Hoppa till innehållet

WR 104

Från Wikipedia
WR 104
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension18t 02m 04,07s[1]
Deklination-23° 37′ 41,2″[1]
Skenbar magnitud ()13,28 (12,7 – 14,6)[2]
15,36[3]
Stjärntyp
SpektraltypWC9d/B0.5V[4] + O8 V – O5 V[5]
VariabeltypWolf–Rayet-stjärna
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: +0,161[6] mas/år
Dek.: -1,827[6] mas/år
Parallax ()0,2431 ± 0,0988[6]
Avstånd8 400 lå (2 580 ± 120[5] pc)
Absolut magnitud ()-5,4 (-4,8 + -4,6)[7]
Detaljer
Massa10[5] M☉
Radie3,29[5] R☉
Luminositet40 000[5] L☉
Temperatur45 000[5] K
Andra beteckningar
IRAS 17590-2337, IRC -20417, 2MASS J18020412-2337419, MSX6C G006.4432-00.4858, RAFGL 2048, UCAC2 22296214, UCAC4 332-127589, V5097 Sagittarii, WISE J180204.06-233739.9, Gaia DR2 4069167258796371712, Gaia DR3 4069167258796371712, Ve 2-45[8]

WR 104 är en trippelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten. Den har en skenbar magnitud av ca 13,28[2] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 8 400 ljusår (ca 2 580 parsec) från solen. Primärstjärnan är en Wolf–Rayet-stjärna (förkortad WR), som har en B0.5 huvudseriestjärna av spektralklass B0.5 i dess omloppsbana och en annan mer avlägsen svagare följeslagare.

WR-stjärnan är omgiven av en distinkt spiral Wolf-Rayet-nebulosa, ofta kallad en pinwheelnebulosa. Dubbelstjärnans rotationsaxel, och sannolikt för de två närmaste stjärnorna, är riktad ungefär mot jorden. Inom de närmaste hundratusen åren förutspås Wolf-Rayet-stjärnan genomgå en kärnkollapssupernova med en liten risk att producera en långvarig gammastrålning.

Möjligheten att en supernovaexplosion från WR 104 skulle få destruktiva konsekvenser för livet på jorden väckte intresse i massmedia och flera populärvetenskapliga artiklar har publicerats i pressen sedan 2008. Vissa författare har valt att förkasta det katastrofala scenariot, medan andra lämnar det som en öppen fråga. [9][10][11][12]

System[redigera | redigera wikitext]

Wolf–Rayet-stjärnan som producerar det karakteristiska emissionslinjespektrumet för WR 104 har en upplöst följeslagare och en olöst spektroskopisk följeslagare, som tillsammans bildar en trippelstjärna.

Det spektroskopiska paret består av Wolf–Rayet-stjärnan och en B0.5 huvudseriestjärna. WR-stjärnan är visuellt 0,3 magnituder svagare än huvudseriestjärnan, även om WR-stjärnan vanligtvis anses vara primärstjärnan, eftersom den dominerar spektrats utseende och är mer lysande. De två är i en nästan cirkulär bana åtskilda med cirka 2 AE, vilket skulle vara cirka en millibågsekund på det antagna avståndet.[3] De två stjärnorna kretsar kring varandra med en omloppsperiod av 241,5 dygn med en liten lutning (det vill säga nästan vänd mot varandra).[13]

Den visuellt upplösta följeslagaren är 1,5 magnituder svagare än det kombinerade spektroskopiska paret och ligger separerad med nästan en bågsekund. Den tros vara fysiskt förbundna, även om omloppsrörelse inte har observerats. Utifrån färgen och ljusstyrkan förväntas de vara en het huvudseriestjärna.[3]

Struktur[redigera | redigera wikitext]

Bredbandsoptiska och visuella ljuskurvor för V5097 Sagittarii. Huvuddiagrammet visar den långsiktiga variabiliteten och det infällda diagrammet visar den periodiska variabiliteten. Plottad från Kato et al. (2002) [14]

Det binära systemets rotationsaxel är riktad ungefär mot jorden med en uppskattad lutning på 0 till 16 grader. Detta ger en fördelaktig betraktningsvinkel för att observera dubbelstjärnan och dess dynamik.[15] Upptäckt som en del av Keck Aperture Masking Experiment[16] är WR 104 omgiven av en distinkt Wolf-Rayet-nebulosa med över 200 astronomiska enheter i diameter som bildas av interaktion mellan de två stjärnornas stjärnvindar när de roterar och kretsar. Nebulosans spiralformade utseende har lett till att namnet Pinwheelnebulosa används.[17] Nebulosans spiralstruktur består av stoft som skulle förhindras från att bildas av WR 104:s intensiva strålning om det inte vore för stjärnans följeslagare. Området där stjärnvinden från de två massiva stjärnorna samverkar komprimerar materialet tillräckligt mycket för att stoftet ska bildas, och systemets rotation orsakar det spiralformade mönster.[18] Det runda utseendet på spiralen leder till slutsatsen att systemet ses nästan på polen, och en nästan cirkulär omloppsperiod på 220 dygn hade antagits från utflödesmönstret för pinwheel.[15]

WR 104

WR 104 visar frekventa förmörkelsehändelser såväl som andra oregelbundna variationer i ljusstyrka. Den ostörda skenbara magnituden är runt 12,7, men stjärnan är sällan på den nivån. Förmörkelserna tros vara orsakade av stoft som bildas från utstött material, inte av följeslagaren.[2]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan i WR 104 är en stjärna av spektralklass WC9d/B0.5 V.[4] Den har en massa motsvarande ca 10[5] solmassor, en radie beräknad till 3,29[5] solradier och utsänder från dess fotosfär energi motsvarande ca 40 000 gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 45 000[5] K. Den förbundna följeslagaren (OB) är en stjärna av spektralklass O8 V.[5] Den har en massa motsvarande ca 20[5] solmassor, en radie av ca 10[5] solradier och utsänder från dess fotosfär energi motsvarande ca 80 000[5] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 30 000[5] K. Den mindre obundna följeslagaren är en stjärna av spektralklass O5 V.[5] Den har en radie beräknad till 7,98[5] solradier och utsänder från dess fotosfär energi motsvarande ca 68 000 gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 33 000[5] K.

Supernovafader[redigera | redigera wikitext]

Båda stjärnorna i WR 104-systemet förutspås sluta sina dagar som kärnkollapssupernovor. Wolf-Rayet-stjärnan är i slutfasen av dess livscykel och förväntas förvandlas till en supernova mycket tidigare än OB-stjärnan. Det förutspås att inträffa någon gång inom de närmaste hundratusen åren.[15] Med den relativt korta närheten till solsystemet har frågan om WR 104 kommer att utgöra en framtida fara för livet på jorden väckts.[19]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, WR 104, 28 maj 2024..

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Cutri, Roc M.; Skrutskie, Michael F.; Van Dyk, Schuyler D.; Beichman, Charles A.; Carpenter, John M.; Chester, Thomas; Cambresy, Laurent; Evans, Tracey E.; Fowler, John W.; Gizis, John E.; Howard, Elizabeth V.; Huchra, John P.; Jarrett, Thomas H.; Kopan, Eugene L.; Kirkpatrick, J. Davy; Light, Robert M.; Marsh, Kenneth A.; McCallon, Howard L.; Schneider, Stephen E.; Stiening, Rae; Sykes, Matthew J.; Weinberg, Martin D.; Wheaton, William A.; Wheelock, Sherry L.; Zacarias, N. (2003). "VizieR Online Data Catalog: 2MASS All-Sky Catalog of Point Sources (Cutri+ 2003)". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2246: II/246. Bibcode:2003yCat.2246....0C. Archived from the original on April 21, 2021. Retrieved November 16, 2021.
  2. ^ [a b c] Williams, P. M. (2014). "Eclipses and dust formation by WC9 type Wolf–Rayet stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 445 (2): 1253–1260. arXiv:1408.6759. Bibcode:2014MNRAS.445.1253W. doi:10.1093/mnras/stu1779. ISSN 0035-8711. S2CID 119264818.
  3. ^ [a b c] Wallace, Debra J.; Moffat, Anthony F. J.; Shara, Michael M. (2002). "Hubble Space Telescope Detection of Binary Companions Around Three WC9 Stars: WR 98a, WR 104, and WR 112". Interacting Winds from Massive Stars. ASP Conference Proceedings. 260: 407. Bibcode:2002ASPC..260..407W.
  4. ^ [a b] Van Der Hucht, K. A. (2001). "The VIIth catalogue of galactic Wolf–Rayet stars". New Astronomy Reviews. 45 (3): 135–232. Bibcode:2001NewAR..45..135V. doi:10.1016/S1387-6473(00)00112-3.
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Soulain, A; Millour, F; Lopez, B; Matter, A; Lagadec, E; Carbillet, M; Camera, A; Lamberts, A; Langlois, M; Milli, J; Avenhaus, H; Magnard, Y; Roux, A; Moulin, T; Carle, M; Sevin, A; Martinez, P; Abe, L; Ramos, J (2018). "The SPHERE view of Wolf–Rayet 104". Astronomy & Astrophysics. 618: A108. arXiv:1806.08525. doi:10.1051/0004-6361/201832817. S2CID 119195253.
  6. ^ [a b c] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  7. ^ Williams, P. M.; van der Hucht, K. A. (2000). "Spectroscopy of WC9 Wolf–Rayet stars: a search for companions". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 314 (1): 23–32. Bibcode:2000MNRAS.314...23W. doi:10.1046/j.1365-8711.2000.03332.x. ISSN 0035-8711.
  8. ^ Hämtad 2024-06-15.
  9. ^ Plait, Phil (March 3, 2008). "WR 104: A nearby gamma-ray burst?". Discover magazine. Archived from the original on March 23, 2020. Hämtad 13 oktober 2022.
  10. ^ Sanderson, Katharine (March 6, 2008). "'Death Star' found pointing at Earth". Nature. Archived from the original on June 5, 2017. Hämtad 27 juli 2016.
  11. ^ Q. Choi, Charles (March 10, 2008). "Real Death Star Could Strike Earth". Space.com. Archived from the original on August 10, 2016. Hämtad 27 juli 2016.
  12. ^ Kluger, Jeffrey (December 21, 2012). "The Super-Duper, Planet-Frying, Exploding Star That's Not Going to Hurt Us, So Please Stop Worrying About It". Time Magazine. Archived from the original on December 21, 2017. Hämtad 27 juli 2016.
  13. ^ Lamberts, A.; Dubus, G.; Lesur, G.; Fromang, S. (2012). "Impact of orbital motion on the structure and stability of adiabatic shocks in colliding wind binaries". Astronomy & Astrophysics. 546: A60. arXiv:1202.2060. Bibcode:2012A&A...546A..60L. doi:10.1051/0004-6361/201219006. S2CID 119202656.
  14. ^ Kato, Taichi; Haseda, Katsumi; Yamaoka, Hitoshi; Takamizawa, Kesao (August 2002). "Discovery of Extremely Large-Amplitude Quasi-Periodic Photometric Variability in a WC9-Type Wolf–Rayet Binary, WR 104". Publications of the Astronomical Society of Japan. 54 (4): L51–L54. arXiv:astro-ph/0205525. doi:10.1093/pasj/54.4.L51.
  15. ^ [a b c] Tuthill, P. G.; Monnier, J. D.; Lawrance, N.; Danchi, W. C.; Owocki, S. P.; Gayley, K. G. (2008). "The Prototype Colliding‐Wind Pinwheel WR 104". The Astrophysical Journal. 675 (1): 698–710. arXiv:0712.2111. Bibcode:2008ApJ...675..698T. doi:10.1086/527286. S2CID 119293391.
  16. ^ Tuthill, Peter G.; Monnier, John D.; Danchi, William C. (April 1, 1999). "A dusty pinwheel nebula around the massive star WR104". Nature. 398 (6727): 487–489. arXiv:astro-ph/9904092. Bibcode:1999Natur.398..487T. doi:10.1038/19033. ISSN 0028-0836. S2CID 4373103. Archived from the original on February 22, 2023. Hämtad 22 februari 2023.
  17. ^ Harries, Tim J.; Monnier, John D.; Symington, Neil H.; Kurosawa, Ryuichi (2004). "Three-dimensional dust radiative-transfer models: The Pinwheel Nebula of WR 104". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 350 (2): 565. arXiv:astro-ph/0401574. Bibcode:2004MNRAS.350..565H. doi:10.1111/j.1365-2966.2004.07668.x. S2CID 15291717.
  18. ^ Tuthill, P. G.; Monnier, J. D.; Danchi, W. C. (1999). "A dusty pinwheel nebula around the massive star WR104". Nature. 398 (6727): 487–489. arXiv:astro-ph/9904092. Bibcode:1999Natur.398..487T. doi:10.1038/19033. S2CID 4373103.
  19. ^ Hill, Grant M. (2009). "WR 104: Are We Looking Down the Gun Barrel of a Future GRB?". American Astronomical Society. 213: 341.03. Bibcode:2009AAS...21334103H.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Stjärnor i Skytten
Bayer
Flamsteed
Variabler
R Sagittarii · S Sagittarii · T Sagittarii · U Sagittarii · V Sagittarii · W Sagittarii · X Sagittarii · Y Sagittarii · Z Sagittarii  · KW Sagittarii  · RS Sagittarii  · RY Sagittarii  · VX Sagittarii  · V356 Sagittarii  · V630 Sagittarii  · V725 Sagittarii  · V1017 Sagittarii  · V1059 Sagittarii  · V1216 Sagittarii  · V3903 Sagittarii  · V3961 Sagittarii  · V3890 Sagittarii  · V4024 Sagittarii  · V4029 Sagittarii  · V4030 Sagittarii  · V4046 Sagittarii  · V4199 Sagittarii  · V4200 Sagittarii  · V4332 Sagittarii  · V4334 Sagittarii  · V4375 Sagittarii  · V4381 Sagittarii  · V4580 Sagittarii  · V4641 Sagittarii  · V4647 Sagittarii  · V4650 Sagittarii  · V4743 Sagittarii  · V4998 Sagittarii  · V5125 Sagittarii  · V5157 Sagittarii  · V5652 Sagittarii  · V5668 Sagittarii · V5668 Sagittarii  · V5856 Sagittarii
HD
Övriga
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=WR_104&oldid=54903936”