Hållplats

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Hållplats är en plats längs en järnvägs-, spårvägs- eller busslinje, avsedd för fordonet att göra uppehåll på, för att där ta ombord och/eller släppa av passagerare. Hållplatsen är markerad med en skylt. I Sverige anges ofta trafikbolag, linjenummer och destination, och en tidtabell är ofta anslagen. Vilka hållplatser som finns på en linje, anges ofta i linjens tidtabell. För att fordonet skall stanna på hållplatsen måste föraren ofta uppmärksammas på att man önskar stiga på eller av.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Järnvägsstation

Allmän betydelse[redigera | redigera wikitext]

På en järnväg stannar tåget för passagerares på-/avstigning (resandeutbyte) dels på järnvägsstationer, dels på hållplatser. Till skillnad från stationen saknar hållplatsen ofta stationsbyggnad, väntsal och bemannad biljettförsäljning. Oftast finns dock en perrong och en väntkur. Till skillnad mot stationen stannar tågen som regel inte heller på hållplatsen, om man inte ger till känna, att man önskar stiga på eller av. På hållplatsen kan finnas en så kallad plåtstins - en stoppskylt som kan manövreras av den resande. Detta eftersom tåget kan ha så hög fart, att det annars inte hinner uppmärksamma den resande i tillräckligt god tid för att hinna stanna. Önskad avstigning meddelas till konduktör eller förare. En hel del stationer har i praktiken förvandlats till hållplatser då stationsbyggnaden stängts och inte längre är bemannad. Det gäller särskilt stationer där bara länståg stannar. De brukar dock ofta kallas stationer av tradition ändå, särskilt om byggnaden är kvar. Exempel är Strängnäs, och de flesta längs Stockholms pendeltåg och Göteborgs pendeltåg.

Formell betydelse[redigera | redigera wikitext]

Formellt enligt de numera gällande föreskrifterna JTF, är en hållplats en plats längs spåret iordningställd för att passagerare ska kunna stiga på och av, men som inte är en driftplats, det vill säga att det inte finns någon växel inom området.

Termen järnvägsstation har man numera gått ifrån i JTF, eftersom det har varit en skillnad på den formella betydelsen i det äldre regelverket SÄO (den liknade den nyss nämnda betydelsen av driftplats; förekomsten av byggnad var inte avgörande) och allmän betydelse. Termen kan därför nu användas i friare betydelse av press, stationsägare och tågoperatörer.

Spårväg och buss[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Busshållplats

Längs busslinjer på landsbygden finns ofta inget mer än en skylt. I städer finns ofta mer omfattande anordningar vid hållplatserna, särskilt i rika länder. Ofta finns en låg plattform, som gör insteget lägre. Om en väntkur eller ett väderskydd finns, kan skyltar och tidtabeller finnas på denna istället för på separat stolpe. Busshållplatser är ofta anordnade så att kantstenen går in åt höger, lagom för en buss att få plats, vilket utgör en så kallad bussficka. Detta för att bakomvarande trafik skall kunna passera. På spårvagns- och stombusslinjer är plattformen istället ofta rak. Om annan fordonstrafik passerar hållplatsen är förbud att parkera eller stanna ofta målat längs hållplatsen (i Sverige: gul streckad respektive heldragen linje). För synskadade kan hållplatsen och hållplatspunkten (där fronten på spårvagnen eller bussen skall stanna) vara utmärkt med grå räfflade betongplattor. Vid trafikerade gator kan staket avgränsa hållplatsen. Även på en spårvagns- eller busslinje måste man som regel ge till känna om man önskar gå på eller av. Väntande på hållplatsen kan man behöva vinka eller på annat sätt tillkännage sin avsikt att medfölja, för att fordonet skall stanna. Befinner man sig på fordonet, finns det ofta någon signalanordnig för att till föraren signalera att man önskar stiga av vid nästa hållplats.

Ändhållplats[redigera | redigera wikitext]

Den hållplats där bussen eller spårvagnen vänder och påbörjar sin återresa kallas ändhållplats.

Se även[redigera | redigera wikitext]