Sportåret 2019

Sportåret 2019
2018  · 2019  · 2020
Humaniora och kultur
Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater  · TV
Samhällsvetenskap och samhälle
Ekonomi · Krig  · Politik  · Sport
Teknik och vetenskap
Meteorologi · Teknik · Vetenskap

Allmänt

• 2–12 mars – Vinteruniversiaden äger rum i Krasnojarsk i Ryssland.
• 21–30 juni – Europeiska spelen avgörs i Minsk i Vitryssland.

Alpin skidåkning

• 4–17 februari – Världsmästerskapen avgörs i Åre i Sverige.

Bandy

• 4 januari – Akilles vinner Finlands cup genom att slå Veiterä med 3–2 i finalen.
• 2 februari – Ryssland blir världsmästare genom att besegra Sverige i finalen med 6–5 på övertid. Turneringen spelas i Vänersborg i Sverige.
  • Schweiz och Storbritannien deltar för första gången i VM.
• 5 februari – Maharashtra blir indiska mästare genom att slå Delhi med 5–3 i indiska bandyfinalen.
• 10 februari – Sudet blir finländska dammästare genom att slå Helsingfors IFK med 10-0 i finländska dambandyfinalen.
• 25 februari – Stabæk IF blir norska herrmästare genom att slå Solberg SK med 6-0 i norska bandyfinalen.
• 27 februari – Tonka Bay Bombers blir amerikanska herrmästare genom att vinna straffläggningen mot Dinkytown Dukes sedan den tredje och avgörande omgången av amerikanska bandyfinalen hade slutat 4–4.
• 2 mars – Sverige blir F-17-världsmästare genom att besegra Ryssland i finalen med 2-1 i sudden death-extraperiod. VM spelades i Varkaus i Finland
• 8 mars – Sverige vinner Universiadens bandyturnering för damer genom att slå Ryssland i finalen med 5-3.
• 9 mars – Jyväskylän Seudun Palloseura blir finländska herrmästare genom att slå Veiterä med 5-4 i sudden death-förlängning av finländska bandyfinalen.
• 10 mars
  • AIK kvalificerar sig för spel i Elitserien kommande säsong.
  • Ryssland vinner Universiadens bandyturnering för herrar genom att slå Sverige i finalen med 6-1.
• 13 mars – Åby/Tjureda IF kvalificerar sig för spel i Elitserien kommande säsong.
• 23 mars - Svenska bandyfinalen spelas på Studenternas IP i Uppsala i Sverige. Västerås SK blir svenska dammästare genom att vinna finalen mot Skutskärs IF med 5–3 efter straffslag. Villa Lidköping BK blir svenska herrmästare genom att vinna finalen mot Västerås SK med 8–4.
• 29 september - Edsbyns IF vinner Svenska cupen genom att vinna finalen i Lidköping mot Västerås SK med 5–0.
• 20 oktober - Västerås SK vinner Svenska cupen genom att vinna finalen i Västerås mot Skutskärs IF med 4–2.
• 27 oktober - Västerås SK vinner World Cup Women genom att vinna finalen i Surte mot Skutskärs IF med 5–0.

Baseboll

• 30 oktober - National League-mästarna Washington Nationals vinner World Series med 4–3 i matcher över American League-mästarna Houston Astros.

Basketboll

• 27 juni-7 juli - Europamästerskapet för damer spelas Lettland och Serbien. Spanien vinner turneringen genom finalseger med 86–66 mot Frankrike.
• 31 augusti–15 september - Världsmästerskapet för herrar spelas i Kina. Spanien vinner turneringen genom finalseger med 95–75 mot Argentina.

Cricket

• 30 maj-14 juli - Världsmästerskapet för herrar spelas i England och Wales i Storbritannien. England vinner turneringen, genom att besegra Nya Zeeland i finalen.

Fotboll

• 9 juni - Finalspelet av UEFA Nations League spelas i Portugal. Portugal vinner turneringen, genom att besegra Nederländerna med 1–0 i finalmatchen.

USA besegrar Nederländerna i damernas VM-final.

• 7 juni-7 juli - Världsmästerskapet för damer spelas i Frankrike. USA vinner turneringen genom att slå Nederländerna med 2–0 i finalen.

Friidrott

• 27 september–6 oktober – Världsmästerskapen avgörs i Qatar.

Handboll

• 10-27 januari - Världsmästerskapet för herrar spelas i Danmark och Tyskland. Danmark vinner turneringen efter finalseger, 31–22, mot Norge.
• 30 november–15 december - Världsmästerskapet för damer spelas i Japan. Nederländerna vinner turneringen, genom att besegra Spanien med 30–29.

Innebandy

• 15 december: Sverige vinner världsmästerskapet för damer, som spelas i Neuchâtel i Schweiz, genom att besegra Schweiz med 3–2 efter förlängning i finalen.

Ishockey

• 5 januari - Finland vinner juniorvärldsmästerskapet för herrar genom att besegra USA med 3–2 vid finalen i Vancouver.
• 4-14 april - Världsmästerskapet för damer spelas i Esbo i Finland. USA vinner turneringen, genom att besegra Finland i finalen med 2–1 efter straffslag.
• 28 april - Sverige vinner U18-världsmästerskapet för herrar genom att besegra Ryssland med 4–3 i sudden death vid finalen i Örnsköldsvik.
• 4 maj - Frölunda HC blir svenska herrmästare efter att ha vunnit finalserien mot Djurgårdens IF med 4–2 i matcher.
• 10-26 maj - Världsmästerskapet för herrar spelas i Bratislava och Košice i Slovakien. Finland vinner turneringen, genom att besegra Kanda i finalen med 3–1.
• 12 juni - St. Louis Blues vinner Stanley Cup genom att besegra Boston Bruins med 4–3 i matcher i finalserien.

Motorsport

Sportvagnsracing

• 26-27 januari – Fernando Alonso, Kamui Kobayashi, Jordan Taylor och Renger van der Zande vinner Daytona 24-timmars med en Cadillac DPi-V.R för Wayne Taylor Racing.

• 16 juni – Sébastien Buemi, Kazuki Nakajima och Fernando Alonso vinner Le Mans 24-timmars med en Toyota TS050 Hybrid.

Nordisk skidåkning

• 20 februari-3 mars - Världsmästerskapen avgörs i Seefeld in Tirol i Tyrolen i Österrike.
• 3 mars - Tore Bjørseth Berdal, Norge vinner herrklassen medan Britta Johansson Norgren, Sollefteå Skidor IF vinner damklassen då Vasaloppet avgörs.

Orientering

• 13 augusti–17 augusti - Världsmästerskapen avgörs i Østfold i Norge.
• 8 juni–29 oktober – Fyra omgångar av Världscupen äger rum i Finland, Norge (världsmästerskapen), Schweiz och Kina. Gustav Bergman, Sverige vinner herrcupen medan Tove Alexandersson, Sverige vinner damcupen.

Ridsport

• 19-23 februari - Göteborg Horse Show.
• 6-14 juli - Falsterbo Horse Show.
• 28 november-1 december - Stockholm International Horse Show.

Rugby

• 20 september–2 november - Världsmästerskapet i rugby union för herrar spelas i Japan. Sydafrika vinner turneringen genom att besegra England med 32–12 i finalmatchen.

Simsport

• 12-28 juli - Världsmästerskapen avgörs i Gwangju i Sydkorea.

Skidskytte

• 6-17 mars - Världsmästerskapen avgörs i Östersund i Sverige.

Tennis

• 14–27 januari – Australiska öppna avgörs i Melbourne
• 26 maj–9 juni – Franska öppna avgörs i Paris
• 1–14 juli – Wimbledonmästerskapen avgörs i Wimbledon
• 26 augusti–8 september - US Open spelas i New York.

Volleyboll

• 23 augusti–8 september - Europamästerskapet för damer spelas i Tjeckien, Ungern, Polen och Turkiet. Serbien vinner turneringen genom att besegra Turkiet med 3–2 i finalmatchen.
• 13–29 september - Europamästerskapet för herrar i Belgien, Frankrike, Nederländerna och Slovenien. Serbien vinner turneringen genom att besegra Slovenien med 3–1 i finalmatchen.

Speedway

• 7 juli - Blev Bastian Pedersen världsmästare i 85cc (Youth Gold Trophy). Tvåa blev James Pearson och trea blev Nicklas Aagaard.
• 20–21 juli - Ryssland blev Par världsmästare för andra året i rad. Tvåa kom Polen och trea Australien.
• 27 juli - Svensk individuell mästare blev Jacob Thorssell, tvåa blev Andreas Jonsson och trea blev Kim Nilsson.
• 27 juli - Svensk ungdoms mästare blev Wiliam Bäckström, tvåa blev Lucas Woentin och trea blev Eddie Bock.
• 9 september - Svenska juniormästare blev Alexander Woentin, tvåa blev Filip Hjelmland och trea blev Anton Karlsson.
• 25 september - Svenska mästare i lag blev Smederna då dem besegrade Dackarna med sammanlagt 107 poäng mot 73 poäng på två dagar. Smederna tog sitt tredje raka SM-guld.
• 28 september - Blev Mikkel Michelsen Europa mästare efter ha samlat ihop mest poäng under årets 4 deltävlingar. Tvåa blev Grigorij Laguta och trea blev Leon Madsen.
• 4 oktober - Blev Maksym Drabik junior världsmästare efter ha samlat ihop mest poäng under årets 3 deltävlingar. Tvåa blev Bartosz Smektała och trea blev Dominik Kubera.

• 5 oktober - Blev Bartosz Zmarzlik världsmästare efter ha samlat ihop mest poäng under årets 10 deltävlingarna. Tvåa blev Leon Madsen och trea blev Emil Sayfutdinov

Avlidna

• 7 januari – Bernard Tchoullouyan, 65, fransk judoutövare.
• 9 januari – Kjell Bäckman, 84, svensk skridskoåkare.
• 19 januari – Gert Frank, 62, dansk tävlingscyklist.
• 28 januari – Otto Schubiger, 94, schweizisk ishockeyspelare.
• 31 januari – Kálmán Ihász, 77, ungersk fotbollsspelare.
• 4 februari – Matti Nykänen, 55, finländsk backhoppare.
• 26 februari – Elis Johansson, 95, svensk bandyspelare.
• 8 mars – Kelly Catlin, 23, amerikansk tävlingscyklist.
• 15 mars – Leif "Blixten" Henriksson, 75, svensk ishockeyspelare.
• 17 mars – Ulf Bengtsson, 59, svensk bordtennisspelare.
• 18 mars – Kenneth To, 26, australisk-hongkongsk simmare.
• 9 april – Nikolaj Gorbatjev, 70, sovjetiskfödd vitrysk kanotist.
• 13 april – Lydia Wideman, 98, finländsk längdskidåkare.
• 19 april – Patrick Sercu, 74, belgisk tävlingscyklist.
• 20 april – Luděk Bukač, 83, tjeckoslovakisk (tjeckisk) ishockeyspelare och tränare.
• 25 april – John Havlicek, 79, amerikansk basketspelare.
• 2 maj – Red Kelly, 91, kanadensisk ishockeyspelare.
• 6 maj – Gjermund Eggen, 77, norsk längdskidåkare.
• 7 maj – Adam Svoboda, 41, tjeckisk ishockeymålvakt.
• 19 maj – Ingemar Hedberg, 99, svensk kanotist.
• 20 maj – Niki Lauda, 70, österrikisk racerförare och flygbolagsentreprenör.
• 1 juni – José Antonio Reyes, 35, spansk fotbollsspelare.
• 4 juni – Lennart Johansson, 89, svensk idrottsledare, ordförande för Svenska Fotbollförbundet 1985–1990 och för UEFA 1990–2007.
• 20 juni – Anders Faager, 72, svensk kortdistanslöpare.
• 29 juni – Florijana Ismaili, 24, schweizisk fotbollsspelare.
• 7 juli
  • Greg Johnson, 48, kanadensisk ishockeyspelare.
  • Joe Kadenge, 84, kenyansk fotbollsspelare och tränare.
• 14 juli – Pernell Whitaker, 55, amerikansk boxare.
• 12 juli – Abdul Hamid, 92, pakistansk landhockeyspelare.
• 16 juli – Aubrion du Gers, 9, fransk varmblodig travhäst.
• 17 juli – Warren Cole, 78, nyzeeländsk roddare.
• 20 juli – Peter McNamara, 64, australisk tennisspelare.
• 22 juli - Hans Lagerqvist, 79, svensk stavhoppare.
• 25 juli – Jorma Kinnunen, 77, finländsk spjutkastare.
• 29 juli
  • Egil Danielsen, 85, norsk friidrottare, olympisk mästare i spjutkastning 1956.
  • Mona-Liisa Nousiainen, 36, finländsk längdskidåkare.
• 31 juli – Jean-Luc Thérier, 73, fransk rallyförare.
• 2 augusti – Gunder Bengtsson, 73, svensk fotbollstränare för IFK Göteborg.
• 3 augusti – Michael Troy, 78, amerikansk simmare, olympisk guldmedaljör 1960.
• 5 augusti – Josef Kadraba, 85, tjeckisk fotbollsspelare.
• 9 augusti – Altair Gomes de Figueiredo, 81, brasiliansk fotbollsspelare, världsmästare 1962.
• 11 augusti – Walter Martínez, 37, honduransk fotbollsspelare.
• 12 augusti – José Luis Brown, 62, argentinsk fotbollsspelare, världsmästare 1986.
• 16 augusti – Felice Gimondi, 76, italiensk tävlingscyklist.
• 18 augusti – Robert Ouko, 70, kenyansk kortdistanslöpare, olympisk guldmedaljör 1972.
• 21 augusti – Norma Croker, 84, australisk kortdistanslöpare, olympisk guldmedaljör 1956.
• 22 augusti – Junior Agogo, 40, ghanansk fotbollsspelare.
• 23 augusti – Egon Zimmermann, 80, österrikisk alpin skidåkare.
• 24 augusti – Blanca Fernández Ochoa, 56, spansk alpin skidåkare.
• 26 augusti – Pal Benkö, 91, ungersk-amerikansk schackspelare.
• 28 augusti – Nicolás Leoz, 90, paraguayansk-colombiansk idrottsledare, president för Conmebol 1986–2013.
• 29 augusti – Juhani Kärkinen, 83, finländsk backhoppare.
• 31 augusti – Anthoine Hubert, 22, fransk racerförare.
• 2 september – Gyoji Matsumoto, 85, japansk fotbollsspelare.
• 3 september – Halvard Hanevold, 49, norsk skidskytt, flerfaldig OS-guldmedaljör.
• 9 september – Brian Barnes, 74, brittisk (skotsk) golfspelare.
• 13 september – Rudi Gutendorf, 93, tysk fotbollstränare.
• 18 september – Fernando Ricksen, 43, nederländsk fotbollsspelare.
• 22 september – Ivan Kizimov, 91, rysk (sovjetisk) ryttare och olympisk guldmedaljör.
• 21 september – Gerhard Auer, 76, tysk (västtysk) roddare.
• 26 september – Giovanni Bramucci, 72, italiensk tävlingscyklist.
• 1 oktober – Mikayla Martin, 22, kanadensisk skicrossåkare.
• 1 oktober – Wolfgang Perner, 52, österrikisk skidskytt.
• 2 oktober – Isaac Promise, 31, nigeriansk fotbollsspelare.
• 5 oktober – Blaine Lindgren, 80, amerikansk friidrottare, häcklöpare.
• 6 oktober – Martin Lauer, 82, tysk (västtysk) friidrottare, kortdistanslöpare.
• 9 oktober – Andrés Gimeno, 82, spansk tennisspelare.
• 12 oktober – Yoshihisa Yoshikawa, 83, japansk sportskytt.
• 12 oktober – Nanni Galli, 79, italiensk racerförare.
• 15 oktober – Song Soon-Chun, 85, sydkoreansk boxare.
• 19 oktober – Aleksandr Volkov, 52, rysk tennisspelare.
• 19 oktober – Göran Nordahl, 91, svensk fotbollsspelare.
• 26 oktober – Enriqueta Basilio, 71, mexikansk friidrottare.
• 31 oktober – Tarania Clarke, 20, jamaicansk fotbollsspelare.
• 2 november – Sigge Ericsson, 89, svensk skridskoåkare
• 4 november – Jacques Dupont, 91, fransk tävlingscyklist.
• 2 november – Dean Prentice, 87, kanadensisk ishockeyspelare.
• 4 november – Dmitrij Vasilenko, 43, rysk gymnast.
• 12 november – Mitsuhisa Taguchi, 64, japansk fotbollsspelare.
• 13 november – Raymond Poulidor, 83, fransk tävlingscyklist.
• 15 november – Harrison Dillard, 96, amerikansk friidrottare.
• 17 november – Jiřina Čermáková, 75, tjeckisk landhockeyspelare.
• 21 november – Bengt-Erik Grahn, 78, svensk alpin skidåkare.
• 22 november – Bowen Stassforth, 93, amerikansk simmare.
• 26 november – Jakob Kuhn, 76, Schweizisk fotbollstränare.
• 28 november – Pim Verbeek, 63, nederländsk fotbollstränare.
• 1 december – Miguelina Cobián, 77, kubansk kortdistanslöpare.
• 8 december – Zvonimir Vujin, 76, jugoslavisk (serbisk) boxare.
• 12 december – Jorge Hernández Padrón, 65, kubansk boxare.
• 17 december – Karin Balzer, 81, tysk (östtysk) friidrottare (häcklöpare).
• 20 december – Junior Johnson, 88, amerikansk racerförare och stallägare.
• 21 december
  • Stefan Angelov, 72, bulgarisk brottare.
  • Martin Peters, 76, engelsk fotbollsspelare.
• 28 december – Vilhjálmur Einarsson, 85, isländsk friidrottare.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Sportåret 2019.
  Bilder & media