Siljan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Siljan (olika betydelser).
Siljan
Insjö
Satellitbild över Siljansringen taget med Landsat 7.
Satellitbild över Siljansringen taget med Landsat 7.
Geografiskt läge
LandSverige Sverige
LänDalarnas län
KommunLeksands kommun
Mora kommun
Rättviks kommun
LandskapDalarna
SockenMora, Sollerö, Siljansnäs, Leksand, Rättvik
Koordinater 
  WGS 8460°52′08″N 14°47′44″Ö / 60.86900°N 14.79569°Ö / 60.86900; 14.79569 (Siljan)
  SWEREF 99 TM6748214, 488905
Mått
Areal293 km² [1]
Längd32 km [1]
Bredd25 km [1]
Höjd161,18 m ö.h. [1]
Strandlinje244 km [2]
Medeldjup27,8 m [1]
Maxdjup134 m [1]
Volym8,1 km³ [1]
Flöden
TillflödenÖsterdalälven
Huvudavrinnings­områdeDalälvens huvudavrinningsområde (53000)
UtflödeÖsterdalälven
VattendragsID­ (VDRID)672632-158939
GeoNames2679230
Status[1]
Ekologisk statusSolid yellow (FFF685).svg Måttlig
Kemisk status (exkl. kvicksilver)Solid blue (52B4D0).svg God
   Miljöproblem[2]
FörsurningSolid green (80B682).svg Nej
ÖvergödningSolid green (80B682).svg Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver)Solid green (80B682).svg Nej
FlödesförändringarSolid green (80B682).svg Nej
Kontinuitets­förändringarSolid red (F2716D).svg Ja
Morfologiska förändringarSolid green (80B682).svg Nej
KällaVISS (SE673490-145597)
Övrigt
ÖarSollerön
KuststäderMora, Rättvik, Leksand
SjöID673490-145597
ID vattenförekomstSE673490-145597
Vattenytans ID (VYID)675069-144516
VattendistriktVattenmyndigheten Bottenhavet (SE2)
Limnisk ekoregionNorrlands kustland, under högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)675033-144519
NamnUtloppet av Siljan
Areal586,86 km²
Vattenytor292,16 km²
Sjöprocent49,78 %
Ackumulerad areal uppströms11 955,03 km²
Biflödesordning1
UtflödeDalälven (Österdalälven)
VattendragsID (VDRID)672632-158939
Avstånd till havet270 km
Medelhöjd181 m ö.h.
Område nedströms673495-145678
Källor[3][4][5]

Siljan i Dalarna är Sveriges till storleken sjunde[6] största insjö. Sjön ligger 161 meter över havet och ytan är 293 kvadratkilometer. Tillsammans med angränsande Orsasjön och Insjön är ytan 354 kvadratkilometer. Största djup är 134[7] meter. Utflödet går via Österdalälven till Dalälven.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Siljans namn på olika dalmål.[8]
Socken Namn Böjning
Älvdalen Sil’n ackusativ Silan, dativ Silam[9]
Våmhus Sil’n ack. Siljan, dat. Silam
västra Mora Siljan dat. Siljam
östra Mora Siljä′nn dat. Silja′mm
västra Sollerön Siljad’n dat. Siljadim
Sollerön Syljan dat. Syljam
Orsa Silin ack. Silån, dat. Silåm[10]
Rättvik Sôljôn
Siljansnäs Seljen
Leksand Sôljôn, Säljôn
Djura Säljän
Äppelbo Silljan
Malung Sälin dat. Säljam
Lima Silin dat. Silom, Seljam
Ore dat. Siljam

Namnet Siljan är tidigast belagt år 1442 i frasen nordhan Silghis sio ’norr om Siljans sjö’. Namnet stammar från en icke-belagt fornsvensk form *Sylghir, vilket sedan har ombildats till att ansluta andra sjönamn på -an. Namnet är besläktat med ett gotländskt dialektord sylgå ’ränna på havsbotten’ och det svenska verbet svälja. Längs med Siljans sjöbotten nämligen en djup ränna från ett område söder om Mora ned i Österviken vid Leksand, på sina håll över 100 meter djup.[11]

Enligt Johan Ernst Rietz skulle namnet höra samman med ordet sel ’lugnvatten’[12], men enligt Elof Hellquist omöjliggörs denna tolkning av den äldre formen Silghis sio.[13]

På de dalmål som talas i socknarna runt Siljan har sjön varierade namn som i flera socknar traditionellt böjs efter kasus.[8]

Historia[redigera | redigera wikitext]

För 365 miljoner år sedan slog en meteorit ned med enorm kraft och bildade det som idag kallas för Siljansringen. Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön och småsjöarna i Bodadalen är meteorkraterns yttre ring.

Kratern mäter 50 km i diameter, största djup 160 m, och är den största kända nedslagsplatsen i Europa.

Österviken har bildats senare som en glaciärdalgång i sydlig riktning under den senaste istiden.

Siljansområdet[redigera | redigera wikitext]

Området utgörs av Siljans och Orsasjöns vattensystem med anslutande terräng, samt området längs Siljansringen. Berggrunden runt Siljan består, förutom av det prekambriska urberget, av sedimentära bergarter från framför allt ordovicium och silur.

Dessa ställdes på kant vid det meteoritnedslag som bildade Siljan och finns därför bevarade idag. Området är typområde för många fossil och därför geologiskt viktigt ur en global synvinkel. Det finns många aktiva och nedlagda stenbrott i området. Ett exempel på ett nedlagt stenbrott som levt upp igen är Dalhalla utanför Rättvik.

Inom området finns ett omfattande nät av vandrings- och cykelleder, samt skidspår. Siljansleden omfattar 34 mil vandringsleder i omväxlande bygd och obygd, mestadels följande de gamla fäbodstigarna och med rastplatser och övernattningsstugor på lämpliga ställen. Badplatser finns runt hela Siljan och Orsasjön. Som frilufts- och rekreationsområde har Siljanstrakten en lång historia. Redan tidigt uppfördes hälsobrunnar och friluftsbad i området. Siljanområdet besöks årligen av hundratusentals människor. Både Sollerön och Skattungen ingår i Siljansområdet och är av riksintresse för friluftslivet. Även Gesunda-fjärden är intressant för friluftslivet. I Siljansområdet finns även landets äldsta lokalradiostation som fortfarande sänder lokalt, Radio Siljan. De sänder dagligen året om och ger bland annat turister i området värdefull turistinformation.

Fornlämningar på Sollerön från senare delen av järnåldern (vikingatiden).[14]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Fisk[redigera | redigera wikitext]

Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] ”Fakta om Siljan”. SMHI. 31 mars 2022. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/de-stora-sjoarna/fakta-om-siljan-1.100225. Läst 9 juni 2022. 
  2. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ Lista över Sveriges största insjöar
  7. ^ ”Siljan - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/siljan. Läst 27 april 2022. 
  8. ^ [a b] Levander, Lars; Nyström Gunnar, Björklund Stig, Källskog Margareta, Hagren Kristina (1991). Ordbok över folkmålen i övre Dalarna [Bd 4] S-, H. 30 S-Skata. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet. sid. 2090. Libris 142180. ISBN 9185540536 
  9. ^ Steensland, Lars (2021). Älvdalsk ordbok: svenska-älvdalska, älvdalska-svenska (Andra upplagan). [Älvdalen]: [Ulum dalska]. sid. 585. Libris n2sb9hqslv9trk9c. ISBN 9789198494020 
  10. ^ Ohlsén, Karin; Olander, Eva (2013). Orsaord: en orsamålsordbok (2:a uppl.). Orsa: Orsa-Skattunge hembygdsförening. sid. 436 
  11. ^ Wahlberg, Mats, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI. sid. 276. Libris 8998039. ISBN 917229020X 
  12. ^ Sil i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  13. ^ Sillen i Elof Hellquist (1906), ”Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia”, Svenska landsmål ock svenskt folklif 20: 611–812
  14. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180122071955/http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/62-069.txt. Läst 21 januari 2018. 
  15. ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]