Vännäs

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vännäs
Tätort
Centralort
Vännäs Järnvägsstation, uppförd 1891.
Vännäs Järnvägsstation, uppförd 1891.
Land Sverige Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Vännäs kommun
Koordinater 63°55′N 19°45′Ö / 63.917°N 19.750°Ö / 63.917; 19.750
Area 327,53 hektar
Folkmängd 4 118 (2010)[1]
Befolkningstäthet 12,57 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0935
Tätortskod 8384
GeoNames 2665093
Vännäs läge i Västerbottens län.
Red pog.svg
Vännäs läge i Västerbottens län.
Wikimedia Commons: Vännäs
Centrala Vännäs med Oskarsparken och Hotel Vännäs i bakgrunden.

Vännäs är en tätort och centralort i Vännäs kommun belägen cirka 30 kilometer väster om Umeå. Förutom ett antal affärer i centrum och flera föreningar finns även gymnasieskola, hotell och ett motormuseum på orten. Det är även en järnvägsknut som förbinder Stambanan genom övre Norrland med Järnvägslinjen Vännäs–Umeå–Holmsund.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Vännas bars ursprungligen av dagens Vännäsby, kyrkbyn i Vännäs socken som bildades 1825 genom en utbrytning ur Umeå socken. Detta Vännäs omnämndes första gången 1535 Wendenäs i en skattelängd, och namnet tolkas som 'näset där en vandrare på väg söderut längs Vindelälvens västra strand tvingas vända' och syftar på sammanflödet mellan Vindelälven och Umeälven. 1891 drogs Stambanan genom övre Norrland och Vännäs stationssamhälle skapades i den by som tidigare hette Nyby. Den gamla byn Vännäs fick heta Spöland och förblev säte för landskommunen och den orten namnändrades 1940 till Vännäsby. 1889–1890 inleddes förberedelserna för Vännäs station genom omfattande dräneringsarbeten.[2] 1896 var tvärbanan från Vännäs till Umeå klar. 1938 drabbades Vännäsbygden av stora översvämningar.[3]

Medborgarhuset tillika kommunhuset i Vännäs tätort invigdes 1956 och den första ungdomsgården i Vännäs tätort invigdes 1957. 1967 uppfördes ett tempererat utomhusbad med 50-metersbassäng.[4]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Nyby (Vännäs) var och är belägen i Vännäs socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Vännäs landskommun, där Vännäs municipalsamhälle inrättades 25 september 1896. Vännäs med kringområde utbröts 1926 ur landskommunen och bildade Vännäs köping som 1971 uppgick i Vännäs kommun där Vännäs sedan dess är centralort.[5]

I kyrkligt hänseende har orten sedan 1825 hört till Vännäs församling.[6]

Orten ingick till 1965 i Umeå tingslag (från 1925 benämnd Umeå domsagas tingslag) och därefter till 1971 i Västerbottens södra domsagas tingslag. Från 1971 till 1982 ingick Vännäs i Umebygdens domsaga och orten ingår sedan 1982 i Umeå domsaga.[7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Vännäs 1900–2010[8][9]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
495
1960
  
3 701
1965
  
3 808
1970
  
4 066
1975
  
3 876
1980
  
3 805
1990
  
3 791 317
1995
  
4 445 323
2000
  
4 194 327
2005
  
4 100 328
2010
  
4 118 328

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Kyrkobyggnader[redigera | redigera wikitext]

Johanneskyrkan i Vännäs

I Vännäs finns två kyrkor, Johanneskyrkan, Missionskyrkan och ett gravkapell, Mariakapellet.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Större arbetsgivare i Vännäs (2010) [10]

  • Vännäs Dörr AB, 91 anställda
  • Green Cargo, 85 anställda
  • Kaj Johansson, 87 anställda
  • Vårdcentralen, 37 anställda
  • ICA Supermarket, 35 anställda
  • Trejon, 30 anställda

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

E12 går strax utanför Vännäs, från Umeå och fortsätter mot Lycksele. Även Riksväg 92, som är gemensam väg med E12 till Umeå, går genom Vännäs. Vägen går från Umeå till Dorotea och kallas också för Konstvägen Sju Älvar. Längs vägen finns idag tolv konstverk varav ett av dessa ligger i Vännäs, Eldsoffa av Ulf Rollof.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Stambanan genom övre Norrland drogs i slutet av 1800-talet genom Vännäs och 1891 stod järnvägsstationen i Vännäs klar. Bibanan Vännäs–Umeå invigdes 1896 vilket gjorde Vännäs till en viktig järnvägsknut. Anledningen till att banan drogs genom Vännäs och inte genom närliggande Umeå var antikustprincipen. Botniabanan ansluter till stambanan i Vännäs. Järnvägen kom med tiden bidra till att Vännäs utvecklades till en pendlingskommun med goda pendlingsmöjligheter för privatpersoner, arbetstagare samt elever inom grund- och gymnasieskolan. Under 1980-talet moderniserades järnvägssträckan Vännäs-Umeå genom elektrifiering.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Vännäs har en gymnasieskola, Liljaskolan. På skolan går cirka 1100 elever på 11 gymnasieprogram. Gymnasieprogrammen som finns är bland annat fordon, bygg, hotell och turism, barn och fritid och ett antal högskoleförberedande utbildningar. Liljaskolan erbjuder även eleverna olika tillval inom idrott såsom ridning, hockey, snowboard, freeskiing men även räddningstjänst och akutsjukvård. Eleverna kommer från cirka 65 kommuner, huvuddelen från Umeåregionen. Färre än var fjärde elev kommer från Vännäs kommun.[11]

I Vännäs finns två kommunala grundskolor, Vegaskolan med cirka 400 elever från förskoleklass till årskurs 6 och Hammarskolan med cirka 280 elever i årskurserna 7-9. I Vännäs finns även en friskola, Hällfors friskola som grundades 1996. Skolan är öppen för alla barn mellan 6 och 12 år och hade cirka 60 elever år 2015.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Vännäsdagarna är en årlig marknad som kombineras med en festival. Marknadsdagarna lockade år 2012 cirka 60 000 besökare, vilket gör tillställningen till Umeåregionens och hela södra Västerbottens största marknad och festival. Vännäsdagarna hålls alltid den andra helgen i juli varje år. I Vännäs finns även ett ideellt drivet motormuseum. Museet är placerat på Lägret och håller öppet från midsommardagen till tredje helgen i augusti. Där finns allt från flyghistoria, bilar, traktorer, motorcyklar till en autentisk lanthandel. Allt detta ryms i en flyghangar från 1927. 1993 skedde den första utställningen för allmänheten.

Personer med anknytning till Vännäs[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Media[redigera | redigera wikitext]

Författare[redigera | redigera wikitext]

Politik och samhälle[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Lundberg, Tyko & Nilsson, Tore Vännäs kommuns historia, s.376. Utgiven 1984
  3. ^ Lundberg, Tyko & Nilsson, Tore Vännäs kommuns historia. Utgiven 1984
  4. ^ Lundberg, Tyko & Nilsson, Tore Vännäs kommuns historia, s.400. Utgiven 1984
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  10. ^ Fakta Vännäs 2010 (pdf, hämtad 2011-11-21)
  11. ^ ”11 gymnasieprogram och populära idrottsspecialiseringar”. http://www.liljaskolan.se/for-elever. Läst 20 april 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]