Welsh corgi

Från Wikipedia
En welsh corgi cardigan till vänster och en welsh corgi pembroke till höger.

Welsh corgi är en hundras. I Sverige finns en förening för ägare till hundar av denna ras; Svenska Welsh corgiklubben. Det sägs att welsh corgi har ett släktskap till västgötaspetsen. Hunden är en vallhund, men även vanlig som familjehund.

Drottning Elizabeth II har under årens lopp haft fler än 30 hundar av rasen Welsh corgi.[1]

För en mer specifik rasbeskrivning av rasen se:

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen är Welsh corgin en boskapsvallare från Wales, en s.k. ”heeler”. Det kymriska namnet är ”ci sodli”, vilket tros betyda ”hund som nafsar och nyper” och syftar på corgins sätt att valla. Benen är korta, men detta till trots är corgin mycket kvick på att ta sig fram, även i besvärlig terräng.

De walesiska bönderna var som regel inte så välbärgade och hade inte råd att hålla sig med mer än ett par hundar. Dessa hundar måste klara flera arbetsuppgifter, som att valla boskap ute i markerna på dagarna och vakta hus och gård på natten, vilket utvecklade den mångsidighet som idag kan ses hos corgin.

Rasen är mycket gammal men fakta om dess ursprung är inte fastslagna. Vissa tror att vikingarna förde med sig hundar som skulle vara upphovet till Pembroken, eller tvärtom – att de rövade med sig walesarnas hundar. Likheten med den svenska Västgötaspetsen talar för ett släktskap. Båda bär också på ett anlag för kort svans, vilket inte ”kusinen” från det mer otillgängliga Cardiganshire, Welsh corgi cardigan, har. Enligt den walesiska folktron var Welsh corgin en gåva till människorna från älvorna. Två barn som var ute och vaktade familjens boskap, fann två valpar som de tog med hem. Valparna växte upp och fick ansvaret att vakta boskapen om dagen och gården på natten. Älvorna själva använde hundarna som drag- och riddjur.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]