktorer till gospelns framväxt i Sverige. Bland annat tack vare framgångsrika körer, såsom Joybells och de egna årliga festivalerna. Dessutom har det funnits anställda sedan grundandet av nuvarande Svenska Gospelverkstaden 1988 för att sprida gospelmusiken i Sverige. Axelsson tror att musiken är lätt att ta till sig för svensken, då den står nära svensk folkmusik.[4] En av de stora profilerna inom svensk gospel, Cyndee Peters, har noterat att även den sekuläre svensken tar till sig gospelmusiken, även om det är utan att ta till sig den afroamerikanska och kyrkliga kontexten. Publicisten Bo Strömstedt jämförde den sekuläre svenskens komplicerade relationen till gospeln med dess relation till Anton Tjechovs pjäser. Trots att den vanlige svensken vanligen är tillbakahållen med känslor dras denne ändå till känslomässiga uttryck, såsom Tjechovs pjäser eller just gospelmusik.

Soul[redigera | redigera wikitext]

Titiyo, kallad Sveriges souldrottning.
Huvudartikel: Svensk soul

Inom tidig svensk soul var Titiyo en av de främsta, med skivor som Flowers (1991), This Is (1993) och Extended (1997).[5] Hon hyllas även som upphovsmakaren av svensk och skandinavisk soul[6][7] samt Sveriges souldrottning.[8] Till denna första vågens soul tillhör också bland andra Stephen Simmonds, Eric Gadd och senare också Kaah. Soulmusiken sägs ha exploderat i Sverige sedan omkring 2013/2014. Soulsångerskan Janice Kavander sa i Metro att det är särskilt tack vare artister som Seinabo Sey, Leslie Tay, Sabina Ddumba och Cherrie.[9] I samma inslag sa Eric Gadd att det kan ha och göra något med gospelmusikens framväxt i Sverige som därmed närt soulsångare. Främst gäller det Tensta Gospel Choir, i vilken soulsångare som just Janice Kavander, Sabina Ddumba, Kristin Amparo och Mapei deltagit.

Reggae[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns idag flertalet reggaefestivaler. Varav de främsta är Uppsala Reggae Festival och Öland Roots. Den första svenske artisten som spelade in en reggaelåt var Peps Persson, därefter progrockbandet Text & Musik under tidigt 1970-tal.[källa behövs]

Hiphop[redigera | redigera wikitext]

Timbuktu, en av pionjärerna inom andra vågens hiphop i Sverige.
Huvudartikel: Svensk hiphop

Den svenska hiphopen tog sin början på 1980-talet, och fick internationellt genomslag i slutet av 1980-talet, dels med brittiskproducerade Neneh Cherry, dels med Leila K, producerad av Rob'n'Raz. Framträdande artister från senare år är Looptroop, Timbuktu och Feven.[källa behövs]

R&B[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Svensk R&B

Uppkomsten av svensk R&B skedde först i början av 1990-talet genom det då allmänt växande nätverket inom urban musik, vilken växte fram i takt med invandringen.[10] I och med Sveriges icke-förflutna med kolonialism fanns inte heller samma koloniala förakt mot invandringen, vilket gav utrymme för svenskar av utländsk påbrå att ta plats på musikscenen.[källa behövs] En stor del av R&B och den urbana musikens framgångar berodde på musikern Christian "The Falcon" Falk. När han inledde sin karriär som musikproducent på 1990-talet närmade han sig dansmusik, hiphop och just R&B.[11] Svensk R&B var vid denna tid tätt besläktad med pop-, hiphop- och soulmusik - då Falk arbetade med sångare som Neneh Cherry, dennes halvsyster Titiyo, Robyn och Stephen Simmonds.

Populärmusik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Svensk populärmusik

1975 hade Harpo en världshit med Moviestar. Den 6 april 1974 klättrade Blue Swede, med Björn Skifs, upp på förstaplatsen på den amerikanska singellistan med låten Hooked on a Feeling, vilken först spelades in av B. J. Thomas, 1968, och samma dag vann ABBA:s låt Waterloo Eurovision Song Contest i Brighton.[12] Sverige vann senare även tävlingen åren 1984, 1991, 1999, 2012 och 2015.

Sedan framgångarna med ABBA under 1970-talet och början av 1980-talet och Roxette i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet har svensk pop varit populär runt om i världen. Under 1990-talet hade Sverige flera internationella framgångar inom modern så kallad danspop, med bland andra Ace of Base, Meja och Robyn. Under 1990-talet skördade Sverige också framgångar på låtskrivarsidan, med bland andra Max Martin och Denniz Pop.

Mängden svensk musik som säljs utanför Sverige är stor. En utredning från 1999 visade att bara musik från Storbritannien och USA står sig bättre än svensk musik i den internationella konkurrensen.[13] Sedan dess har exportvolymen varierat kraftigt.[14]

Bandet The Knife (2006) har visat stark kreativitet och nått stora framgångar med en säregen och konstnärlig stil.

Svenska artister och grupper inom indie har i början av 2000-talet lyckats slå igenom utanför Sverige och blivit populära utomlands, bland andra the Knife, Shout out louds, the Radio Department, Dungen, Jens Lekman, Loney Dear, Peter, Björn & John, Frida Hyvönen, The Tough Alliance, The Hives, Mando Diao och The Cardigans.[källa behövs]

Rockbandet The Hives spelar live i Eurockéennes

Country[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Countrymusik

Countrymusik förknippades länge i Sverige med USA. Populära svenska countrysångare har varit Kikki Danielsson under 1970, 80- och 90-talen och Jill Johnson under 2000-talets första decennium.

Dansband[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Dansband

Dansbanden spelar musik som är vänlig att dansa pardans till, och har utvecklat en stil som är relativt unik för Sverige. Begreppet uppstod i början av 1970-talet och har senare även spritts till Norge. Populära svenska dansband har bland annat varit Matz Bladhs, Sven-Ingvars, Thorleifs och Vikingarna, bland de modernare främst Arvingarna, Barbados och Scotts. 2008 startades Dansbandskampen i SVT, som även hölls 2009 och 2010.

Hårdrock[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hårdrock

Sverige har fått fram flera internationellt berömda hårdrocksgrupper, till exempel Europe under 1980-talet och Hammerfall under 1990-talet. Kända svenska metalband är bland annat In Flames. In Flames fick den svenska regeringens exportpris under Grammisgalan 2006. Det var första gången en hårdrocksgrupp vann priset.

Progg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Progg

Proggrock var i början av 1970-talet en musikrörelse i Sverige, inriktad på antikommersialism och protestsånger. Den var ofta vänsterpolitiskt orienterad. Den stod i kontrast till ABBA, Eurovision Song Contest och Svensktoppen, som sågs som symbol för kommersiell musik.

Schlager[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Schlager

Schlager är ursprungligen tyska för hit, och ordet användes även i Sverige fram till 1970-talet som synonym till hit eller slagdänga. Senare har det i stället främst blivit ett begrepp som hör ihop med Melodifestivalen och artister som förknippas med sin medverkan där. Men vissa artister och låtar i Melodifestivalen klassas mindre som "schlager" än andra.{{källa

Sverige på världsscenen[redigera | redigera wikitext]

Stora svenska artister och grupper utanför Sverige är:

Flera av de internationellt framgångsrika svenska musikerna under 1990-talet upptäcktes och spelades in av DJ-kollektivet Swemix och i inspelningsstudion Cheiron.

Svenskar på Billboard Hot 100[redigera | redigera wikitext]

Svenska artister/grupper, kompositörer, producenter med respektive låtar som legat etta på Billboard Hot 100 (kronologisk ordning):

Regionala musicscener[redigera | redigera wikitext]

Samisk musik[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Samisk musik

Samisk musik är känt för jojken. Sámi Grand Prix är en samisk musiktävling anordnad av NRK i Kautokeino under påskhelgen varje år sedan 1990.

Musik i Göteborg[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Musik i Göteborg

Musiken i Göteborg har en internationell prägel. Under 1800-talet inverkade Bedřich Smetana på det lokala musiklivet, och under 1960-talet hämtade grupper som Tages och The Shakers inspiration från den brittiska vågen. Sonya Hedenbratt samarbetade med amerikanska jazzmusiker, och Evert Taube reste ut från Göteborg till andra kontinenter. Senare har både internationella namn som Bruce Springsteen och lokala namn som Håkan Hellström fyllt Ullevi flera gånger om. Grupper som Nationalteatern och Motvind har präglat varsin epok.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Tillväxtverket och intresseorganisationen Musiksverige uppskattade i rapporten "Musikbranschen i siffror"[30] att den svenska musikbranschen omsatte 5,2 miljarder kronor under 2010. Musikexporten omfattade 800 miljoner kronor. Hälften av intäkterna utgjordes av konsertintäkter, en fjärdedel av intäkter från inspelad musik och en fjärdedel av upphovsrättsliga intäkter. Fysisk musik var större än försäljning över nätet, och strömmad musik stod för en dubbelt så stor andel av försäljningen som musik som säljs genom nedladdningar. Sverige exporterar mest musik till USA, där Sveriges handelsbalans även är som sämst. Bäst är Sveriges handelsbalans mot Hongkong. Svenska upphovsmän får mest intäkter från Storbritannien, knappt 9 miljoner kronor.[31]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tillväxtverket juni 2012, om Sveriges ökande musikexport
  2. ^ Aftonbladet 9 september 2009, om svenska låtskrivares framgångar utomlands
  3. ^ Sparks, Richard. (1997). The Swedish Choral Miracle: A Cappella Choral Music. Doktorsavhandling, University of Cincinnati.
  4. ^ Varför älskar svensken gospelmusiken? ur Dagen
  5. ^ Nationalencyklopedin om Titiyo
  6. ^ Sweden At Crossroads, Even As It Fills The Global Jukebox, Billboard 2001
  7. ^ ”Scandinavian Soul om Titiyo”. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191011223828/https://scandinaviansoul.com/artists-bio/item/titiyo. Läst 14 oktober 2019. 
  8. ^ Souldrottningen är tillbaka på svenska, P4 Stockholm 2015
  9. ^ 30 år av svensk soul, Metro 2017”. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191011223829/https://www.metro.se/nyheter/30-ar-av-svensk-soul-lWHbAOsb.. Läst 14 oktober 2019. 
  10. ^ Vibe 2000, Vol. 8, Nr. 4, s 114
  11. ^ Expressen om Christian Falk
  12. ^ Poplight - Eurovision Song Contest.
  13. ^ Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (1999). Att ta sig ton - om svensk musikexport 1974-1999. Ds 1999:28. Finansdepartementet/ESO. full-text pdf
  14. ^ Export Music Sweden (2007). The export performance of the Swedish music industry - An update for the year 2006. Export Music Sweden. full-text pdf[död länk]
  15. ^ Expressen 27 oktober 2010 - Jenny Berggren om nya Ace of Base
  16. ^ ABBA - Success Arkiverad 20 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ ”Aftonbladet”. 29 maj 2009. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article11849164.ab. Läst 25 april 2011. 
  18. ^ ”Poplight - The Ark. Arkiverad från originalet den 9 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110709094607/http://poplight.zitiz.se/artist/ark. Läst 21 januari 2011. 
  19. ^ http://rateyourmusic.com/artist/noonie_bao
  20. ^ ”Poplight 24 februari 2006 - Elitlistan kan skada BWO. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525104422/http://poplight.zitiz.se/artikel/elitlistan-kan-skada-bwo. Läst 25 maj 2012. 
  21. ^ ”Kristianstadsbladet”. 22 februari 2005. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525104421/http://www.kristianstadsbladet.se/noje/article1104444/Cardigans-svaumlnger-tillbaka.html. Läst 25 april 2011. 
  22. ^ ”Metro”. 25 januari 2007. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131016001233/http://www.metro.se/nyheter/e-type-in-i-skonhetsradet/Objgax!13_4523-32/. Läst 25 april 2011. 
  23. ^ Aftonbladet 3 december 2003 - Europe laddar för schlagern
  24. ^ [a b] ”Expressen”. 17 juni 2010. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820012222/http://www.expressen.se/noje/musik/1.2029043/nu-forvandlas-goteborg-till-metaltown. Läst 25 april 2011. 
  25. ^ Svenska Dagbladet 5 oktober 2008 - Händerna fulla
  26. ^ ”Nationalencyklopedin”. http://www.ne.se/rep/pop-rock-2000-ett-mellan%C3%A5r. Läst 25 april 2011. 
  27. ^ ”Nationalencyklopedin”. http://www.ne.se/robyn?i_whole_article=true. Läst 25 april 2011. 
  28. ^ Roxette - Lay a Whisper on My Pillow Arkiverad 4 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  29. ^ http://www.discogs.com/artist/1608084-Tiffany-Amber
  30. ^ Linda Portnoff, Tobias Nielsén (Volante). "Musikbranschen i siffror Arkiverad 14 april 2013 hämtat från the Wayback Machine.", ISBN 978-91-86987-30-5, tillvaxtverket.se, februari 2012. Läst den 23 februari 2012.
  31. ^ Morris Wikström. "Levande musik omsätter mest i Sverige Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.", sverigesradio.se, 23 februari 2012. Läst den 23 februari 2012.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]