Psalmodikon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Psalmodikon
Psalmen N:o 2, Hela Werlden fröjdes Herran spelas efter Dillners siffernoter i Djurmo Skolmuseum, Dalarna.
Psalmodikon från Gagnef och 1869, ursprungligen med tre strängar.
Stämskruvar.
Greppbrädans profil. Den har i detta fall 25 stycken halvtonlägen. Med ett provisoriskt stall monterat befanns mensuren vara cirka 878 mm, vilket grovt räknat överensstämmer med cellons.
Ljudhål.

Ett psalmodikon är ett musikinstrument som utgörs av en långsmal resonanslåda med en till tre strängar spända över en greppbräda mellan ett strängstall och en snäcka. Kallas ibland för psalmonika. I Gagnef, Dalarna, finns fler exemplar med tre stämskruvar - dock monterades ibland två strängar av för att förenkla inlärningen. Avancerade modeller kan ha upp till 12 bordunsträngar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Instrumentet började användas i Danmark under 1820-talet, och spreds sedan till övriga Norden och Baltikum. Mest känt är prästen Johan Dillners (1785–1862) psalmodikon från 1830, som användes i en del av Sveriges fattigaste församlingar i stället för orgel. Dillner använde psalmodikonet för att lära ut de nya melodierna i Haeffners koralbok, och gav ut dem i siffernotskrift 1830 (Melodierna till Swenska Kyrkans Psalmer, Noterade med ziffror, för Skolor och Menigheten). Han sade att han kunde lära vem som helst att hantera ett psalmodikon på bara två timmar. Instrumentet var även populärt vid husandakter i hemmen och bland kringresande predikanter. Under senare delen av 1800-talet ersattes oftast psalmodikonet av orgelharmoniet.

Under 1800-talet utgavs flera böcker där olika sånger, främst psalmer, var utmärkta med psalmodikonets siffror över sångtexten. Ett exempel är Pehr Thomassons Sånger med melodier i zifferskrift till psalmodikon, utgiven i Carlshamn 1850.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Någon bestämd standard för hur ett psalmodikon ska se ut finns inte, utan de mest skilda lösningar på en resonanslåda finns representerade. Vid spelning läggs instrumentet på ett bord, och toner frambringas genom att man antingen knäpper på strängen eller spelar på den med en stråke. Det är mycket lätt att lära sig spela på ett psalmodikon i och med att det oftast finns endast en sträng, samt att tonerna är tydligt utmärkta i greppbrädan genom jack. Varje jack (ton) kan ha en siffra eller annan markering. Ett annat sätt att markera de rätta tonlägena är små pålimmade trälister (bandstavar), så att man får band som på en gitarr. Under förutsättning att bandstavarna placerats rätt blir det lätt att spela rent.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]