Ursula K. Le Guin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ursula K. Le Guin
Ursula K. Le Guin 2008.
Ursula K. Le Guin 2008.
Född21 oktober 1929
Berkeley, Kalifornien
Död22 januari 2018 (88 år)
Portland, Oregon
Yrkeförfattare
NationalitetUSA USA
Språkengelska
Verksam1966–2011
Genrerscience-fiction
DebutverkExilplaneten (1966)
Framstående verkÖvärlden
Framstående priserHugo- och Nebulapriserna
MakeCharles Le Guin (1953–)
BarnElisabeth (född 1957), Caroline (född 1959) och Theodore (född 1964)
Webbplatsursulakleguin.com

Ursula Kroeber Le Guin, född 21 oktober 1929 i Berkeley i Kalifornien, död 22 januari 2018 i Portland i Oregon,[1][2][3] var en amerikansk fantasy- och science fiction-författare[4] som skrev romaner, noveller och barnböcker. Hon fick ta emot flera prestigefyllda priser, däribland Hugopriset, Nebulapriset och Locus Awards, var och en av dem fler än en gång.[5][6] År 1995 vann hon World Fantasy Award for Lifetime achivement[7] och The New York Times har beskrivit henne som "Amerikas mest framstående science fiction-författare".[8]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och familj[redigera | redigera wikitext]

Le Guin var dotter till antropologen Alfred L. Kroeber och författaren Theodora Kroeber.[9] Hon studerade vid Radcliffe College och Columbia University,[9] och bodde i Portland i Oregon sedan 1959.[10] På en resa till Frankrike 1953 träffade hon historikern Charles Le Guin, med vilken hon gifte sig i Paris senare samma år.[10] Paret har tre barn: Elisabeth (född 1957), Caroline (född 1959) och Theodore (född 1964).

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Le Guin var framför allt verksam inom genrerna fantasy och science fiction, men skrev även poesi, barnböcker, essäer samt skönlitteratur.[4] Typiskt för hennes berättelser är ett fokus på rollfigurerna och de sociala aspekterna i deras omgivning. Hon fokuserade i sina verk bland annat på daoistiska, anarkistiska, feministiska, psykologiska och sociala teman.[4] Hon var välkänd för sin ypperliga språkbehandling.

Bland hennes mest kända verk är fantasyböckerna om Övärlden, en skärgårdsliknande värld där läsaren får följa trollkarlen Geds yttre och inre resor i ett universum där magins rot och ursprung är att veta sakers sanna namn. Serien var länge en trilogi, men har senare utökats med flera böcker.

Utanför science fiction-kretsar har hon också fått stor uppmärksamhet för romanen Shevek (The Dispossessed), som skildrar en anarkistisk civilisation på en karg planet, och Mörkrets vänstra hand (The Left Hand of Darkness) som beskriver planeten Vinter där människorna under avgränsade perioder växelvis inträder i antingen manligt eller kvinnligt kön och dessemellan bara är potentiella könsvarelser.

Gränsen mellan science fiction, fantasy och "vanlig" skönlitteratur är inte alltid lätt att dra när det gäller Ursula K. Le Guin. Koyot-kvinnan och andra djurväsen rör sig i en mytvärld influerad av indiankultur. Denna mytvärld är även en stor del av Always coming home (inte översatt till svenska), fast denna bok utspelar sig i en relativt lågteknologisk framtid då vår civilisation sedan länge är borta.

Hain-sviten[redigera | redigera wikitext]

Flera av hennes science fiction-verk anses tillhöra den så kallade Hainsviten, en löst ihophållen serie av noveller och romaner.[9] Sviten ska inte ses som en cykel i egentlig mening, eftersom varje bok är fristående. Ursula Le Guin själv ville inte beskriva romanerna som en del i någon egentlig cykel, men medgav att det fanns ett visst, tydligt samband mellan dem ("some clear connections among them").[11] Sviten har fått sitt namn efter planeten Hain, som i Hainsvitens alternativa verklighet är den planet mänskligheten uppstod på. Mänskligheten har sedan spritts till omkring 80 andra planeter, inklusive vårt jorden. Dessa är förenade i ett FN-liknande förbund, kallat Ekumen.[12][13] Befolkningen på de olika planeterna skilljer sig tämligen påtagligt, rent genetiskt, från varandra. I romanen Mörkrets vänstra hand är de lokala människorna asexuella varelser, som endast under några få dagar blir könsvarelser, med ett slumpstyrt kön,[13] medan i romanen Exilplaneten den lokala befolkningen, som har avlägsnat sig kraftigt från den mänskliga huvudgruppen och inte tillhör Ekumen, har gula, kattliknande ögon, och betydligt ljusare hy än huvudgruppen.[14] I den förra antyds det tämligen klart att skillnaderna mellan de mänskliga varelserna på de olika planeterna är en följd av genetiska experiment från Hainfolkets sida.[13]

Betydelse[redigera | redigera wikitext]

John-Henri Holmberg har sagt följande: "Ursula K. Le Guins betydelse för science fiction, och för modern fantasy, är omöjlig att överskatta. Hon blev vår litteraturs globala talesperson och galjonsfigur, och hon påverkade generationer av författare." När hon 2014 tilldelades National Book Foundations stora pris för bidrag till litteraturen, betonade hon i sitt tacktal bland annat varför vi behöver författare som minns vad frihet är.[15]

Bland dem som påverkats av Le Guins författarskap finns Japans animationsnestor Hayao Miyazaki. Han ville i början av 1980-talet göra animerad långfilm av hennes boksvit om Övärlden,[16] men ödet gjorde att filmidén istället utmynnade i Miyazakis banbrytande manga och animerade långfilm Nausicaä från Vindarnas dal samt den korta mangan Shūna no tabi. Ett kvartsekel senare regisserade slutligen sonen Gorō Miyazaki filmen Legender från Övärlden.[17]

The New York Times lyfter fram henne som en författare som berikade science fiction-genren, både med litterärt djup och med en feministisk känslighet.[18]

Skräckförfattaren Stephen King har kallat henne "en av våra största".[19]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

(Samlingsvolymer tillsammans med andra författare ej medtagna)

Science fiction[redigera | redigera wikitext]

Hain-sviten[redigera | redigera wikitext]

Fantasy[redigera | redigera wikitext]

Övärlden[redigera | redigera wikitext]

Andra romaner och noveller[redigera | redigera wikitext]

Poesi[redigera | redigera wikitext]

Barnböcker[redigera | redigera wikitext]

  • Leese Webster, 1979
  • Cobbler's Rune, 1983
  • Solomon Leviathan's 931st Trip Around the World, 1988
  • A Visit from Dr. Katz, 1988
  • Fire and Stone, 1989
  • Fish Soup, 1992
  • A Ride on the Red Mare's Back, 1992
  • Tom Mouse, 2002

Kattvingar-serien[redigera | redigera wikitext]

  • Kattvingar (Catwings, 1988) (översättning Evastina Törnqvist, Replik, 1996)
  • Catwings Return, 1989
  • Wonderful Alexander and the Catwings, 1994
  • Jane on her Own, 1999

Kritik, essäer[redigera | redigera wikitext]

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Le Guin har fått en stor mängd utmärkelser, däribland science fiction-världens två främsta utmärkelser Hugo- och Nebulapriserna upprepade gånger. Förutom dessa två kan nämnas SFWA:s Grand Master 2002, som numera heter Damon Knight Memorial Grand Master Award.

Hugopriset[redigera | redigera wikitext]

  • 1973 – Där världen kallas skog (The Word for World Is Forest)
  • 1974 – De som lämnar Omelas ("The Ones Who Walk Away from Omelas"), novell
  • 1975 – Shevek (The Dispossessed)
  • 1988 – "Koyot-kvinnan" ("Buffalo Gals, Won’t You Come Out Tonight"), långnovell

Nebulapriset[redigera | redigera wikitext]

  • 1969 – Mörkrets vänstra hand (The Left Hand of Darkness)
  • 1975 – "Dagen före revolutionen" ("The Day Before the Revolution"), novell
  • 1975 – Shevek (The Dispossessed)
  • 1990 – Tehanu (Tehanu)
  • 1996 – "Solitude", långnovell

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Ursula K. Le Guin (1929-2018)”. http://locusmag.com/2018/01/ursula-k-le-guin-1929-2018/. Läst 23 januari 2018. 
  2. ^ Jonas, Gerald (5 juli 2018). ”Ursula K. Le Guin, Acclaimed for Her Fantasy Fiction, Is Dead at 88” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2018/01/23/obituaries/ursula-k-le-guin-acclaimed-for-her-fantasy-fiction-is-dead-at-88.html. Läst 23 januari 2018. 
  3. ^ ”Ursula K. Le Guin's Website”. www.ursulakleguin.com. http://www.ursulakleguin.com/UKL_info.html. Läst 23 januari 2018. 
  4. ^ [a b c] ”Ursula K Le Guin”. ne.se. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/ursula-k-le-guin. Läst 10 maj 2011. 
  5. ^ Ursula K. Le Guin's work still resonates with readers” (på en-US). Los Angeles Times. 10 maj 2009. ISSN 0458-3035. http://www.latimes.com/entertainment/arts/la-ca-ursula-leguin10-2009may10-story.html. Läst 28 september 2017. 
  6. ^ Ursula K. Le Guin - The Nebula Awards” (på en-US). The Nebula Awards. https://nebulas.sfwa.org/grand-masters/ursula-k-le-guin/. Läst 28 september 2017. 
  7. ^ ”Science Fiction Awards Database: World Fantasy Awards 1995”. www.sfadb.com. http://www.sfadb.com/World_Fantasy_Awards_1995. Läst 28 september 2017. 
  8. ^ DAVID STREITFELD. ”Ursula Le Guin Has Earned a Rare Honor. Just Don’t Call Her a Sci-Fi Writer.”. https://www.nytimes.com/2016/08/29/books/ursula-le-guin-has-earned-a-rare-honor-just-dont-call-her-a-sci-fi-writer.html?_r=0. Läst 28 september 2017. ”America’s greatest living science fiction writer” 
  9. ^ [a b c] Nicholls, Peter, "Le Guin, Ursula K(roeber)", The Encyclopedia of Science Fiction, andra utgåvan (1993), red. Clute, John & Nicholls, s. 702–705, ISBN 1-85723-124-4.
  10. ^ [a b] Northwest Writers at Work: Ursula K. Le Guin is 80 and taking on Google” (på en-US). OregonLive.com. http://www.oregonlive.com/books/index.ssf/2010/02/northwest_writers_at_work_ursu.html. Läst 28 september 2017. 
  11. ^ Ursula K. Le Guin (26 februari 2017). ”FAQ (Frequently Asked Questions)” (på engelska). Ursula Kroeber Le Guins hemsida. http://ursulakleguin.com/FAQ_Questionnaire5_01.html#EkumenBooks. Läst 28 januari 2018. 
  12. ^ ”Hainish Encyclopedia” (på engelska). Le Guin's World. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120829024909/http://hem.passagen.se/peson42/lgw/hain.html. Läst 28 januari 2017. 
  13. ^ [a b c] Le Guin, Ursula (1991) [1969]. ”7. The Question of Sex” (på engelska). The Left Hand of Darkness. Futura Orbit (Macdonald & Co). sid. 81–87. ISBN 0 7088 8081 9 
  14. ^ Le Guin, Ursula (1966) (på engelska). Planet of Exile. Ace Books. sid. 5–7, 26–29. ISBN 0 441 66957 3 
  15. ^ José Miguel Moura (20 november 2014). ”Ursula K. Le Guin: "We will need writers who can remember freedom"”. https://www.youtube.com/watch?v=TW0VhpETLeE. Läst 24 januari 2018. 
  16. ^ Cavallaro, Dani (2014-12-11) (på engelska). The Late Works of Hayao Miyazaki: A Critical Study, 2004–2013. McFarland. sid. 64. ISBN 9781476619095. https://books.google.se/books?id=v6HUBQAAQBAJ&pg=PT64. Läst 24 januari 2018 
  17. ^ Levesley, David (24 januari 2018). ”Ursula K Le Guin wrote one of the best short stories you'll ever read” (på engelska). iNews. https://inews.co.uk/culture/ursula-k-le-guin-deserves-remembered-one-outspoken-writers-around/. Läst 24 januari 2018. 
  18. ^ TT. ”Ursula K Le Guin är död” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/ursula-k-le-guin-ar-dod. Läst 24 januari 2018. 
  19. ^ TT. ”Ursula K Le Guin är död” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/ursula-k-le-guin-ar-dod. Läst 24 januari 2018. 
  20. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj] ”Ursula K. Le Guin”. fantastic.fiction. 29 maj 2012. http://www.fantasticfiction.co.uk/l/ursula-k-le-guin/. Läst 10 juni 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]