Veberöd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Veberöd
Tätort
Veberöds kyrka
Veberöds kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Lunds kommun
Distrikt Veberöds distrikt
Koordinater 55°38′N 13°30′Ö / 55.633°N 13.500°Ö / 55.633; 13.500
Area 395 hektar
Folkmängd 4 850 (2015)[1]
Befolkningstäthet 12,28 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Veberöd
Postnummer 247 6X
Riktnummer 046
Tätortskod T3776
GeoNames 2663514
Veberöds läge i Skåne län
Red pog.svg
Veberöds läge i Skåne län
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata
Wikimedia Commons: Veberöd

Veberöd är en tätort i östra delen av Lunds kommun och kyrkby i Veberöds socken i Skåne, belägen i ett naturskönt område vid Romeleåsens fot och ungefär två mil från Lund.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Veberöd är känt sedan 1510-talet och skrevs då Vebre. Förleden kan vara ett ursprungligt ägonamn innehållande adjektiven vid och bred. Efterleden -röd, vilket har samma ursprung som -ryd och -red, betyder röjning eller öppen mark och är vanlig i hela Götaland.[2] Byn har dock äldre anor och med kol-14-metoden har man funnit avlagringar på tre ställen i marken från 400-talet. Här fanns bondgårdar som låg i en hästskoform runt bäcken vilken möjligen kan förklara namnets förled.

Den medeltida kyrkan byggdes om på 1850-talet av Carl Georg Brunius. På 1700-talet fanns det 25 gårdar i byn och 9 gatehus, det var hus utan tillhörande mark. Veberöds historia finns i byns byakista, som byalaget förvaltar. De som brukade jorden hette åbor. Byn har ägts av både frälse och kyrkan. Den första gården som friköptes av en ofrälse var Clows gård. Byn skiftades i början av 1800-talet. Därefter byggdes den ut mot norr, något år innan järnvägen kom till.

Ljungen, ängavången[redigera | redigera wikitext]

Ljungen heter ängsvången som ligger öster om byn.. De periodvis översilade markerna kring Klingavälsån var av största betydelse som ängsmark i forna dagars bondesamhälle. Mellan ängsmarkerna och ljungens gårdar finns hävdade betesmarker och åkrar med kvarstående ekar. Hasslemölla är en liten vattenkvarn, som tillsammans med tillhörande gårdsbyggnader ligger invid ett av Klingavälsåns biflöden precis när du kör in i byn österifrån . Kvarnen är liksom en av uthuslängorna byggd i korsvirke. Byggnadsbeståndet tillhör 1800-talets mitt och senare hälft.[3]

Veberöds stationssamhälle utvecklades efter att Malmö-Tomelilla Järnväg (MöToJ) färdigställts år 1893 och Veberöds station anlagts. MöToJ sammanslogs 1896 med Simrishamn-Tomelilla Järnväg (CTJ) till Malmö-Simrishamns järnväg (MSJ). Efter järnvägens tillkomst etablerades flera industrier i Veberöd. Den största var tegelbruket, som var beläget i samhällets västra del. Dessutom fanns stärkelsefabrik och garveri i Veberöd.

Veberöd är kyrkby i Veberöds socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Veberöds landskommun. I denna inrättades för orten 13 juni 1919 Veberöds municipalsamhälle som upplöstes 31 december 1957. Orten ingår sedan 1974 i Lunds kommun.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Veberöd 1960–2015[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
989
1965
  
1 155
1970
  
1 505
1975
  
2 842
1980
  
3 604
1990
  
3 574 242
1995
  
3 622 243
2000
  
3 569 245
2005
  
3 717 256
2010
  
4 062 267
2015
  
4 850 395
Anm.: Sammanvuxen med Idala 2015.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

I Veberöd finns Veberöds kyrka, dessutom det två dagligvarubutiker, en ICA Nära-butik samt en COOP Konsum-butik. Andra affärer är en järnaffär, en pappershandel samt en blomsterhandel med egna odlingar. Det finns ett flertal restauranger i byn samt två bemannade och en obemannad bensinstation.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Tätorten Veberöd har bussförbindelser med främst Lund och Sjöbo men även Malmö. Riksväg 11 passerar norr om tätorten. Länsväg 102 börjar vid Trafikplats Veberöd väster. Den leder in i byn och fortsätter sedan söderut mot Skurup.

Järnvägen förstatligades 1943 och persontrafiken på sträckan Malmö-Veberöd-Tomelilla nedlades 1970. Godstrafiken på sträckan Önneslöv-Veberöd-Sjöbo, som bl.a. användes av tegelbruket i Veberöd, fanns kvar till 1974. Tågen ersattes av buss som trafikerar Lund - Ystad och Malmö - Sjöbo. Det finns planer på att återuppbygga Simrishamnsbanan och Veberöd skulle då få järnvägstrafik på nytt.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Veberöd finns två skolor, Idalaskolan och Svaleboskolan med tillhörande fritidsgård

Friluftsliv[redigera | redigera wikitext]

Klingavälsåns dalgång är ett av Skånes största naturreservat och har stora naturvärden, inte minst för flyttande, rastande eller häckande våtmarksfåglar. Dalgången sträcker sig från Kävlingeån och Vombsjöns västra sida till Ilstorp och Sövdemölla nära utloppet från Sövdesjön.[6]

Föreningsliv[redigera | redigera wikitext]

Veberöd har ett fyrtiotal intresseföreningar. Störst av dessa föreningar är fotbollsklubben Veberöds AIF (VAIF) med både dam- och herrlag i representationsserier och tillhörande ungdoms och pojk- och flicklag. Mest känd i Sverige är VAIF för sensationssegern 1993 i svenska cupen då man efter man slagit ut allsvenska laget Trelleborgs FF även slog ut IFK Göteborg. Flera allsvenska spelare är även fostrade i VAIF, bland annat landslagsmeriterade Therese Sjögran som vann diamantbollen 2007.

En mindre känd men inte för det mindre meriterad förening är Veberöd RHC. Denna förening existerade mellan åren 1994 och 2000 och var aktiv inom marginalsporten rullbandy och tog hem två SM-guld, ha med flertalet spelare i landslaget.

Värt att nämna är även Veberöds scoutkår, som är en del i KFUK-KFUM. Veberöds scoutkår anordnar vartannat år en stor loppmarknad i Veberöd på Romelevallen. Det är även scoutkåren som har ansvar för driften av friluftsbadet i Veberöd.

Personer med anknytning till Veberöd[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Svenskt ortnamnslexikon. Utarbetat inom Språk- och folkminnesinstitutet och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 2003. Redaktör: Mats Wahlberg.
  3. ^ [1]
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ Klingavälsåns dalgång
KML is from Wikidata