Västmanlands läns valkrets

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Västmanlands läns valkrets är vid valen till den svenska riksdagen en särskild valkrets.

Mandatantal[redigera | redigera wikitext]

Vid det första valet till enkammarriksdagen hade valkretsen nio fasta mandat, ett antal som förblev oförändrat åtminstone till 1994. I valet 2006 hade valkretsen åtta fasta mandat. Antalet utjämningsmandat har varierat mellan två 1970, tre 1973, noll 1976, två 1979–1985, ett 1988 och två 1991–1994. I valet 2006 hade valkretsen ett utjämningsmandat.

Inför 2006 års val ändrades valkretsindelningen genom att Heby kommun överfördes från Västmanlands läns valkrets till Uppsala läns valkrets.[1]

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[2]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[3]
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 8 8 8 8

Ledamöter i enkammarriksdagen (ej komplett lista)[redigera | redigera wikitext]

1971–1973[redigera | redigera wikitext]

1974–1975/76[redigera | redigera wikitext]

1976/77–1978/79[redigera | redigera wikitext]

  • Eric Enlund (statsråd 18 oktober 1978–30 september 1979), fp
    • Hugo Bergdahl, fp (ersättare för Eric Enlund 10/11–15/12 1977)
    • Hugo Bergdahl (statsrådsersättare för Eric Enlund 18 oktober 1978–30 september 1979), fp

1979/80–1981/82[redigera | redigera wikitext]

1982/83–1984/85[redigera | redigera wikitext]

1985/86–1987/88[redigera | redigera wikitext]

1988/89–1990/91[redigera | redigera wikitext]

1991/92–1993/94[redigera | redigera wikitext]

1994/95–1997/98[redigera | redigera wikitext]

1998/99–2001/02[redigera | redigera wikitext]

2002/03–2005/06[redigera | redigera wikitext]

2006/07–2009/10[redigera | redigera wikitext]

2010/11–2013/14[redigera | redigera wikitext]

2014/15–2017/18[redigera | redigera wikitext]

2018/19–2021/22[redigera | redigera wikitext]

Tvåkammarriksdagen[redigera | redigera wikitext]

Första kammaren[redigera | redigera wikitext]

Under tvåkammarriksdagen var Västmanlands län en egen valkrets till första kammaren vid valen 18661919. Antalet mandat var från början tre, men höjdes från och med 1876 till fyra. Från och med förstakammarvalet 1921 tillhörde länet Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets vid förstakammarvalen. I september 1909 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[4]

Riksdagsledamöter i första kammaren[redigera | redigera wikitext]

1867–1911 (successivt förnyade mandat)[redigera | redigera wikitext]
1912–1915[redigera | redigera wikitext]
1916–lagtima riksmötet 1919[redigera | redigera wikitext]
Urtima riksmötet 1919–1921[redigera | redigera wikitext]

Andra kammaren[redigera | redigera wikitext]

Vid valen till andra kammaren var länet ursprungligen uppdelat i ett antal olika valkretsar. Landsbygden bestod vid valen 18661908 av fyra valkretsar: Västmanlands södra domsagas valkrets, Västmanlands västra domsagas valkrets, Västmanlands norra domsagas valkrets och Västmanlands östra domsagas valkrets, alla med var sitt mandat. Städernas valkretsindelning varierade under samma period. Vid valet 1866 var de indelade i Västerås, Köpings och Enköpings valkrets samt Arboga och Sala valkrets, men vid valet 1878 övergick Enköping (hela tiden beläget i Uppsala län) till Stockholms läns stadsvalkrets och de båda andra bildade Västerås och Köpings valkrets. Från och med 1896 bröts residensstaden ut och bildade Västerås stads valkrets medan Köping överfördes till Köpings, Nora, Lindesbergs och Enköpings valkrets.

Ovanstående indelning bestod till och med valet 1908, men vid införandet av proportionellt valsystem i 1911 års val gjordes en total valkretsreform som innebar att hela länet (städer och landsbygd) indelades i två valkretsar: Västmanlands läns västra valkrets och Västmanlands läns östra valkrets med tre mandat vardera. Vid riksdagsvalet 1921 slogs dessa samman till en gemensam valkrets för hela länet vid andrakammarvalen. Denna valkretsindelning bestod fram till dess att tvåkammarsystemet avskaffades.

Riksdagsledamöter i andra kammaren[redigera | redigera wikitext]

1922–1924[redigera | redigera wikitext]
1925–1928[redigera | redigera wikitext]
1929–1932[redigera | redigera wikitext]
1933–1936[redigera | redigera wikitext]
1937–1940[redigera | redigera wikitext]
1941–1944[redigera | redigera wikitext]
1945–1948[redigera | redigera wikitext]
1949–1952[redigera | redigera wikitext]
1953–1956[redigera | redigera wikitext]
1957–första riksmötet 1958[redigera | redigera wikitext]
Andra riksmötet 1958–1960[redigera | redigera wikitext]
1961–1964[redigera | redigera wikitext]
1965–1968[redigera | redigera wikitext]
1969–1970[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 409
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 294
  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010
  2. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  3. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  4. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 sida 62 i pdf:en