Sjöslaget vid Hangö udd

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Slaget vid Rilax)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sjöslaget vid Hangö udd
Del av Stora nordiska kriget
Slaget vid Rilax
Scoutbynachten Nils Ehrenskiöld med skottpråmen Elefanten och sex galärer i strid med rysk galärflotta vid Hangö 1714. Samtida ryskt kopparstick
Ägde rum 26-27 juli 1714
Plats Bengtsårsfjärden, norr om Hangö udd, Finland
Resultat Rysk seger
Stridande
Sverige Ryssland
Befälhavare och ledare
Amiral Gustav Wattrang
Amiral Erik Johan Lillie
Schoutbynacht Nils Ehrenskiöld
Fjodor Apraksin
Styrka
18 Större Skepp
1 Fregatt
2 Skottpråmar
12 galärer
99 galärer
15 000 man.
Förluster
1 Skottpråm
6 galärer
941 man.
901 man.
Sjöslaget vid Hangö udd

Sjöslaget vid Hangö udd var ett sjöslag som pågick under senare delen av juli 1714 och fick till resultat att en rysk skärgårdsflotta lyckades ta sig runt den strategiskt viktiga Hangö udd. På ryska kallas Hangö udd för Gangut. Även benämningen Slaget vid Rilax förekommer och avser då slutstriden för en mindre svensk skärgårdseskader.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Under år 1713 trängde en rysk armè in i Finland. Den svenska armén omfattade endast 6 000 man och tvingades dra sig tillbaka. Efter det katastrofala Slaget vid Storkyro blev Sveriges trupper tvingade att utrymma hela Finland. År 1714 förflyttade sig en rysk skärgårdsflotta om 180 galärer västerut längs Finska vikens norra kust i skydd av skärgården, utan att den svenska högsjöflottan kunde göra något åt det.

Händelseförlopp[redigera | redigera wikitext]

Ett ryskt och ett finländskt minnesmärke över Sjöslaget vid Hangö udd finns i Rilax i Bromarv, Finland

Vid Hangö udd mötte dock öppet hav och där väntade Amiral Gustav Wattrang med den svenska flottan. Den ryska roddflottan under amiral Feodor Apraxin och konteramiral Peter Alexewitsj dvs Tsaren själv, gjorde därför halt vid Tvärminne och gjorde ett försök att släpa de lättare fartygen över Hangönäsets smalaste punkt vid Draget[förtydliga]. För att hindra detta sände Gustav Wattrang ut Nils Ehrenskiöld med en skottpråmen Elefanten och sex galärer för att möta ryssarna på Hangös norra sida, medan Erik Johan Lillie och åtta skepp sändes att söka anfalla ryssarna vid Tvärminne på sydsidan. Resterande svenska fartyg i flottan stannade kvar för att bevaka Hangö udd.

Försöket att släpa fartyg över näset visade sig dock ogörligt. Däremot lyckades den ryska roddflotta att under en flera dagar lång stiltjeperiod, ta sig runt de svenska segelfartygen med förlust av endast en galär som gick på grund och på så sätt runda Hangö udd den 27 juli.

Nils Ehrenskiölds lilla eskader kunde nu anfallas i ryggen utan reträttmöjlighet och upptog därför en försvarsställning i ett sund vid ön Bengtsår norr om Hangö udd. Efter tre timmars strid, varunder 127 man av ursprungliga 1000 dödats eller sårats, lyckade ryssarna övermanna eskadern. De ryska förlusterna inte var dock stora.

Slagets betydelse[redigera | redigera wikitext]

Segern på halvön Gangut var den första stora segern i den ryska reguljära flottan. Hon säkrade sin handlingsfrihet i Finska viken och Bottniska viken effektivt stöd för de ryska trupperna i Finland. I slaget vid den ryska kommandot Gangut säkert dra nytta av roddflottan i kampen mot den svenska flottan segellinje, skickligt organiserat interaktionssjöstridskrafter och markstyrkor att reagera flexibelt på förändringar i de taktiska situationen och väderförhållanden, lyckats lösa manöver fienden införa hans taktik. Även Gangut slaget var en av de sista stora slagen i historien av flottan, som spelade en avgörande roll boarding strid.

Ryska skärgårdflottan lyckades ta sig ut ur Finska viken och in i Ålands skärgård, vilken kunde plundras. Den svenska högsjöflotta tvingades dra sig tillbaka till Stockholms skärgård för att därifrån hindra ryssarna att gå över Ålands hav.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gunnar Unger (1923). Illustrerad svensk sjökrigshistoria, senare delen omfattande tiden 1680-1814. Stockholm: Albert Bonniers boktryckeri 
  • Otto Sjögren (1938). Sveriges Historia, del VI Storhetstiden II. Malmö: Bokförlaget Norden 
  • Finska Sjöfartsverket (2004). Sjökortserie B, Helsingfors-Pargas. Borgå: Werner Söderström OYJ-WSOY. ISBN 951-49-0388-9