Veberöd
| Veberöd | |
| Tätort | |
 Veberöds kyrka
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Lunds kommun |
| Distrikt | Veberöds distrikt |
| Koordinater | 55°38′N 13°30′Ö / 55.633°N 13.500°Ö |
| Area | 403 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 5 575 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 13,8 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Veberöd |
| Postnummer | 247 6X |
| Riktnummer | 046 |
| Tätortskod | T3776[2] |
| Beb.områdeskod | 1281TB110 (1960–)[3] |
| Geonames | 2663514 |
  Veberöds läge i Skåne län
| |
| Wikimedia Commons: Veberöd | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Veberöd är en tätort i östra delen av Lunds kommun och kyrkby i Veberöds socken i Skåne, belägen i ett naturskönt område vid Romeleåsens fot och ungefär två mil från Lund.
Historia
Namnet Veberöd är känt sedan 1510-talet och skrevs då Vebre. Förleden kan vara ett ursprungligt ägonamn innehållande adjektiven vid och bred. Efterleden -röd, vilket har samma ursprung som -ryd och -red, betyder röjning eller öppen mark och är vanlig i hela Götaland.[4] Byn har dock äldre anor och med kol-14-metoden har man funnit avlagringar på tre ställen i marken från 400-talet. Här fanns bondgårdar som låg i en hästskoform runt bäcken vilken möjligen kan förklara namnets förled.
Den medeltida kyrkan byggdes om på 1850-talet av Carl Georg Brunius. På 1700-talet fanns det 25 gårdar i byn och 9 gatehus, det var hus utan tillhörande mark. Veberöds historia finns i byns byakista, som byalaget förvaltar. De som brukade jorden hette åbor. Byn har ägts av både frälse och kyrkan. Den första gården som friköptes av en ofrälse var Clows gård. Byn skiftades i början av 1800-talet. Därefter byggdes den ut mot norr, något år innan järnvägen kom till.
Ljungen, ängavången
Ljungen heter ängsvången som ligger öster om byn.. De periodvis översilade markerna kring Klingavälsån var av största betydelse som ängsmark i forna dagars bondesamhälle. Mellan ängsmarkerna och ljungens gårdar finns hävdade betesmarker och åkrar med kvarstående ekar. Hasslemölla är en liten vattenkvarn, som tillsammans med tillhörande gårdsbyggnader ligger invid ett av Klingavälsåns biflöden precis när du kör in i byn österifrån . Kvarnen är liksom en av uthuslängorna byggd i korsvirke. Byggnadsbeståndet tillhör 1800-talets mitt och senare hälft.[5]
Veberöds stationssamhälle utvecklades efter att Malmö-Tomelilla Järnväg (MöToJ) färdigställts år 1893 och Veberöds station anlagts. MöToJ sammanslogs 1896 med Simrishamn-Tomelilla Järnväg (CTJ) till Malmö-Simrishamns järnväg (MSJ). Efter järnvägens tillkomst etablerades flera industrier i Veberöd. Den största var tegelbruket, som var beläget i samhällets västra del. Dessutom fanns stärkelsefabrik och garveri i Veberöd.
Veberöd är kyrkby i Veberöds socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Veberöds landskommun. I denna inrättades för orten 13 juni 1919 Veberöds municipalsamhälle som upplöstes 31 december 1957. Orten ingår sedan 1974 i Lunds kommun.[6]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Veberöd 1960–2015[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 989 | |||
| 1965 | 1 155 | |||
| 1970 | 1 505 | |||
| 1975 | 2 842 | |||
| 1980 | 3 604 | |||
| 1990 | 3 574 | 242 | ||
| 1995 | 3 622 | 243 | ||
| 2000 | 3 569 | 245 | ||
| 2005 | 3 717 | 256 | ||
| 2010 | 4 062 | 267 | ||
| 2015 | 4 850 | 395 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Idala 2015.
| ||||
Samhället
I Veberöd finns Veberöds kyrka, två dagligvarubutiker (en ICA Nära-butik och en Coop Konsum-butik) och Apotek. Andra affärer som finns i orten är en byggvaruhandel samt en blomsterhandel med egna odlingar. Det finns ett flertal restauranger i byn samt en obemannad och två bemannade bensinstationer, varav den ena fungerar numera även som pappershandel. ICA är byns postombud.
Kommunikationer
Tätorten Veberöd har bussförbindelser med främst Lund och Sjöbo men även Malmö. Riksväg 11 passerar norr om tätorten. Länsväg 102 börjar vid Trafikplats Veberöd väster. Den leder in i byn och fortsätter sedan söderut mot Skurup.
Järnvägen förstatligades 1943 och persontrafiken på sträckan Malmö-Veberöd-Tomelilla nedlades 1970. Godstrafiken på sträckan Önneslöv-Veberöd-Sjöbo, som bl.a. användes av tegelbruket i Veberöd, fanns kvar till 1974. Tågen ersattes av buss som trafikerar Lund - Ystad och Malmö - Sjöbo. Det finns planer på att återuppbygga Simrishamnsbanan och Veberöd skulle då få järnvägstrafik på nytt.
Utbildning
I Veberöd finns två skolor, Idalaskolan och Svaleboskolan med tillhörande fritidsgård
Friluftsliv
Klingavälsåns dalgång är ett av Skånes största naturreservat och har stora naturvärden, inte minst för flyttande, rastande eller häckande våtmarksfåglar. Dalgången sträcker sig från Kävlingeån och Vombsjöns västra sida till Ilstorp och Sövdemölla nära utloppet från Sövdesjön.[8]
Föreningsliv
Veberöd har ett fyrtiotal intresseföreningar. Störst av dessa föreningar är fotbollsklubben Veberöds AIF (VAIF) med både dam- och herrlag i representationsserier och tillhörande ungdoms och pojk- och flicklag. Mest känd i Sverige är VAIF för sensationssegern 1993 i svenska cupen då man efter man slagit ut allsvenska laget Trelleborgs FF även slog ut IFK Göteborg. Flera allsvenska spelare är även fostrade i VAIF, bland annat landslagsmeriterade Therese Sjögran som vann diamantbollen 2007.
En mindre känd men inte för det mindre meriterad förening är Veberöd RHC. Denna förening existerade mellan åren 1994 och 2000 och var aktiv inom marginalsporten rullbandy och tog hem två SM-guld, ha med flertalet spelare i landslaget.
Värt att nämna är även Veberöds scoutkår, som är en del i KFUK-KFUM. Veberöds scoutkår anordnar vartannat år en stor loppmarknad i Veberöd på Romelevallen. Det är även scoutkåren som har ansvar för driften av friluftsbadet i Veberöd.
Personer med anknytning till Veberöd
- Jesper Rönndahl, komiker
- Therese Sjögran, fotbollsspelare
- Martin Svensson, "Veberödsmannen"
- Johan Linander, politiker
- Lutfi Kolgjini, travkusk
- Hans Fagius, organist, professor
- Stefan Casta, författare
- Lars Pelin, jur. dr.
Noter
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskt ortnamnslexikon. Utarbetat inom Språk- och folkminnesinstitutet och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 2003. Redaktör: Mats Wahlberg.
- ^ [1]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ Klingavälsåns dalgång
