Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Sollefteå stad. För orten se Sollefteå , för dagens kommun, se Sollefteå kommun . Sollefteå stad var en tidigare kommun i Västernorrlands län . Centralort var Sollefteå och kommunkod 1952–1970 var 2283.
Administrativ historik Sollefteå stad bildades den 1 januari 1917 (enligt beslut den 30 december 1916) genom en ombildning av den dåvarande Sollefteå köping .[ 1]
Den 25 april 1930 utfärdades av Kunglig Majestät en förklaring av gränsen mellan Sollefteå landskommun och Sollefteå stad.[ 2]
Den 1 januari 1945 (enligt beslut den 12 augusti 1944) inkorporerades Sollefteå landskommun i staden. Sollefteå socken införlivades samtidigt i avseende på fastighetsredovisningen i staden.[ 3] kommunreformen den 1 januari 1952 genomfördes i landet inkorporerades Multrå landskommun i staden.[ 4]
Som förberedelse inför kommunreformen 1971 trädde Sveriges indelning i kommunblock Sollefteå tillsammans med landskommunerna Långsele , Resele , Helgum , Ådals-Liden , Junsele samt tre av fyra församlingar i Boteå landskommun : Boteå , Överlännäs , Sånga .[ 5] Ramsele landskommun från det avskaffade Ramsele kommunblock till Sollefteå kommunblock.[ 6]
Den 1 januari 1971 bildade staden den nya Sollefteå kommun tillsammans med de samtidigt avskaffade landskommunerna Helgum, Långsele, Junsele, Resele och Ådals-Liden.[ 7]
Staden tillhörde Sollefteå landsfiskalsdistrikt som låg först under Ådals fögderi , och från den 1 juli 1946 (enligt beslut den 18 januari 1946) Sollefteå fögderi .[ 3]
Judiciell tillhörighet I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan låg fortsatt under landsrätt i Ångermanlands mellersta domsaga . Staden tillhörde Sollefteå tingslag till 1948 därefter till 1970 i Ångermanlands mellersta domsagas tingslag och under 1970 i Sollefteå domsagas tingslag .[ 8]
Kyrklig tillhörighet I kyrkligt hänseende hörde staden till Sollefteå församling .[ 9] militärförsamlingen Norrlands trängkårs församling i staden. Församlingen var icke-territoriell och dess kyrkobokförda medlemmar fanns i både staden och landskommunen.[ 2] Multrå församling .[ 9]
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2493[ 10] Sollefteå socken .
Stadsvapnet Blasonering : En svart orrhane på silverfält. [ 11]
Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t år 1921. Vapnet förs idag av den nuvarande Sollefteå kommun . Se artikeln om Sollefteå kommunvapen för mer information.
Geografi Vy över Sollefteå och Ångermanälven . Vid bildandet år 1917 hade staden en areal av 5,69 km² , varav 5,68 km² var land.[ 12] areal av 356,70 km² , varav 341,70 km² land.[ 4]
Tätorter i staden 1960 I Sollefteå stad fanns tätorten Sollefteå , som hade 7 609 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 77,1 %.[ 13]
Näringsliv En byggnad på Norrlands trängregementes kasernområde. Vid folkräkningen den 31 december 1950 var befolkningen i stadens huvudnäring uppdelad på följande sätt:[ 14]
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 19,8 % med Övriga inom offentliga tjänster m.m. (vilket bland annat innefattade militär verksamhet) samt 7,6 % med Hälso- och sjukvård samt personlig hygien . 92 av förvärvsarbetarna (2,1 %) hade sin arbetsplats utanför staden.[ 14]
Politik Mandatfördelning i valen 1919–1966
Valår V S ÖVR C FR FP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1919 4 2 5 5 9 25 77,0 1920 3 2 2 8 10 25 38,4 1922 3 2 7 13 25 44,4 1926 8 2 1 3 11 25 57,4 1930 9 3 13 25 66,4 1934 9 3 13 25 64,8 1938 11 2 12 25 69,2 1942 10 1 2 12 25 62,2 1946 1 16 1 2 2 8 30 71,2 1950 19 4 5 7 35 81,8 1954 19 4 5 7 35 82,2 1958 18 5 4 8 35 80,2 1962 20 5 4 6 35 82,0 1966 17 8 4 6 35 83,6
Övriga 1919 var Underofficerare (2), Tjänstemän och löntagare (2), Kvinnopartiet (1)
Övriga 1922 var Vänstersocialisterna
Övriga 1926 var Sollefteåbor
Övriga 1942-1946 var Underofficerarna Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Referenser Fotnoter
^ (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll Statistiska centralbyrån . 1923. sid. 76. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf . Läst 26 oktober 2014 ^ [a b (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer Statistiska centralbyrån . 1935. sid. 110. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf . Läst 26 oktober 2014
^ [a b (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer Statistiska centralbyrån . 1947. sid. 88. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf . Läst 25 oktober 2014
^ [a b (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter Statistiska centralbyrån . 1952-05-19. sid. 109. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf . Läst 9 oktober 2014
^ SCB Statistiska meddelanden B 1964:6 den 3 mars 1964, sida 8 (Läst 11 mars 2015)^ SCB Folkmängd 31.12.1969. Del 2 Kommunblock, judiciella och kyrkliga indelningar mm Sida 81; Läst 11 mars 2015^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993 , Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X , s. 91
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^ [a b ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)” . Skatteverket . 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html . Läst 17 december 2013 .
^ Fornminnesregistret , Riksantikvarieämbetet : Sollefteå stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område" ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas ^ SCB: Folkräkningen 1920 sida 76 ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 43 i pdf:en^ [a b (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter Statistiska centralbyrån . 1954-10-08. sid. 172-173. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf . Läst 30 juni 2015
