Gliese 1214

Från Wikipedia
Gliese 1214
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOrmbäraren[1]
Rektascension17t 15m 18,93399s[2]
Deklination+04° 57′ 50,0666 ″[2]
Skenbar magnitud ()+14,71 ± 0,03[3]
Stjärntyp
SpektraltypM4.5[4]
B–V+1,73[5]
VariabeltypPlanetpassage-variabel[6]
Astrometri
Radialhastighet ()+20,91 ± 0,65[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +580,202[2] mas/år
Dek.: -749,713[2] mas/år
Parallax ()68,2986 ± 0,0652[2]
Avstånd47,75 ± 0,05  (14,64 ± 0,01 pc)
Absolut magnitud ()+14,10
Detaljer
Massa0,181 ± 0,005[7] M
Radie0,204 ± 0,0085[7] R
Luminositet0,00351 ± 0,00010[7] L
Temperatur3 111 ± 69[7] K
Metallicitet+0,11 ± 0,09[7]
Ålder5 - 10[8] miljarder år
Andra beteckningar
LHS 3275, G 139-21, GJ 1214, LSPM J1715+0457, 2MASS J17151894+0457496, NLTT 44431, UCAC4 475-063069, USNO-B1.0 0949-00280047, WDS J17153+0458A, WISEA J171519.33+045742.2, Gaia DR3 4393265392168829056, Gaia DR2 4393265392167891712[9][10]

Gliese 1214 eller Orkaria, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Ormbäraren. Den har en skenbar magnitud av ca 14,71[3] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 68,30 mas,[2] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 47,8 ljusår (14,6 parsek)[11] från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 21 km/s.[2]

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

År 2023 tillkännagav IAU som en del av NamnExoWorlds[12] att Gliese 1214 skulle ha det officiella namnet Orkaria på förslag från Kenya. Samtidigt fick planeten Gliese 1214 b namnet Enaiposha, efter massajspråkets benämning på rödockra och efter en stor vattenmassa, vilket anspelar på stjärnans färg och planetens troliga sammansättning.[13]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Gliese 1214 är en röd dvärgstjärna i huvudserien av spektralklass M4.5.[4] Den har en massa som är lika med ca 0,18[7] solmassa, en radie som är ca 0,20[14] solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,0035 gånger solen[7] vid en effektiv temperatur av ca 3 100 K.[7]

Uppskattningen av stjärnans radie är 15 procent större än vad som förutspås av teoretiska modeller.[6] Den visar också en inneboende variation på 1 procent i det nära-infraröda bandet, troligen orsakat av stjärnfläckar.[3] Stjärnan roterar långsamt, med en period som troligen är en heltalsmultipel på 53 dygn. Den är förmodligen minst tre miljarder år gammal och en medlem av Vintergatans gamla tunna skiva.[3] Även om GJ 1214 har en låg till måttlig nivå av magnetisk aktivitet, genomgår den flares och är en källa till röntgenstrålning med en luminositet på 7,4×1025 erg/s. Temperaturen på stjärnkoronan uppskattas till cirka 3,5×106 K.[8]

Planetsystem[redigera | redigera wikitext]

I december 2009 tillkännagav ett team av Harvard-Smithsonian-astronomer upptäckten av en omkretsande exoplanet, GJ 1214 b, potentiellt sammansatt till stor del av vatten och med massan och diametern av en superjord,[6][14] nu oftare beskriven som en Minineptunus baserat på dess sammansättning.[15]

Upptäckt av MEarth Project och undersökt vidare av HARPS-spektrografen på ESO:s 3,6-metersteleskop vid La Silla, var GJ 1214 b den andra superjordexoplaneten för vilken astronomer bestämde massan och radien, vilket gav viktiga ledtrådar om dess struktur. Det var också den första superjorden kring vilken en atmosfär hittades. En sökning efter ytterligare planeter med transittidsvariationer var negativ.[3]

Inga transittidsvariationer har ännu hittats för denna transiterande planet. År 2012, "låter de givna uppgifterna oss inte dra slutsatsen att det finns en [andra] planet i massintervallet 0,1–5 jordmassor och periodintervallet 0,76–1,23 eller 1,91–3,18 dygn."[16] Röntgenstrålningen från värdstjärnan beräknas ha avlägsnat 2–5,6 jordmassor från planeten under systemets livstid.[8]

Gliese 1214 solsystem[17]
Planet
Massa
Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet
Inklination
Radie
b
8,17 ± 0,43 M🜨
0,01490 ± 0,00026
1,580405 [18]
<0,063
88,7 ± 0,1°
2,742 ± 0,050R🜨

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gliese 251, 6 juni 2023.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Roman, Nancy G. (1987). "Identification of a Constellation From a Position". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 99 (617): 695–699. Bibcode:1987PASP...99..695R. doi:10.1086/132034. Vizier query form
  2. ^ [a b c d e f g h] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  3. ^ [a b c d e] Berta, Zachory K.; et al. (2011). "The GJ1214 Super-Earth System: Stellar Variability, New Transits, and a Search for Additional Planets". The Astrophysical Journal. 736 (1). 12. arXiv:1012.0518. Bibcode:2011ApJ...736...12B. doi:10.1088/0004-637X/736/1/12. S2CID 118428858.
  4. ^ [a b] Rojas-Ayala, Bárbara; et al. (2010). "Metal-rich M-Dwarf Planet Hosts: Metallicities with K-band Spectra". The Astrophysical Journal Letters. 720 (1): L113–L118. arXiv:1007.4593. Bibcode:2010ApJ...720L.113R. doi:10.1088/2041-8205/720/1/L113. S2CID 118378322.
  5. ^ van Altena, William F.; et al. The General Catalogue of Trigonometric Stellar Parallaxes. Yale University Observatory. ASIN B000UG5T6Y.Vizier catalog entry
  6. ^ [a b c] Charbonneau, David; et al. (2009). "A super-Earth transiting a nearby low-mass star" (PDF). Nature. 462 (7275): 891–894. arXiv:0912.3229. Bibcode:2009Natur.462..891C. doi:10.1038/nature08679. PMID 20016595. S2CID 4360404.
  7. ^ [a b c d e f g h] Pineda, J. Sebastian; Youngblood, Allison; France, Kevin (September 2021). "The M-dwarf Ultraviolet Spectroscopic Sample. I. Determining Stellar Parameters for Field Stars". The Astrophysical Journal. 918 (1): 23. arXiv:2106.07656. Bibcode:2021ApJ...918...40P. doi:10.3847/1538-4357/ac0aea. S2CID 235435757. 40.
  8. ^ [a b c] Lalitha, S.; et al. (July 2014). "X-Ray Emission from the Super-Earth Host GJ 1214". The Astrophysical Journal Letters. 790 (1): 5. arXiv:1407.2741. Bibcode:2014ApJ...790L..11L. doi:10.1088/2041-8205/790/1/L11. S2CID 118774018. L11.
  9. ^ LHS 3275 (unistra.fr). Hämtad 2023-10-26.
  10. ^ "GJ 1214". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-01-15.
  11. ^ Anglada-Escudé, Guillem; Rojas-Ayala, Bárbara; Boss, Alan P.; Weinberger, Alycia J.; Lloyd, James P. (2012). "GJ 1214b revised. Improved trigonometric parallax, stellar parameters, orbital solution, and bulk properties for the super-Earth GJ 1214b". Astronomy & Astrophysics. 551: A48. arXiv:1210.8087v3. Bibcode:2013A&A...551A..48A. doi:10.1051/0004-6361/201219250. S2CID 55117987.
  12. ^ "List of ExoWorlds 2022". nameexoworlds.iau.org. IAU. 8 August 2022. Hämtad 27 augusti 2022.
  13. ^ "2022 Approved Names". nameexoworlds.iau.org. IAU. Hämtad 7 juni 2023.
  14. ^ [a b] David A. Aguilar (2009-12-16). "Astronomers Find Super-Earth Using Amateur, Off-the-Shelf Technology". Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics. Hämtad 16 december 2009.
  15. ^ Brennan, Pat (10 May 2023). "NASA's Webb Takes Closest Look Yet at Mysterious Planet". NASA. Hämtad 10 maj 2023.
  16. ^ Kennet B. W. Harpsøe; et al. (2012). "The transiting system GJ1214: high-precision defocused transit observations and a search for evidence of transit timing variation". Astronomy & Astrophysics. 549: A10. arXiv:1207.3064. Bibcode:2013A&A...549A..10H. doi:10.1051/0004-6361/201219996. S2CID 53418632.
  17. ^ Cloutier, Ryan; Charbonneau, David; Deming, Drake; Bonfils, Xavier; Astudillo-Defru, Nicola (2021), "A More Precise Mass for GJ 1214 b and the Frequency of Multiplanet Systems Around Mid-M Dwarfs", The Astronomical Journal, 162 (5): 174, arXiv:2107.14732, Bibcode:2021AJ....162..174C, doi:10.3847/1538-3881/ac1584, S2CID 236635146
  18. ^ Kokori, A.; et al. (14 February 2023). "ExoClock Project. III. 450 New Exoplanet Ephemerides from Ground and Space Observations". The Astrophysical Journal Supplement Series. 265 (1) 4. arXiv:2209.09673. Bibcode:2023ApJS..265....4K. doi:10.3847/1538-4365/ac9da4. Vizier catalog entry

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]