Svensk folkdans

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om svensk folkdans. Se även Folkdans.
Folkvisedanslaget, den första ringen, vid Skansens vårfest 1904, på sommarteatern å nedre Solliden.
Folkdans i Bohuslän, Sverige
Folkdans på Henry Dunkers Plats under Europeaden i Helsingborg 2015.

Svensk folkdans kan definieras som[källa behövs]:

  • danser som utövades vid mitten av 1800-talet eller tidigare.[1]
  • danser som har förts vidare genom tradition snarare än genom skolor
  • danser som har dansats av den vanliga landsbygdsbefolkningen oberoende av att många danser som kallas folkdanser ursprungligen dansades av aristokratin.[2]

Typer av folkdans i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns dels ursprungliga folkdanser, varav de flesta har karaktären av sällskapsdans, och andra som har sitt ursprung i folkliga danser men i sin nuvarande form koreograferades av skolade dansare under 1800-talet.

En annan äldre form av folkdans är ringdansen och långdansen som går tillbaka på medeltida danstraditioner.[3]

Ytterligare en mycket gammal form av dans är tävlings- och skicklighetsdanser, vanligen framförda av män. Några av de mer kända är halling, skinnkompass och björndansen.[4]

Folkdanser kan vara av beskrivande art och visa en händelse i livet. Exempel är "Väva vadmal", traditionen att "dansa kronan av bruden", "brudhiss", "Långdans från Närke", Landskrona-kadrilj och "Tivedspolska".

Terminologi[redigera | redigera wikitext]

Termer "folklig dans", "folkdans" och även "gammeldans" har använts i Sverige för det som nu kan kallas för folkdans. På 1930-talet blev det vanligt i Sverige att kalla vals, schottis, mazurka, hambo och snoa för "gammaldans" i motsats till nya danser som foxtrot och andra danser till jazzmusik. Folklig dans tas upp i artikeln ”Folkdans och folklig dans” av Ernst Klein 1927.[5] Då de danser som hänvisas till är äldre än från 1927 ses man en skillnad mellan folkdanslagens dans (som kallades folkdans) och "folklig dans", den dans som folket (landsbygdsbefolkningen och främst bönderna), dansade när de roade sig.[6] Terminologin för samma fenomen har alltså ändrats med tiden.

Folkdans som begrepp innefattar danser som har en bestämd form och utförande och baseras på hur människor från en särskild geografisk plats eller social bakgrund dansar olika danser på olika sätt. I samtliga länder i Asien kallas folkdans den dans som hovet har dansat. Folkets dans har inte alltid noterats. Nuförtiden har folkdans ofta en stor betydelse för nationalidentiteten. Folkdans kan man också kalla dans som folket har dansat och som inte har varit avsedd för uppvisning på scen fast senare i tiden har man ofta uppträtt. Folkdans är en tradition, folkdansen baserar sig inte på innovation (fast som alla folktraditioner, ändrar de sig med tiden). Tidigare lärde nya dansare sig att dansa folkdans informellt utan kurser, men nuförtiden finns det folkdanslärare, tävlingar osv.

Folkdanser från Nordeuropa liknar varandra. Man kan också höra bekanta melodier i andra länders folkmusik. O andra sidan är danser ett modefenomen. Även i Sverige har man dansat olika danser under århundraden.

Termen "folkdans" har man också förknippat med historiskt viktiga danser i Europeisk kultur och historia; typiskt från tiden före ca. 1900. Termer "etnisk dans" och "traditionell dans" används vid sidan, med ceremoniell dans ingående i traditionella danser.

Det finns ett antal moderna danser, till exempel hip hop, som har utvecklats spontant, men vanligtvis används inte "folkdans" utan "gatudans" istället. Om folkdans är det som "folket har dansat" kan man säga att hip hop är nutidens folkdans. I Skandinavien finns det ett fenomen som kallas för modern folkdans, men som folk aldrig har dansat. Det är improvisation eller koreografi till "modern folkmusik", musik med distinkta rötter i folkmusik eller spelmansmusik, men med komponenter, som tidigare har fattats i spelmansmusik: synkoperande sväng, instrument från andra kulturer (till exempel didgeridoo med nyckelharpa och fiol hos gruppen Gjallarhorn)[7]. Modern folkdans är ofta dansteater, men koreografier, som liknar de ursprungliga folkdanskoreografierna som noteras, finns också.

Termerna "etnisk" och "traditionell" används när man vill understryka de kulturella rötterna. Ur denna synvinkel är nästan alla folkdanser etniska. När samtliga danser, till exempel polka, träffas i flera länder, är det bra att specificera "svensk polka", "amerikansk polka" eller "finsk polka".

Alla etniska danser är inte folkdanser. Rituella danser är inte folkdans. De kallas ofta religiösa danser. De kan ändå vara typiska för en etnisk grupp.

Olika slags folkdanser[redigera | redigera wikitext]

Folkliga sällskapsdanser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Folkdans)
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Folkdans)
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Folkdans)
  4. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Folkdans)
  5. ^ Klein, Ernst (1927). ”"Folkdans" och folklig dans”. Hävd och hembygd : Svenska fornminnesföreningens årsskrift 1927, nr. 2,: sid. 19-35.  Libris 12321484
  6. ^ Rippe, E: ”Musik i rörelse En intervjustudie om hur svensk folkmusik- och dans kan berika rytmikmetoden”, Examensarbete, Lunds universitet, 2011, sid. 4.
  7. ^ Gjallarhorn, Finska Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]