Sven-Olof Hultgren
| Sven-Olof Hultgren | |
| Född | 17 augusti 1928 Vimmerby landsförsamling, Småland |
|---|---|
| Död | 16 april 2017 (88 år) Mariannelund, Småland |
| Maka | Ulla-Brita Davidsson (gift 1952–2011; änkling) |
Sven-Olof Hultgren, född 17 augusti 1928 i Vimmerby landsförsamling i Kalmar län[1], död 16 april 2017 i Mariannelund i Jönköpings län,[2] var en svensk sångare och skådespelare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Uppvuxen i Storebro i Småland arbetade Sven-Olof Hultgren först på Örnmaskiner och sedan som fräsare på mekanisk verkstad i Stockholm.[3] År 1956 började han ta sånglektioner, först för Sixten Liedbergius och senare för Martin Öhman och professor Ragnar Hultén. Han gick också två år på Calle Flygares teaterskola.[3]
Efter teaterskolan medverkade han i Idéons uppsättning av Pyjamasleken, där även Lill Lindfors och Per Grundén medverkade. Med operetten Violen från Montmartre turnerade han över hela landet och spelade även huvudrollen efter att innehavaren av denna hastigt insjuknat. Vidare turnerade han med operetter som Vita Hästen, My Fair Lady, Zorba och Rose-Marie. Om somrarna medverkade han under 20 år i Nyköpings gästabud.[3]
Engagerad vid Stockholms stadsteater spelade han mot Gösta Ekman den yngre i Volpone, mot Isa Quensel och Gösta Bernhard i Spelman på taket samt mot den senare även i Jeppe på berget. Han hade anställningar vid flera olika stadsteatrar i landet. Sin sista stora roll gjorde han i Helsingborg i Samuel Beckets Slutspel.
I föreställningen Mina sånger ska leva med Mikis Theodorakis sånger, medverkade han i början av 1970-talet. I föreställningen, som regisserades av Pi Lind och hade premiär i september 1974, medverkade även Kjerstin Dellert, Arja Saijonmaa och Tor Isedal.[3][4]
Hultgren kunde också ses på filmduken i filmer som Ingmar Bergmans Trollflöjten, Soldat med brutet gevär, 1939 och Bevisbördan.[3]
Sven-Olof Hultgren gifte sig 1952 med Ulla-Brita Davidsson[5] (1931–2011)[6] och fick en dotter Marie (född 1952).[5] Efter pensioneringen lämnade makarna Stockholm och bosatte sig i Mariannelund i Eksjö kommun.[3]
Teater[redigera | redigera wikitext]
Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917
- ^ Dödsannons för Sven-Olof Hultgren i Smålands-Tidningen lördagen den 22 april 2017 s 27.
- ^ [a b c d e f] Dödsfall: Sven-Olof Hultgren, Mariannelund, Smålands-Tidningen lördagen den 22 april 2017 s 26.
- ^ Sverige 1900-talet – 1974, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b] Sveriges befolkning 1960. Arkiv Digital
- ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 25. 8 januari 1966. https://arkivet.dn.se/tidning/1966-01-08/6/25. Läst 8 januari 2022.
- ^ Ingmar Glanzelius (21 september 1974). ”Theodorakis: Skönheten blir till ett vapen”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1974-09-21/257/18. Läst 18 mars 2018.
- ^ Bengt Jahnsson (4 april 1981). ”Körsbär och dynamit”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1981-04-04/92/20. Läst 16 juni 2018.
- ^ Ruth Halldén (7 maj 1981). ”Platt Feydeau i Helsingborg: Är talfel roligt?”. Dagens Nyheter: s. 23. https://arkivet.dn.se/tidning/1981-05-07/122/23. Läst 16 juni 2018.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Sven-Olof Hultgren på Svensk mediedatabas
- Sven-Olof Hultgren på Svensk Filmdatabas
- Sven-Olof Hultgren på Internet Movie Database (internationell filmdatabas på engelska)
- Sven-Olof Hultgren på Stockholms stadsteaters webbplats
- Sven-Olof Hultgren i Dramatens rollbok