Theta Ophiuchi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Theta Ophiuchi (θ)
Ophiuchus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
Stjärnbild Ormbäraren
Rektascension 17t 22m 00,57935s[1]
Deklination -24° 59′ 58,3670″[1]
Skenbar magnitud () 3,26[2]
Stjärntyp
Spektraltyp B2 IV[3]
U–B -0,86[4]
B–V -0,23[4]
Variabeltyp β Cep
Astrometri
Radialhastighet () -2[5] km/s
Egenrörelse (µ) RA: -7,37[1] mas/år
Dek.: -23,94[1] mas/år
Parallax () 7,48 ± 0,17[1]
Avstånd 436 ± 10  (134 ± 3 pc)
Absolut magnitud () -2,4[2]
Detaljer
Massa 8,8 ± 0,2[3] M
Radie 6,3[6] R
Luminositet 5 000[2] L
Temperatur 22 260 ± 280[7] K
Metallicitet - 0,15 ± 0,12[8]
Vinkelhastighet 30[9]
Ålder 21,3 ± 5,8[3] miljoner år
Andra beteckningar
42 Ophiuchi, CD- 24 13292, HD 157056, HIP 84970, HR 6453, SAO 185320, FK5 644, GC 23451.[10]

Theta Ophiuchi (θ Ophiuchi, förkortat Theta Oph, θ Oph) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Ormbäraren. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 3,26[2], är klart synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 7,5 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 436 ljusår (134 parsek) från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Theta Ophiuchus ligger på Ormbärarens "högra fot" något sydväst om Keplers Star, supernovan 1604. Enligt Richard H. Allens, Star Name: Their Lore and Meaning (1899 ) bildade θ Oph tillsammans med ξ Oph Sogdian Wajrik, "Trollkarlen", Khorasmian Markhashik, "Ormbettet" och med η Oph den koptiska Tshiō, "Ormen" och Aggia, "Trollkarlen".[11]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Theta Ophiuchi är en blåvit underjätte av spektralklass B2 IV.[3] Den har en massa som är 8,8[3] gånger solens massa och en uppskattad radie som ca 6,3 [6] gånger större än solens. Den utsänder från dess fotosfär 5 000[2] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 22 260 K[7].

Theta Ophiuchi synes vara ett trippelstjärnsystem där primärstjärnan är en variabel stjärna av Beta Cephei-typ med en kort period på bara 3 h 22 m.[12] Den ljusaste komponenten är en spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 56,71 dygn och en excentricitet på 0,17. Den tertiära komponenten är en stjärna av magnitud 5,5 och spektraltyp B5. Den befinner sig med en vinkelseparation på 0,15 bågsekunder från dubbelstjärna.[13] Konstellationen är en medlem i undergruppen Upper Scorpiusi Scorpius-Centaurus OB association, den närmaste till solen av sådan samförflyttande förening av massiva stjärnor.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, Floor (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752v1 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357 Note: see VizieR catalogue I/311.
  2. ^ [a b c d e f] de Geus, E. J.; de Zeeuw, P. T.; Lub, J. (June 1989), "Physical parameters of stars in the Scorpio-Centaurus OB association", Astronomy and Astrophysics, 216 (1-2): 44–61, Bibcode:1989A&A...216...44D
  3. ^ [a b c d e] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, arXiv:1007.4883 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x
  4. ^ [a b] Johnson, H. L.; et al. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99). Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  5. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds., The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities, University of Toronto: International Astronomical Union, Bibcode:1967IAUS...30...57E
  6. ^ [a b] Underhill, A. B.; et al. (November 1979), "Effective temperatures, angular diameters, distances and linear radii for 160 O and B stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 189: 601–605, Bibcode:1979MNRAS.189..601U, doi:10.1093/mnras/189.3.601
  7. ^ [a b] Briquet, M.; Morel, T.; Thoul, A.; Scuflaire, R.; Miglio, A.; Montalbán, J.; Dupret, M.-A.; Aerts, C. (November 2007), "An asteroseismic study of the β Cephei star θ Ophiuchi: constraints on global stellar parameters and core overshooting", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 381 (4): 1482–1488, Bibcode:2007MNRAS.381.1482B, arXiv:0706.3274 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2007.12142.x
  8. ^ Daszyńska-Daszkiewicz, J.; Niemczura, E. (April 2005), "Metallicity of mono- and multiperiodic β Cephei stars", Astronomy and Astrophysics, 433 (3): 1031–1035, Bibcode:2005A&A...433.1031D, arXiv:astro-ph/0410442 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20040397
  9. ^ Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590
  10. ^ "HD 157056 -- Variable Star", SIMBAD Astronomical Database, hämtad 2007-01-21
  11. ^ Allen, R.H. (1899), Star Names: Their Lore and Meaning, p. 297
  12. ^ celestial handbook: an observer's guide to the universe beyond the solar system, 3, Courier Dover Publications, p. 1372, ISBN 978-0-486-23673-5
  13. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. arXiv:0806.2878 Freely accessible. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]