Kalmar regemente (gamla)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För Kalmar regemente som verkade åren 1994–1997, se Kalmar regemente (nya).
Kalmar regemente
(I 21)
Kalmar regemente vapen.svg
Vapensköld för Kalmar regemente tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnKungl. Kalmar regemente
Datum1626–1709, 1709–1927
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollUtbildningsförband
StorlekRegemente
FöregångareSmålands storregemente
EfterföljareJönköpings-Kalmar regemente
Del avII. arméfördelningen [a]
HögkvarterEksjö garnison
FörläggningsortEksjö
FärgerRött och gult          
Marsch"Kaiser Friedrich-Marsch" (Friedemann) [b]
SegernamnVarberg (1565)
Narva (1581)
Warszawa (1656)
Tåget över Bält (1658)
Kliszów (1702)
Helsingborg (1710)
Svensksund (1790)
Befälhavare
RegementschefNatanael Wikander [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
TilläggsteckenAM.021902.jpg

Kalmar regemente (I 21) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1623–1927. Förbandsledningen var förlagd i Eksjö garnison i Eksjö.[2][3][4][5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Kalmar län på 1500-talet. År 1616 organiserades dessa enheter tillsammans med andra från närliggande Kronobergs län av Gustav II Adolf och bildade Smålands storregemente där tolv av totalt 24 kompanier rekryterades i Kalmar län. Smålands storregemente bestod av tre fältregementen, där Kalmar regemente var ett. Någon gång runt 1623 splittrades storregementet permanent och bildade tre mindre regementen där Kalmar regemente var ett.[2]

Kalmar regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Patrick Ruthven.

Regementet har deltagit i flera krig och slag. Under början av 1700-talet följde regementet Karl XII på alla hans marscher åren 1707, 1708 och 1709. I slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var regementet formerat på en bataljon och hörde under första striden till den andra kolonnen från höger av de fyra, i vilken fotfolket var indelt. Regementet kom genom reduttlinjen men med betydliga förluster. I den andra och avgörande striden utgjorde regementet den femte bataljonen från höger av de tolv, som återstod av infanteriet. Det stred med utmärkt tapperhet, men förlorade hälften av manskapet och många officerare, däribland både överste Ranck och överstelöjtnant Silfversparre som stupade. De överlevande delarna av regementet gick i krigsfångenskap den 1 juli 1709 vid kapitulationen vid Perevolotjna. Majoren Lejonhjelm fick i slaget vänstra benet avskjutet av en kanonkula, men lyckades dock komma med Konungen till Turkiet. Vid arméns allmänna rekrytering hösten 1709 återuppsattes regementet samt erhöll till chef Carl Björnberg. Redan året därpå deltog regementet i Magnus Stenbocks korta vinterfälttåg 1710 i Skåne och deltog den 28 februari i slaget vid Helsingborg.[6]

År 1816 fick samtliga regementen ett ordningsnummer där Kalmar regemente tilldelades № 20. År 1892 ändrades numret till № 21, då den numreringen blivit ledig från Närkes regemente. Från 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Kalmar regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 21. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena från deras eventuella reservregemente där huvudregementet till exempel hade beteckningen I 11 och reservregementet hade beteckningen I 111.

Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades det att reducera den svenska armén från 6 till 4 arméfördelningar. Detta medförde att 17 av arméns truppförband skulle avvecklas. Av dessa 17 truppförband var det 7 infanteriregementen som skulle avvecklas där Kalmar regemente var ett av dessa.[7] Avvecklingsbeslutet medförde att regementet skulle avvecklas omedelbart efter repetitionsövningarna 1927.[8]

Den 1 oktober 1927 höll regementet en ceremoni över kommande avveckling. Vid sidan om avvecklingen, avvecklades även Jönköpings regemente (I 12) inom Jönköpings garnison. Dessa två regementen kom den 1 januari 1928 att bilda ett nytt regemente, Jönköpings-Kalmar regemente (I 12). I Jönköping blev en avvecklingsorganisation kvar och verkade fram till 31 mars 1928,[9] medan verksamheten i Eksjö övergick direkt i den nya organisationen.[4]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Kalmar regemente indelades år 1686 liksom Jönköpings regemente och Kronobergs regemente med vardera 1100 nummer i stället för det vanliga 1200 nummer. Detta reducerade antal soldater fördelades på åtta kompanier om vardera 137 eller 138 nummer. Av regementets 1100 rotar låg 347 i Kalmar län (H), 401 i Jönköpings län (F) och 352 i Kronobergs län (G). Under de drygt tvåhundra år som det ständiga knektehållet kom att bestå var indelningen för Kalmar regemente i stora drag intakt även om byte av stamrotar förekommer under denna långa period.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Åren 1686–1901

1. kompaniet
2. kompaniet
  • Roteringsområde: Östra(F) och Södra Vedbo(F) härader 138 rotar.
  • Kompaninamn: Majorens eller Herr Majorens kompani till 1836,Vedbo härads kompani från 1836
3. kompaniet
  • Roteringsområde: Aspeland(H), Sevede(H), Östra(F) och Södra Vedbo(F) härader 137 rotar.
  • Kompaninamn: Aspeland härads kompani till 1815, Tredje Majorens kompani från 1815 till 1836, Aspeland härads kompani från 1836
Andre Majorens kompanis gåva av en klocka till Älghults kyrka
4. kompaniet
  • Roteringsområde: Uppvidinge(G) och Östra(F) härader 137 rotar.
  • Kompaninamn: Östra härads kompani till 1775, Secund Majorens kompani från 1775 till 1789, Östra härads kompani från 1789.
5. kompaniet
  • Roteringsområde: Norra och Södra Tjust(H), Sevede(H) och Tunaläns(H) härader 138 rotar.
  • Kompaninamn: Överstelöjtnantens kompani till 1836, Sevede härads kompani från 1836
6. kompaniet
  • Roteringsområde: Uppvidinge(G) härad 138 rotar.
  • Kompaninamn: Uppvidinge härads kompani till 1789, Andre Majorens eller Second Majorens kompani från 1789 till 1836, Uppvidinge härads kompani från 1836.
7. kompaniet
  • Roteringsområde: Västra och Östra(F) härader 137 rotar.
  • Kompaninamn: Västra härads kompani under hela perioden
8. kompaniet
  • Roteringsområde: Konga(G) härad 137 rotar.
  • Kompaninamn: Konga härads kompani under hela perioden.

Kompanier[redigera | redigera wikitext]

1686(?)

  1. Livkompaniet
  2. Överstelöjtnantens kompani
  3. Majorens kompani
  4. Östra Härads kompani
  5. Uppvidinge kompani
  6. Västra Härads kompani
  7. Aspelands härads kompani
  8. Konga härads kompani

18??

  1. Livkompaniet
  2. Vedbo kompani
  3. Aspelands kompani
  4. Östra Härads kompani
  5. Seveds kompani
  6. Uppvidinge kompani
  7. Västra Härads kompani
  8. Konga kompani

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggning[redigera | redigera wikitext]

Genom försvarsreformen 1901 beslutades det att samtliga regementet skulle förläggas till kasernetablissemang. Inför att ett kasernetablissemanget skulle uppföras till Kalmar regemente, ansökte Kalmar om att få regementet till sig. Man förberedde staden bland annat med ett stort antal hyreshus med representativa officersvåningar vid Bremerlyckan och Framsta. Dock förordade kasernbyggnadskommissionen Eksjö som garnisonsort, dit man även beslöt 1907 om att förlägga regementet.[10]

Från 1 november 1906 förlades regementet sina stamskolor till Smålands husarregemente i Eksjö. År 1914 förlades regementet till Ränneslätt i väntan på att kasernetablissemanget på Regementsgatan i Eksjö skulle färdigställas. Kasernerna stod färdiga under andra halvan av 1919. Etablissemanget uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Kasernbyggnadsnämndens andra typritningsserie för infanterietablissemang. Ursprungligen uppfördes 40 byggnader, genom regementets utveckling kom antalet byggnader till sist bli ett 100-tal.[11] Den 1 oktober 1919 började regementet flytta in i de nya kasernerna, men var inte färdiga med inflyttningen förrän under 1920.[4] När Kalmar regemente avvecklades den 31 december 1927, kom dess kasernetablissemang övertas av det nya regementet Jönköpings-Kalmar regemente (I 12), vilket verkade där fram till 1992, då det omlokaliserades till Stockholmsvägen och samlokaliserades med Göta ingenjörkår. Efter att försvaret lämnade Regementsgatan, kom bland annat Högskolecenter i Eksjö (numer under namnet Campus i12) flytta in 1999. Även Eksjö bowlinghall finns inom området.

Övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

År 1685 vapenövades regementet vid Staby ängar. År 1783 flyttades mötesplatsen till Mariannelund. Den 14 mars 1796 förlades regementets mötesplats till Hultsfreds slätt, där det vapenövades fram till 1918. Regementet hade även en mötesplats vid Kulltorp vid Arby åren 1844–1884.[4]

Från 1797 vapenövades Kalmar regemente vid Hultsfreds slätt 1796-03-14

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Regementet har burit ett antal fanor genom åren. Den 24 juni 1866 överlämnade generalmajor P E Lovén en ny fana till regementets två bataljoner, vilka då ersatte tidigare fanor. Fanorna fördes fram till regementets avveckling, och kom att föras av Jönköpings-Kalmar regemente (I 12) åren 1928–1954. I samband med att Kalmar regemente återuppsattes i form av en försvarsområdesstab, tilldelades regementet en ny fana. Det nya Kalmar regemente antog samma fana som det Kalmar regemente som avvecklades 1927 lämnade. Dock så ärvde man inte 1866 års fana, utan fick en ny fana, modell/1994, överlämnad den 10 oktober 1992 av generallöjtnant Åke Sagrén. I samband med att Kalmar regemente avvecklades genom försvarsbeslutet 1996, kom dess traditioner från den 1 december 1998 föras vidare av Kalmargruppen.[2] Från den 1 juli 2013 är Kalmarbataljonen, inom Kalmar- och Kronobergsgruppen, traditionsbärare för Kalmar regemente.[12]

Regementet hade marscherna "Kalmar regementets marsch" (Meissner) från slutet av 1900-talet "Kaiser Friedrich-Marsch" (Friedemann) som sin förbandsmarsch. "Kaiser Friedrich-Marsch" övertogs 1928 av det nybildade Jönköpings-Kalmar regemente. När det nya Kalmar regemente bildades antog marschen "Kalmarbrigaden" (Badman), vilken ursprungligen tillägnats Kalmarbrigaden (IB 42).[2]

Rasken, Gustav Rask, i Vilhelm Mobergs roman Raskens, var torparsoldat i regementen. Han tillhörde "Konga kompani" och hade nummer 132.

År 1953 gav Folke Rudelius ut regementets historia i form av Biografiska notiser om officerare och likställda i två delar: Officerare 1623-1799 och exspektanter 1723-1753 och Officerare 1800-1927. Reservofficerare och officerare i reserven 1892-1927.

Fälttåg[redigera | redigera wikitext]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1623–1927 och 1994–1997.[3]

  • 1623–16??: Patrick Ruthven
  • 1630–1639: David Drummund
  • 1639–1645: Thure Bremer
  • 1645–1656: Alexander Irving
  • 1656–1662: Gustaf Kruse
  • 1662–1674: Barthold
  • 1674–1677: Henrik Wulfvenkhu
  • 1677–1686: Erik Soop
  • 1686–1698: Hans v. Dellinghausen
  • 1698–1699: Magnus Stenbock
  • 1699–1700: Nils Djurklou
  • 1700–1701: N Djurklow
  • 1701–1709: G Ranck  
  • 1709–1716: C Björnberg
  • 1716–1730: S Sture  (tillfångatagen),  
  • 1730–1733: G Zülich
  • 1733–1734: F C Marschalk
  • 1734–1736: L von Muners
  • 1736–1739: C de Frumerie
  • 1739–1740: A J Giertta
  • 1740–1747: L Fahlström
  • 1747–1757: C G von Roxendorff
  • 1757–1757: N Djurlkou
  • 1757–1770: E G Lillienberg
  • 1770–1772: E Armfelt (tillträdde ej)
  • 1772–1778: A W von Baltzar
  • 1778–1779: F Posse
  • 1779–1795: A D Schönström
  • 1795–1802: C Mörner
  • 1802–1804: A L von Frisendorff
  • 1804–1816: Johan Henrik Tawast
  • 1812–1813: Magnus Fredrik Ferdinand Björnstjerna (Tf.)
  • 1813–1814: C M Klingström (Tf.)
  • 1816–1826: E G Ulfsparre
  • 1826–1832: C M Klingström
  • 1832–1847: C J Hederstierna
  • 1847–1853: G E A Taube
  • 1853–1859: G G H Stierngranat
  • 1859–1865: F M L Dandenell
  • 1865–1877: E O Weidenhielm
  • 1871–1877: P S W Björkman (Tf.)
  • 1877–1888: P S W Björkman
  • 1888–1894: O G Nordenskjöld
  • 1894–1895: H F Gyllenram
  • 1895–1902: Fredrik Kugelberg
  • 1902–1910: Carl Gustaf Knut Eklundh
  • 1910–1914: Carl Adam Constans Stålhammar
  • 1914–1926: Sam Gustaf Laurentius Myhrman
  • 1926–1927: Natanael Wikander

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl. Kalmar regemente 1623-??-?? 1709-07-01
Kungl. Kalmar regemente 1709-??-?? 1927-10-01
Avvecklingsorganisation 1927-10-02 1927-12-31
Beteckningar
№ 20 1816-10-01 1892-12-31
№ 21 1893-01-01 1914-09-30
I 21 1914-10-01 1927-12-31
Förläggningsorter
Staby ängar (F) 1685-??-?? 1783-??-??
Mariannelund (F) 1783-??-?? 1796-03-14
Hultsfred (F) 1796-03-14 1906-11-01
Kulltorp (F) 1844-06-03 1884-01-26
Eksjö garnison (F) 1919-10-01 1927-12-31

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1833–1893 var regementet underställt chefen för 2. militärdistriktet, åren 1893–1901 chefen för 2. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för II. arméfördelningen.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs före 1900. Marschen övertogs 1928 av Jönköpings-Kalmar regemente, och av Norra Smålandsgruppen 2000.[1]
  3. ^ Wikander blev sista chefen för regementet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 32
  2. ^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 93-95
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 273-274
  4. ^ [a b c d] Holmberg (1993), s. 14-15
  5. ^ Holmberg (1993), s. 70
  6. ^ Kongl. Calmare regemente i Projekt Runeberg
  7. ^ Försvarsbeslutet 1925 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1925 (1926)
  8. ^ Försvarsbeslutet 1925 i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
  9. ^ Holmberg (1993), s. 11
  10. ^ ”Kalmar regemente”. kalmarlexikon.se. Arkiverad från originalet den 2 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170202093439/http://kalmarlexikon.se/k/847-kalmar-regemente. Läst 22 januari 2017. 
  11. ^ Berg (2004), s. 226
  12. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. Arkiverad från originalet den 29 december 2016. https://web.archive.org/web/20161229032641/http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_bilaga_3_hemvarnsbataljoner_2012-07-01.pdf. Läst 14 januari 2017. 
  13. ^ [a b] Deltog som de olika fänikor som senare bildade regementet.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]