Diskussion:Ljumbo

Fåfänga/intressekonflikt

Detta känns som ett svårt fall av fåfänga/intressekonflikt. Lokaltidningen har skrivit om projektet på sin webbplats, och Köhl själv har skrivit om det på sin blogg men ingen annan verkar (av mina google-efterforskningar att döma) ha uppmärksammat det hela. - Tournesol (diskussion) 28 juli 2020 kl. 11.44 (CEST)

Diskussion på Wikipedia:Begäran om åtgärder

Denna diskussion är kopierad från Wikipedia:Begäran om åtgärder.

• Återskapa Ljumbo. Enligt WP:SR begär jag att artikeln Ljumbo återskapas, samt återigen kopplas till WD, eftersom raderingen verkar strida mot Wikipedias riktlinjer. Artikeln som 2020-07-30 snabbraderades av Användare:Tournesol, utan att någon annan gavs möjlighet att yttra en åsikt om detta, kunde istället enligt reglerna ha märkts enligt Wikipedia:Sidor föreslagna för radering. Mitt intryck är att artikeln raderades så fort som möjligt, för att inte fler användare skulle tillåtas att ge sina synpunkter. Dan Koehl (diskussion) 15 augusti 2020 kl. 08.40 (CEST)

Artikeln snabbraderades inte utan relevans-mallades och raderades efter flera dagars inaktivitet. Belägg betydande/bestående uppmärksamhet med referenser till oberoende källor (inte enstaka kuriosa-notiser, inte artiklar i det lokala nyhetsbrevet på webben, inte din egen blogg) på den raderade artikelns diskussionssida så skall det säkert inte vara några problem att återskapa artikeln. - Tournesol (diskussion) 15 augusti 2020 kl. 10.54 (CEST)

jag har aldrig förut hört om en regel att ett konstverks relevans avgörs av hur ofta det har omtalats i en tidning. Sveriges största elefant, vilken är blommig, är omnämnd i tidningen Kanalen och i tidningen mitti.se och ses dagligen av alla som anländer till köpcentrat på stockholms skärgårds största ö utan bro, med mellan 30 och 50 000 besökare/år, och bara på en söndag besöktes northern light av 1 000 besökare. Dan Koehl (diskussion) 15 augusti 2020 kl. 13.05‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Sigvid.)

Utan att ha sett texten i artikel är jag lite tveksam till borttagandet, Elefanten är ett offentligt verk och enbart bilden verifierar dess existens, frågan blir då om artikeln är borta för att konstverket inte når upp till verkshöjd för att ha en artikel. Det skulle innebära att vi skriver in vilka relevanskrav vi har för offentlig konst. Borttagandet känns lite som hanteringen av konstinköpen till Sölvesborg. Elefanten nämndes i en artikel om offentlig grafittikonst som jag läste för något år sedan, skall försöka leta reda på tidskriften.Janee (diskussion) 15 augusti 2020 kl. 13.47 (CEST)

Relevans är i grunden en fråga om tillförlitlighet, dvs om det som står i artikeln stämmer med verkligheten, med fokus på när ändringar sker. Detta är i sin tur beroende på ämnets beständighet och uppmärksamhet. I detta fall kan man göra testet om elefanten en dag inte längre fanns på sin plats, hur pass skulle det uppmärksammas och skulle det vara såpass att någon tog sig för att lägga in det faktum i artikeln? (och då naturligtvis oberoende av Dan Kohl själv). Skulle det leda till frågor i kommunfullmäktige, insändare i pressen nyhetsreportage, en egen ny facebookgrupp med 1000-tals följare (vi vill ha tillbaks Ljumbo)? Min svar är nej, dvs ej relevant för egen artikel.Yger (diskussion) 15 augusti 2020 kl. 15.57 (CEST)

Intressanta personliga åsikter och spekulationer från en av svenska Wikipedias admins, @Yger:, men du kan inte ändra på sanningen, att elefanten står som staty på Ljusterö Torg, och i morgon kan vem som helt åka dit och titta på den, oavsett vad du tycker, den finns där och ses dagligen, SVERIGES STÖRSTA ELEFANT på den mest centrala plats, på Stockholms skärgårds största ö utan broförbindelse. Du kan inte censurera detta faktum, som är verifierat i media, med rubriken POLITIKER SKALL INTE STYRA ÖVER KONSTEN. Du kan inte manipulera verkligheten, även om du fortfarande har makt att manipulera Wikipedias innehåll, MOT reglerna, för hur det skall fungera, så länge ingen vågar ifrågasätta din makt över vad svenska folket skall få läsa, eller inte. Dan Koehl (diskussion) 15 augusti 2020 kl. 16.32 (CEST)

Jag lägger fram min syn och erfarenhet på relevans för artiklar, och är öppen att andra kan tycka annorlunda. Jag anser inte det kan motivera det personangrepp du gör på mig för detta @Anhn:Yger (diskussion) 15 augusti 2020 kl. 16.40 (CEST)

Var finns Ljumbo nu?

Jag har efter att ha försökt kolla lite på denna fastnat i en fråga och det är var Ljumbo finns nu? Jag har ingen möjlighet att ta mig till Ljusterö, men på Google Maps verkar platsen där Ljumbo stod enligt bilderna på Commons idag vara tom, se här. Jag tror att jag har zoomat in rätt plats? Höstblomma (diskussion) 16 augusti 2020 kl. 10.43 (CEST)

Googles bild är gammal. Det står "Bildinsamling: okt. 2010" under bilden. Där det är grus på Google-bilden ser det, enligt Commons-bilden, ut att ha blivit asfalterat. Plumbum208 (diskussion) 16 augusti 2020 kl. 11.26 (CEST)

Ok då förstår jag, såg inte dateringen. Ljusterö konstförening och Ljuster torg vars webbplatser jag tittade på först verkade inte någon bild. Hoppas det kan komma en nyare bild som visar statyn, det är ju grundläggande att veta om den var tillfälligt eller permanent placerad där. Tidningen kanalen skriver ju "sommaren 2016 fanns en elefantskulpur placerad" och att den "var målad", det låter som dåtid? Höstblomma (diskussion) 16 augusti 2020 kl. 11.58 (CEST)

Relevanskriterierna säger

Ett unikt konstverk är relevant om det /…/ utgör offentlig utsmyckning, till exempel en staty

Ordet unikt ska väl betyda enstaka. Wikimedia Sverige hade som projekt att skapa Wikipediaartiklar om alla offentliga konstverk (med en oväntad efterföljd), och jag tror inte vi har raderat sådana artiklar. Det vill säga, jag tror det här relevanskriteriet avspeglar hur vi brukar se på saken. Så om det här är ett konstverk och det är permanent utplacerat så är det nog relevant för en artikel. Såvitt jag kan förstå är det inte säkert att den här elefanten uppfyller de kraven. /NH 16 augusti 2020 kl. 13.34 (CEST)

En massproducerad plastfigur är knappast att betrakta som konstverk.Yger (diskussion) 16 augusti 2020 kl. 15.20 (CEST)

@Yger: Ursäkta, jag har inte läst den raderade artikeln (och ej besökt torget), så du får gärna förklara: Är denna "plastfigur" framställd i massupplaga? Har den placerats ut på många olika ställen, tillfälligt eller permanent? Jörgen B (diskussion) 16 augusti 2020 kl. 22.58 (CEST)

I Svinesund		Efter målning på Ljusterö

Av texten framgår att den är av glaslaminerad plast och stått utanför sexklubben Hönan Agda i Svinesund.Ingenstans hävdas att den är unik eller har setts som ett konstverk.Yger (diskussion) 17 augusti 2020 kl. 06.28 (CEST)

Det svaret tycker jag är lite missvisande. Ingen har hävdat att elefanten var unik där den stått i Svinesund (Google streetview, hos något slags firma för trädgårdsdekorationer). Efter flytten lät konstföreningen en konstnär måla elefanten. Det är det konstverket som den här diskussionssidan bör handla om. 90.227.175.244 17 augusti 2020 kl. 10.11 (CEST)

OK, då har jag missuppfattat. Unikheten av graffitin kan jag inte uttala mig, men är ens färgen kvar på elefanten, eller har den regnat bort? Yger (diskussion) 17 augusti 2020 kl. 10.19 (CEST)

Är den blommiga graffittin på elefanten omnämnd någonstans utanför den isolerade ön i Stockkholm skärgård? -Wvs (diskussion) 17 augusti 2020 kl. 10.43 (CEST)

Vi skall inte behöva avgöra om grafittin bleknat eller är kvar eller bedöma kvaliteten på dess eventuella fundament, det blir originalforskning. Har den uppmärksammats? Ja, av Dan på hans blogg och på den lokala konstföreningen som han sålde elefanten till. Men har det skrivits mer om den? Hela artiklar i regionala media (inte Ljusterös nyhetsbrev)? Mer än någon enstaka notis i riksmedia? Om inte är inte Wikipedia rätt plattform. - Tournesol (diskussion) 17 augusti 2020 kl. 10.48 (CEST)

@Tournesol, NH: De relevanskriterier NH citerar innebär att vi är betydligt generösare vad gäller offentlig konst än vad gäller mycket annat. Något krav på uppmärksamhet i massmedia (av det slag vi har för exempelvis konstnärer eller artister) finns inte, och bör enligt min mening inte heller finnas. (Kriterierna bör alltså definitivt inte skrivas om för att i efterhand motivera raderingen.) Om konstverket är unikt, offentligt (eller "halvoffentligt") upphandlat, och permanent placerat på allmän plats, så är det relevanta relevanskriteriet uppfyllt. Att så är fallet kan styrkas exempelvis av att det syns när "man" passerar platsen (om tillräckligt många av oss gör detta; "originalforskning" är knappas tillämplig för "uppenbara förhållanden", eller hur, Tournesol?), eller av artiklar i lokala nyhetsblad, eller av googlebilder. (Om vi inte fått en HDdom emot oss, så hade det också kunnat styrkas av ett Wikimedia Sverige-projekt.)

Av sammanhanget (även lokalbladsartikeln) verkar det att framgå att det var elefanten med påmålning som utgjorde konstverket, vilket rimligen får sägas uppfylla unicitetskriteriet. (Utställningen handlade om grafittikonst, inte om att visa upp plastavgjutningar.)

I det här fallet finns det emellertid tveksamheter kvar i bestyrkandet av permanensen. Om man läser lokalbladartikeln som bifogats ovan, så verkar den inte att handla om en permanentplacering utan mer om en utställning. Coronaepodemin gör att det är svårare för oss stockholmsbor att genom direkt resande undersöka om den finns kvar. Av samma skäl har (om jag förstått det rätt) artikelupphovspersonen "fastnat" i Pnom Penh, och kan alltså bara bestyrka att elefanten var på plats när vederbörande senast var på Ljusterö. Om vederbörande inte hade blockerats, så hade vi kunnat fråga när han senast såg sitt verk, och vilken eventuell information om permanens eller tillfällighet han fick när han sålde den; men för närvarande går alltså inte detta. Höstblomma hittade en googlebild som visade sig vara alldeles för gammal för att vare sig bekräfta eller dementera den permanenta närvaron av konstverket (se ovan). Jörgen B (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 18.05 (CEST)

Det enklaste är väl att någon som är intresserad mejlar Österåkers kulturförvaltning och frågar om konstverket är permanent? /Ascilto (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 18.10 (CEST)

och om de vill kännas vid den. Det är ju en lokal förening som driver en grej en gång om året som köpte den (som plastelefant) och källorna styrker enligt mig inte se som ett offentligt konstverk. Jag har nu mailat kommunen för att höra hur de ser på den. Yger (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 18.15 (CEST)

@Yger: Är den permanent placerad på offentlig plats så har EMÅ de lokala myndigheterna därmed "känts vid" den tillräckligt. Om kommunala myndigheter överlåter åt exempelvis ett partssammansatt konstråd eller åt en lokal kulturförening att avgöra vilken konst som skall permanentplaceras på en offentlig plats, så är detta "offentlig konst". Var verket bara placerat på offentlig plats under utställningen så är det relevanta kriteriet däremot ej tillämpligt, oavsett om kommunen tog ställning avseende detta enskilda konstverk eller inte. Jörgen B (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 18.27 (CEST)

Vad jag förstår (men de får svara själv nu) är placeringen inte sanktionerad av dem och elefanten är inte av dem klassad som konstverk. Om jag ställer ut en trädgårdtomte utanför min utfart blir den inte ett offentligt konstverk.Yger (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 18.31 (CEST)

Min sonson som förra veckan var på Ljusterö bekräftar att en bemålad elefant finns på Ljusterö torg.-Wvs (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 19.02 (CEST)

Wikipedia är tänkt att baseras på trovärdiga källor, inte på entusiasters bloggar om sina bravader, föreningars nyhetsmail om vad de gjort eller våra egna eller våra utsändas observationer och mätningar. Wikipedia återger vad andra, oberoende, skrivit. Vilka oberoende har skrivit om Ljumbo?

Om svaret är ingen, varför skall då Wikipedia gå i bräschen? Wikipedia är inget nyhetsmedium. - Tournesol (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 20.24 (CEST)

@Yger: Vad frågade du dem mer precist? Vad menar du med att "de får svara själv nu" - vill de helst inte ha sitt svar återgivet här? (Det du anger innehåller ju inte ett svar på det jag, och väl Ascilto, i första hand efterfrågade, alltså om elefanten (med sin målning) är permanentplacerad (på offentlig plats). Frågade du också om detta, och vad fick du i så fall för svar i det avseendet; eller frågade du bara ungefär huruvida Österåkers kommun tar det officiella ansvaret för verket? Anspelade din frågeformulering på den i Sverige politiskt mycket infekterade diskussionen huruvida något som kallas graffiti någonsin kan klassas som konst?) Jämförelsen med trädgårdstomten på din utfart haltar också betänkligt; din utfart är inte att betrakta som offentlig plats. Om du målar om din trädgårdstomte på ett sätt som uppfattas som tillräckligt intressant för att en konstförening skall köpa in verket och placera ut det, så kommer saken i ett annat läge.

@Tournesol: När du skriver "Vilka oberoende har skrivit om Ljumbo?" framställer du det som att det inte är permanensen utan riksintresset som skulle avgöra om ett unikt offentligt konstverk är intressant nog för oss. Nej, våra kriterier för offentlig konst uppfattar jag som generösare än så. Orsaken är nog att vi har haft en ambition att täcka upp den offentliga konsten i landet. Jag tror också att det är därför vi har detta väsentligt generösare kriterium för offentlig konst än för exempelvis lokala idrottsföreningar eller grundskolor - som må vara hur offentligstödda och permanenta och tydligt "offentligt placerade" som helst, men ändå behöver ytterligare klara skäl för att vi skall ta upp dem. Jörgen B (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 21.56 (CEST)

Relevanskriterier och behov av/krav på oberoende källor hänger till viss del ihop men de är inte samma sak. Även om Ljumbo anses vara relevant behövs det oberoende källor. Sigvid (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 22.39 (CEST)

@Janee: Du skrev nyligen "Elefanten nämndes i en artikel om offentlig grafittikonst som jag läste för något år sedan, skall försöka leta reda på tidskriften." Har du hittat tidskriften?

@Sigvid: För att bara styrka existensen (till skillnad från riksintresset) kan betydligt mindre "tunga" källor användas. I uppenbara fall brukar det inte heller anses vara så nödvändigt att följa reglerna för källhänvisningar. (Ta till exempel en artikel som Malmö: Exempelvis dess befolkningsmängd styrks, men själva existensen av staden styrks faktiskt inte av källor på det noggranna och tydliga sätt som vi kräver om existensen är ifrågasatt.) Existensen av Sergels torg styrks inte av en direkt källhänvisning; däremot existensen av Ljusterö torg. (I fallen med Malmö och Sergels torg ges det dock ett flertal källhänvisningar för detaljer som indirekt också styrker själva existensen.) Jörgen B (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 23.48 (CEST)

Det är bra att det djupdyks i det här. Jag har funderat på detta lite till och från och som en jämförelse, om relevansen ska gälla graffitin, och inte "föremålet" som uppenbarligen i detta fall inte är något unikt konstverk, dvs ingen unik "staty", så tänker jag på ett projekt i min egen hemstad, där för två eller tre år sedan bland annat tunnelväggar målades med graffiti för att fräscha upp dem och göra dem vackra istället för tråkigt grå. Är denna tunnel värd en egen Wikipedia-artikel? Absolut inte. Är graffitin i tunneln värd en artikel? Extremt tveksamt, i så fall skull jag i första hand tycka att en artikel om graffitikonstnären vore en förutsättning, dvs är graffitin utförd av en relevant konstnär? Höstblomma (diskussion) 28 augusti 2020 kl. 12.18 (CEST)

Jag är av samma åsikt. För att jag ska acceptera den här artikeln som relevant vill jag se belägg för att konstnären, i det här fallet identifierad som HETUS från Helsingborg [1], är relevant. Plastelefantens roll är bara att vara ett ovanligt alternativ till de betongväggar och plank som oftast målas med graffiti. Plumbum208 (diskussion) 28 augusti 2020 kl. 12.45 (CEST)

(Avindenterar) Relevanskriterierna finns där för att vi inte skall behöva stöta och blöta varje enskilt fall. De har även reviderats, och naturligtvis skall de inte ändras för att släppa igenom eller inte släppa igenom ett specifikt fall, men ibland är det ett specifikt fall som gör att man får anledning att revidera relevanskriterierna. Om scouterna i Bjällboda har ägnat några tiotal timmar åt att gjort en mosaikbild av Baden Powell och den sedan sätts upp på en av scoutstugans ytterväggar, är det då ett offentligt konstverk värt att uppmärksamma även om det bara är scoutkåren själva som skrivit om det (och den förälder som sålde mosaikbitarma till scoutkåren bloggat om det)? Knappast. Om det hela kommit i "tidningarna"? Ja, om det är flera tidningar över tid, men inte om det rör sig om en enda notis i lokaltidningen. - Tournesol (diskussion) 28 augusti 2020 kl. 11.25 (CEST)

(Som svar till JoergenB.) Kriteriet att verk som utgör offentlig utsmyckning ska ses som relevanta (”t ex statyer”) kom till år 2007, då som ett ”förslag”. Sedan har det väl hängt med. Jag tror vi tillämpat det just för statyer och liknande, men inte för alla typer av verk gjorda av vem som helst (t ex utsmyckning i gångtunnlar, gjord av skolelever). Det hindrar såklart inte att verk som inte uppfyller kravet kan vara relevanta. Gävlebocken är inte permanent placerad, och det är väl tveksamt om den (eller dess olika reinkarnationer) är konstverk, men på grund av att fenomenet är uppmärksammat har vi en artikel. /NH 28 augusti 2020 kl. 17.59 (CEST)

@NH: När detta en gång formulerades av en person var det tydligt ett "förslag". Sedan dess har det såvitt jag ser reviderats en gång år 2018, genom att kraven på verk av kända konstnärer skärptes till att det skulle vara litet mer än bara så. Det faktum att de i övrigt lämnats kvar i 13 år återspeglar förhoppningsvis att formuleringarna inte upplevts strida mot praxis, inte att de bara råkat hänga med. (Det förekommer i och för sig uppenbart också att formuleringar "hänger med" för att de inte lästs ordentligt, se Wikipediadiskussion:Snabbraderingar#Avsnittet Exempel på artiklar som inte är lämpliga att snabbradera; men där tycks det ha handlat om sedan länge etablerade formuleringar som råkat få ändrad innebörd vid en redaktionell redigering. Jag hoppas att detta är mer undantag än regel.)

Minns du WMSEs projekt för några år sedan, om dokumentation av den offentligt utplacerade konsten i Sverige, den som ledde till att vi så småningom fick en HDdom emot oss? Även i det projektet var det väl den offentliga (och permanenta) placeringen i sig som sågs som avgörande, inte den dokumenterade uppmärksamheten i rikspressen. Ett WMSEprojekt är självklart inte detsamma som svwiki; men det fanns inte som jag minns det någon uppfattning om att dessa två projekt hade skilda relevanskriterier för offentlig konst. Minns du det annorlunda?

@Plumbum208, Wvs: Ni gav båda en referens (fast Wvs bara i 193 sekunder) som jag tycker är viktig för frågan om permanensen. Allt som tidigare framkommit ovan har beskrivit det som att elefanten målats bara en gång. Om man läser [2] Elefant på Ljusterö torg] verkar det däremot som om elefanten målas om regelbundet. I så fall är dessa målningar inte permanent placerade konstverk - och vi är väl rätt ense om att elefanten i sig inte är det.

Det börjar faktiskt att kännas rätt irriterande att diskutera en artikel jag aldrig fått se (eftersom jag kommer åt internet relativt sällan, och framför allt eftersom jag inte har någon automatisk bevakning av relevanskontrollmärkta artiklar). Jörgen B (diskussion) 29 augusti 2020 kl. 16.51 (CEST) Missuppfattning - se nedan! Jörgen B (diskussion) 29 augusti 2020 kl. 20.25 (CEST)

JoergenB, jag har nu återskapat den raderade artikeln som en undersida här på min sandlåda. Detta för att du och andra som diskuterar ämnet skall kunna se vad som raderades. Den sidan skall sedan raderas igen. Det enfödda jag inte tog med var kategorier och mallar om relevans i början. Inga andra förändringar. Hoppas det hjälper i diskussionen. Mvh Adville (diskussion) 29 augusti 2020 kl. 19.27 (CEST)

@Adville: Tack! Det är väsentligt lättare när man har ett klarare sammanhang att förhålla sig till!

Bland annat ser jag nu att jag missförstod sidan Plumbum208 och tillfälligt Wvs länkade till. Texten i den verkar inte att vara daterad, så det verkade att vara en helt aktuell sida. Det var det alltså inte, utan sidan skrevs i samband med den Northern Light Graffiti där elefanten just anskaffades. Alltså verkar det ändå att handla om en permanent målning.

Faktiskt talar ju referensen ”Elefanten på torget”. http://www.ljustero.se/content/elefanten-p%C3%A5-torget. Läst 24 juli 2020.  uttryckligen om att elefanten placerats permanent. @Wvs: Hur noga lade din sonson märke till elefanten? Har han möjlighet att med rimlig tillförsikt avgöra om dess målning nu ser ut ungefär som den gör på bilderna i artikeln, eller inte?

Det verkar däremot litet oklarare vad som är kommunalt och vad som sköts av Ljusterö företagarförening. En fråga till samtliga som bevakar detta: @Yger. skrev ju att "de[i kommunen] får svara själva nu". Har någon ännu sett ett sådant svar, och, i så fall, var? Jörgen B (diskussion) 29 augusti 2020 kl. 20.25 (CEST)

Jag tycker spontant att

Hur noga lade din sonson märke till elefanten? Har han möjlighet att med rimlig tillförsikt avgöra om dess målning nu ser ut ungefär som den gör på bilderna i artikeln, eller inte?

ger intrycket att vi slängt alla principer om originalforskning överbord.

På lokalwebbplatsens [3] "Elefant på Ljusterö torg"] framgår uttryckligen att det hela inte varit någon konstnärs plan eller initiativ att måla en elefant eller ens föreningens plan att köpa in elefanten.

Det råkade bara bli så att vi av en händelse kom över den här elefanten och vi i konstföreningen tyckte att det kunde bli ett bra objekt att måla graffiti på

Koehl har själv skrivit om hur han köpte elefanten och hur han transporterade den till sitt föräldrahem på samma ö. Sedan har konstföreningen råkat komma över den (om det betyder att Koehl skänkt den till dem eller att han kontaktat dem med ett erbjudande om att sälja den till honom vet jag inte). - Tournesol (diskussion) 29 augusti 2020 kl. 21.00 (CEST)

@Tournesol: Jag har inte tänkt använda referensen till Wvs sonson som källa; men skulle gärna vilja ha en känsla för hur det förmodligen egentligen ligger till innan vi fortsätter. Jag undrar litet hur du egentligen ser på det här arbetet med att försöka klarlägga detta. Det var ju du som lade på en relevanskontrollmall från början, och jag förmodar att du gjorde detta i hopp om att några i wikigemenskapen skulle försöka kontrollera relevansen, eller hur? Å andra sidan skriver du

"Vi skall inte behöva avgöra om grafittin bleknat eller är kvar eller bedöma kvaliteten på dess eventuella fundament, det blir originalforskning",

och argumenterar samtidigt som om det mer rör sig om att fastställa vilket riksintresse verket har. Det har förekommit en del inlägg ovan som handlat om att en plastelefant i sig inte är intressant, och att eventuellt tillfälligt påmålad färg inte heller gör den intressantare. Jag kan hålla med om detta; men inte om att vi helt enkelt skall avstå från att försöka ta reda på hur det egentligen ligger till, helst genom att finna relevanta källor. Ett förslag var ju att fråga kommunen direkt; Yger gjorde i någon mening detta, och jag väntar fortfarande på att få veta vad vederbörande frågade, och vad svaret var. Sådana frågor och svar kan inte bekräfta ett riksintresse, men väl reda ut permanensen.

Graffiti är i Sverige en synnerligen kontroversiell verksamhet, som vi nog alla vet. Jag menar här inte alls frågan om huruvida lagbrott skulle ha något berättigande, utan framför allt frågan om någon graffiti i något sammanhang kan uppfattas som berättigad. Även i diskussionen ovan ser jag ibland vissa antydningar om att uppfatta graffiti som något annat än konst. För att se hur kontroversiellt detta faktiskt fortfarande kan vara, läs gärna DN:s kulturartikel (i papperstidningen i onsdags, 26/8, på webben dagen innan) om rivningen av stora delar av Snösätra! Jörgen B (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 00.33 (CEST)

När jag upptäckte artikleln gjorde jag ett försök att reda ut hur uppmärksammad elefanten var - jag googlade efter fler omnämnanden men hittade ingenting utöver lokalbladet på nätet. Jag källor-mallade då artikeln, men den låg sedan helt oåtgärdad i flera dagar (inklusive dagar när Koehl inte var blockerad) och ingenting skrevs på diskussionssidan. Ingen har på den gångna månaden påvisat uppmärksamhet, fokus verkar istället ha legat på något slags kvasi-juridiskt resonemang kring unicitet och permanenthet.

Vi har nu ägnat flera veckor och trettiotusen tecken åt det här. Jag känner att vi kunde ha gjort något bättre. - Tournesol (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 13.03 (CEST)

@Tournesol:Det du kallar något slags kvasi-juridiskt resonemang kring unicitet och permanenthet är för min del ett seriöst försök att undersöka och diskutera relevansen för artikeln. (Övriga - som NH som jag tror var först med att ta upp uniciteten här får svara för sig själva.) Jag får intrycket att du anser att en annan uppsättning relevanskriterier än de jag (och alltså exempelvis NH) hänvisat till skall vara avgörande. Har jag fattat dig rätt? Jörgen B (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 19.53 (CEST)

Jag kan inte se annat än att Tournesol agerat precis som vi skall göra när vi betvivlar ett artikelämnes relevans. Jag ser inte att någon visat på några sådana källor i detta fall och sällar mig därför till dem som anser att statyn inte skall ha en artikel på Wikipedia. Om man därutöver har synpunkter på utformning och tolkning av ett eller flera relevanskriterier är det bättre att diskutera det här. Jag yrkar streck i debatten, för vi kommer inte längre nu. Riggwelter (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 21.32 (CEST)

Jag håller med Riggwelter. Vad gäller ”unicitet” har jag inte använt det ordet. /NH 31 augusti 2020 kl. 19.21 (CEST)

Jag menar att det är ett offentligt konstverk. Att konstföreningen borgar för det, eftersom den är en del av deras konstprojekt. Det finns också en intressekonflikt, men det påverkar inte relevansen per se.--LittleGun (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 20.40 (CEST)

Elefanten vid torget

För att fylla på egenforskningen har min sondotter sänt mig fotografier tagna idag (30 augusti 2020). Elefantens graffiti stämmer överens med Ljusterröportalens bild [4]. Enligt min bedömning har färgerna inte sjangserat. Den står på ett träfundament vid sidan av torget.Wvs (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 21.06 (CEST)

Ljusterö torg

Jag har skapat Diskussion:Ljusterö torg för att diskutera platsens eventuella relevans. Om elefanten kan källbeläggas men relevansen känns svag tycker jag någon mening om den i artikeln om platsen skulle kännas rimligt. - Tournesol (diskussion) 16 augusti 2020 kl. 13.31 (CEST)

"Ett svårt fall": Konst i Österåker

Elefanternas dag på Ljusterö torg 2017. med kommunstyrelsens ordförande i Österåker, Michaela Fletcher mellan cencurerad person och Ljumbo

Medan diskussionen "ett svårt fall", fortsätter tänkte jag att det kunde vara intressant med en bild där Österåkers kommunordförande Michaela Fletcher håller i beten på Sveriges största elefant, hon står på bilden mellan cencurerad person och elefanten Ljumbo, som står som permanent staty vid Ljusterö Torg. Av någon dunkel anledning finns inte konst i Österåker representerad med en enda artikel på svenska Wikipedia...:

I Kategori:Skulpturer i Sverige efter kommun finns av någon anledning kategorin Österåker inte med, så även kategorin tycks ha blivit obekväm... .

Grannkommunen Norrtälje har däremot en ganska detaljerad lista över 37 offentliga konstverk i Norrtälje, jag har faktiskt ingen aning om vilka kriterier som har använts, och om varje av dessa 37 konstverk har beskrivits i Riksmedia. Men som sagt, lite märkligt är det att INGET av konstverken i Österåker finns med. Inte ett enda Österåker offentliga konstverk tycks ha en artikel, och vi vet kanske inte varför... Möjligen är det så att någon, eller ett sorts skönhetsråd, subjektivt har tagit bort det uppenbara skräpet, men lyfter välvilligt upp och förbättrar det med rimlig potential även om det är amatörmässigt ihopkommet. Som betyder så mycket för kvalitet och god stämning på wikipedia.

Mallen nedan visar i alla fall, att även om just Ljumbo raderades från mallen, så raderades inte de andra rödlänkarna. nedan ses nio rödlänkar, innan någons ingripande så fanns det en länk som gick till en artikel, i alla fall. Den länken är nu borta, så kanske nu känner sig de andra nio rödlänkarna lite ledsna, vi vet inte... Och en rödlänk är ju alltid en rödlänk, och nio rödlänkar skall man inte se ner på, det är ju alltid något, och de är ju trots allt röda? Och rött skall man inte se ner på, även om en som egentligen var blå, har försvunnit. Vilka urvalskriterier som har orsakat denna förskjutning mellan två svenska grannkommuner, Norrtälje och Österåker, är inte lätt att veta, det är lite konstigt. Dan Koehl (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 21.40 (CEST)

Sveriges största elefant, målad av konstnären HETO, [Ljumbo, som är verifierad i media i en artikel med rubriken POLITIKER SKALL INTE STYRA ÖVER KONSTEN står förvisso kvar på Lusterö Torg, även om Wikipedias artikel om densamma, har raderats. Verkligheten är fortfarande densamma, oavsett hur den beskrivs, eller inte beskrivs. Ett svårt fall, som sagt...Dan Koehl (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 21.54 (CEST)

OM det är så att det har gått troll i diskussionen om verkligheten, i detta fall manifesterat av Sveriges största elefant (grafittimålad), som av cencurerad anledning har hamnat vid köpcentret på Stockholms skärgårds största ö, utan broförbindelse (men inte isolerad som någon användare tidigare har beskrivit ön som) så kan det möjligen vara anledning att överblicka VAD och VEM som egentligen har varit troll? men det är ju en senare fråga, HUR många elefanter i denna storlek existerar inom rikets gränser? Har tex varannan kommun en blommig elefant, av denna storlek, i köpcentret? Dräller det av så stora elefanter i Sverige, och borde artikeln om Andy Warhol, samt alla som konstnärer som har utfört etsningar, raderas, eftersom de massproducerade sina konstverk, efter att de utfört ett första original? Om digital versioner av adliga vapensköldar, existerar på många Wikipedia, och även utanför Wikimedias servrar, ÄR produkten då inte längre ett konstverk, eftersom konstverket existerar i fler än en version? var Anders Zorns konst inte längre konst, när det producerad efter ett första original, i flera upplagor? Dan Koehl (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 22.31 (CEST)

Konst i Österåker - Ljumbo Angående Ljumbo (som denna diskussionssida faktiskt handlar om), så har det efterfrågats oberoende omnämnanden annat än de två som presenterats hittills: En privat blogg, respektive ett lokalt annonsblad. Dessa källor är _inte_ lämpliga enligt WP:PÅL. Innan något sådant åstadkommits menar jag det är uppenbart att artikeln står i strid med Wikipedias första grundprincip, som bland annat kräver att

• Uppgifter ska kunna verifieras med trovärdiga källor
• Wikipedias artiklar är inte rätt plats för att uttrycka enskilda användaraes personliga idéer, åsikter eller erfarenheter

Konst i Österåker - övriga konstverk Angående inlägget ovan så antyds att det av dunkla orsaker saknas artiklar om konstverk i Österåker. Dessa dunkla orsaker bör beläggas med t.ex. hänvisning till raderingslogg eller relevansdiskussion, som skulle ha förhidnrat dessa artiklars tillkomst. Jag menar att det faktum att ett antal konstverk i Österåker i mallen "Skulpturer i Storstockholm" är rödlänkar snarast tyder på det motsatta: De har ansetts som potentiellt relevanta och står som en uppmaning till den hugade att skriva artiklar. Att rödlänkarna är kvar är ett tecken på potentiell relevans, och jag nämner som ett motexempel diverse rödlänkar på "kända personer från Småort" som återkommande städas bort. / Anhn (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 11.16 (CEST)

Jag har nu som ett konkret försök att åtgärda den bristande mängden av artiklar om konst i Österåkers kommun personligen "släckt" en av rödlänkarna genom att skriva en kort artikel om Rymdvolym, och hoppas få hjälp av fler. /Anhn (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 11.32 (CEST)

Mycket glädjande att några av rödlänkarna som jag hade gjort, har blivit blå. och ännu mer glädjande att tidningen Mitt i anses vara en tillförlitlig källa för artikeln Förklädd gud (skulptur, Åkersberga), för tidningen Mitti har ju också skrivit en artikel om Ljumbo (arkiverad)] 16 augusti 2016. Dan Koehl (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 12.33 (CEST)

Jag noterar att graffitin eller elefanten på Ljusterö inte är nämnd på Österåkers webbplats "Upptäck konsten" [5]. -Wvs (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 12.52 (CEST)

@Wvs:, kan det bero på att det 1. är Ett urval av offentlig konst i Österåker, 2. bara listar konst inom Åkersberga. vilket kan ses av kartan, där t.ex Ljusterö inte finns med inom tätorten Åkersberga, något som möjligen indikerar att urvalet är baserat på konst inom tätorten Åkersbergas gränser?.

Jag noterar att glasfiberskulpturerna Kusinerna av Monika Gora som är nämnd på Österåkers webbplats "Upptäck konsten" [6] tydligen har producerats i ett flertal versioner, eftersom de också återfinns på Arnbergs plats i Höganäs, de återfinns på Råda torg, i Mölnlycke, kopior anges som skulpturer på Förskolan i Hökerum, i Ulricehamn och sannolikt är representerade på fler ställen i riket. Dan Koehl (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 13.15 (CEST)

Tja, vad vet jag om webbplatsen endast listar konst inom Åkersberga? Tillhör inte Ljusterö Österåker liksom Åkerrsberga?-Wvs (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 13.32 (CEST)

Artikeln inleds med meningen Ett urval av offentlig konst i Österåker, och visar en karta med numrerade konstverk. Kartan omfattar bara tätorten Åkersberga, såvitt jag kan se. Dan Koehl (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 13.35 (CEST)

Kartans begränsning beror kanske på att det inte finns någon offentlig konst på Ljusterö?-Wvs (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 13.44 (CEST)

(Redigeringskonflikt)
Jag noterar att de tre konstverk som blivit blålänkade är gjorda av kända konstnärer – Lena Lervik, Ulrica Hydman Vallien och Bengt Amundin – som redan har källbelagda Wikipediaartiklar med listor med kända verk. Om signaturen Hetus från Helsingborg och hans betydelse för graffitikonsten vet vi fortfarande ingenting. Plumbum208 (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 13.51 (CEST)

Jag uppfattar kartans gränser som geografiska, inte som en karta över konstverk, utan det är en fyrkant, vilken utesluter samtliga öar, och samtliga geografiska områden utanför tätorten Åkersberga. Mao kan listan inte sägas vara representativ för konstverk inom kommunen, eftersom ingenting utanför tätorten Åkersberga är med på kartan. Dan Koehl (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 14.58 (CEST)

Ja ja, det finns kanske andra förklaringar också, men du behöver väl inte skrika åt mig.-Wvs (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 15.09 (CEST)

Absolut inte, jag försöker bara vara tydlig, ifall någon till äventyrs skulle tro att en karta som avbildar tätorten Åkersberga, är representativ för hela Österåkers kommun. Jag eftersträvar med fet text, tydlighet. Österåkers kommun omspänner mer än det som begränsas av den fyrkantiga kartan i artikeln. Dan Koehl (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 15.15 (CEST)

Av den ena av DK:s två källor framgår att elefanten inte är av plast utan av glasfiber, ett etablerat skulpturmaterial, t.ex. Niki de Saint Phalles berömda skulpturgrupp Paradiset utanför Moderna Museet. De två källor DK presenterat bekräftar att den bemålade elefanten är ett konstverk som har funnits på Ljusterö torg. Vi behöver alltså fortfarande en källa på att skulpturen är permanent placerad där. Då vi tydligen har ambitionen att dokumentera all offentlig konst, kan vi inte plötsligt uppställa nya kriterier om att ett konstverk måste vara uppmärksammat i rikspress eller att konstnären måste vara så känd att hen har en egen artikel. Min subjektiva uppfattning är annars att själva elefanten inte har verkshöjd men att målningen har det. /Ascilto (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 15.19 (CEST)

Jag håller med Ascilto. Fast jag har en annan syn på konst. Även elefanten, som den är och om den var gjord i plast, skulle kunna vara konst, inriktningen har till och med ett namn "readymade", och den har mer än hundra år på nacken. Det handlar typ om "proveniens". Marcel Duchamps flasktork är konst, därför att den etablerats som konst. Ljumbos "proveniens" är att det är en konstförening som tagit emot den och att de har gjort något mer med den, jag tycker det räcker för offentlig konst. Hade den köpts av en privatperson eller butik, utan annan "proveniens" än att det var en rolig grej. Då hade jag inte tyckt det var konst.

Men, det är svåra fall. Och inte helt intuitiva.

Jag tror graffitti-konstnärens pseudonym var HETU, faktiskt.-- LittleGun (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 17.22 (CEST)

Hetus, verkar det som, LittleGun. Men det kanske finns andra. Svårt hitta om denne pseudonym är ”stor” och ”etablerad”. Har sökt en del under dagen. Hittar inte så mycket. Elefanten verkar inte finnas på Hetus instagramkonto... vilket den borde göra... men det kanske är en annan person som kallar sig så på insta? Om det är så stort och hen är så känd så borde man kunna hitta om personen. Adville (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 18.24 (CEST)

Här, kontot delas med två andra: [7], tre bilder på elefanten: [8], [9], [10]. LittleGun (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 20.22 (CEST)

Svar från Österåkers kommun

Så vitt jag vet ägs elefanten fortfarande av Ljusterö konstförening och är en del av deras konstprojekt Northern Light Grafitti.
Det är alltså inte ett offentligt konstverk i Österåkers kommun

Som svar på min fråga: Är detta enligt kommunen ett offentligt konstverk?Yger (diskussion) 2 september 2020 kl. 12.21 (CEST)

Kan vi därmed släppa ämnet och gå vidare? Vi har nittioen revisioner (nittiotvå med denna) av diskussionssidan, gräl här och på meta och minst två blockeringar, jag tycker det känns fullt tillräckligt. - Tournesol (diskussion) 2 september 2020 kl. 12.36 (CEST)

Inte för att tjafsa, men offentlig konst måste inte ägas eller vara inköpt av kommunen. Det betyder "konst i det offentliga rummet". Jag menar att föreningen är seriös och den borgar för att det är ett konstverk. Och de har placerat det i det offentliga rummet. Det finns flera föreningar och stiftelser som fixar offentlig konst, och kommunen är mer eller mindre inblandad.--LittleGun (diskussion) 2 september 2020 kl. 12.51 (CEST)

Det förefaller mig som om svaret mer gäller vem som äger konstverket, än om det skall räknas som konstverk, och ingen har påstått att Österåkers kommun är officiell ägare. Däremot är det bekostat och inköpt (från cencurerad person) med ekonomiska medel från kommunen, vilka har inkommit från kommunens skattebetalare. Det är inte ett privatkonstverk, på privat mark, utan ett skattefinansierat konstverk, som står på en offentlig plats. OBS" att Ljusterö är en ö inom Österåkers kommun, inte en egen kommun med namnet Ljusterö kommun. Dan Koehl (diskussion) 2 september 2020 kl. 12.52 (CEST)

Jag vill till och med påstå att ett offentligt konstverk kan vara privatfinansierat, privatägt och stå på privat mark. LittleGun (diskussion) 2 september 2020 kl. 12.56 (CEST)

(Redigeringskonflikt)(Redigeringskonflikt) Jag håller med om att offentlig konst inte måste vara kommunägd. Vi har nu flera bekräftelser på att statyn finns kvar, men dessa är av typen egen forskning. Vad vi behöver är en tryckt eller elektronisk källa. /Ascilto (diskussion) 2 september 2020 kl. 12.57 (CEST)

För kriterier för konstnärer och deras verk används begreppet "offentligt konstverk" för att påvisa att någon tung aktör visat uppskattning av verket, på samma sätt som ett annat kriterium är förevisas av museum. Vi skiljer också på utställning i allmänhet och utställning ordnat av ett museum. Så det är skillnad på begreppet "offentligt verk" i allmänhet och när det är ett tydligt tecken på relevans.Yger (diskussion) 2 september 2020 kl. 13.10 (CEST)

Jag vet inte vilka vi är, men vi skiljer inte på det. Kan kommunstyrelsens ordförande i Österåker, Michaela Fletcher möjligen vara en tung aktör visat uppskattning av verket? Dan Koehl (diskussion) 2 september 2020 kl. 13.19 (CEST)

Wikipedia:Relevanskriterier#Konstnärer_med_flera (utställning på museum). Om kommunen erkänner det som ett "offentligt konstverk" så har det ingått i en beslutsprocess => ger relevans. Att en tung politiker tycker det är kul är roligt men inte detsamma.Yger (diskussion) 2 september 2020 kl. 13.29 (CEST)

Utifrån Ygers svar tolkar jag att ”vi” är alla användare som varit med från början och framåt och hjälpt till att utforma kriterier för relevans direkt via kommentarer eller indirekt genom att tyst acceptera det utan att skriva kommentar. Adville (diskussion) 2 september 2020 kl. 13.49 (CEST)

Ja, precis. Med "vi" menas helt enkelt gemenskapens konsensus, praxis. Det är en vanlig, kanske lite slarvig, benämning som inte någon som redigerat närmare tjugo år behöver raljera över. Det betyder inte att alla måste skriva under på det, eller ens hålla med om att det är konsenus. I det här fallet håller jag med Yger om att det krävs någon sorts "tung aktör", och jag menar att i det här fallet är det konstföreningen som borgar för den.-- LittleGun (diskussion) 2 september 2020 kl. 14.04 (CEST)

Jag vänder mig inte emot det slarviga, utan risken att det kanske används på ett kanske för global wikigemanskap, lite felaktigt sätt. Eftersom vi här diskuterar verifiering av relevans, så är vi ett relativt svagt argument i sammanhanget. Relevans ser jag ingenstans beskrivet som något som avgörs av Vi, där syftet är att få en en annan användare att känna sig som Ni. Det bör på Wikipedia, bara finnas ett enda Vi, det är vår åsikt. men nu skall vi kanske inte förlora sakfrågan, utan fokusera på den.

Är det någon här, som tror att det är möjligt att man inom Österåkers kommun, liksom inom andra kommuner, genomför beslutsprocesser, innan man beviljar pengar till en konstförening, och att inköpet av konstverket föranleddes av en politisk beslutsprocess, och att man i Österåker inte bara ger pengar till något man tycker det är kul? Dan Koehl (diskussion) 2 september 2020 kl. 14.24 (CEST)

Jag hoppas verkligen att man ger pengar till något man tycker är kul, även i Österåker. Jag menar att konstföreningen är tillräckligt seriös för att ge konstverket "proveniens", eller vad man ska kalla det, utan att blanda in kommunen överhuvudtaget. LittleGun (diskussion) 2 september 2020 kl. 14.39 (CEST)

När jag googlade kunde jag tyvärr inte hitta några källor som var färskare än 2016. Därför har jag nu skickat ett mejl till Ljusterö konstförening med frågor om ifall elefanten är permanent placerad på Ljusterö torg. Om den skulle vara det har jag bett dem informera om det på sin hemsida så att vi får en källa. /Ascilto (diskussion) 2 september 2020 kl. 17.53 (CEST)

Avindenterar. Sakupplysning: Om man från Österåkers kommuns hemsida följer sökstigen Uppleva & göra/Kultur/Konst kommer man till sidan konst. Under rubriken Ljusterö konsthall står där nu precis följande:

"I Servicepunkten på Ljusterö torg finns Ljusterö konsthall, som visar en permanent utställning, "Arholma till Landsort", med konst och konstnärer med anknytning till Stockholms skärgård. Dessutom visar konsthallen varierande temporära konstutställningar under året och du kan delta i guidade visningar av Claes Moser. Utanför konsthallen kan du se Northern Light Graffiti, med konst skapad av kända graffitikonstnärer.

Ljusterö konsthall"

Sidan uppdaterades senast den 4 september 2020, och kan alltså ha sett annorlunda ut om och när Yger tittade på den. @Yger: Råkar detta (såvitt du minns) vara en sida du tittade på i samband med dina tidigare efterforskningar om ämnet?

Kommentarer: Jag tycker nog att detta ger ett annorlunda (och rätt normalt) svar på frågan om huruvida målningarna från Northern Light Graffiti bör uppfattas som konst eller inte, än vad Ygers tolkning av svaret här gav vid handen. Däremot klargör det inte hur stor del just Ljumbo upptar av dessa målningar. Att döma av de referenser jag hittat gick Nothern Light Graffiti av stapeln tre år (2014, 2015 resp. 2016), och man målade då bland annat olika väggar i området. @Wvs: Om inte du eller dina barnbarn tycker att ämnet är uttjatat, så undrar jag om de känner till några bevarade graffitiväggar runt torget.
Hade det gällt normala (ickekontroversiella) konstverk, så hade nog det vanligaste förfarandet varit att någon wikipedian själv fotograferat konstverket/konstverken och lagt upp bilderna på Commons, och därefter skrivit en rätt dåligt källbelagd artikel om verket/verken. I sådana fotografier brukar man nog oftast undvika att ha med bilder på personer, eftersom artiklarna handlar om konstverken mer än om artisterna (eller exempelvis donatorer/försäljare av underlag för konstverken). I det här fallet rör det sig inte om statyer i marmor eller brons, och inte heller om målningar i akvarell eller olja, utan om vad många i Sverige fortfarande stämplar som klotter, så det verkar inte helt sannolikt att "normala förfaranden" kommer att följas. (Vidare är jag osäker på om "det normala förfarandet" ens är lagligen möjligt sedan vi fick HDdomen mot oss.)
Jag börjar luta åt att själva företeelsen Northern Light Graffiti är mer värd en egen artikel än vad just elefanten Ljumbo är. Däremot bör enligt min åsikt man i så fall i en sådan artikel givetvis dokumentera kvarstående offentlig utsmyckning, inklusive elefanten, och därmed också kategorisera artikeln i Kategori:Offentlig konst i Österåkers kommun. Jörgen B (diskussion) 6 september 2020 kl. 22.02 (CEST)

På DN:s Namn och Nytt-sida i torsdags 21 januari har de hittat en fyra meter hög glasfiberelefant i Hässelby. I dåligt ljus och med snö på är det svårt att se om den är graffitimålad, men annars liknar bilden Ljumbo väldigt mycket. 90.227.175.244 23 januari 2021 kl. 17.40 (CET)

Ljusterö konstförening har inte svarat på mitt mejl från september och på hemsidan finns nu ingen information äldre än 2019. Namn och Nytt finns tyvärr inte i DN:s nätupplaga. /Ascilto (diskussion) 23 januari 2021 kl. 17.53 (CET)

Här finns hässelbyelefanten [11] som tycks ha kommmit från samma gjutform som ljusteröelefanten./Wvs (diskussion) 23 januari 2021 kl. 18.37 (CET)

elefanten finns kvar bild från 7 januari.Yger (diskussion) 23 januari 2021 kl. 18.42 (CET)

Då är frågan löst. Det är ett permanent offentligt konstverk. /Ascilto (diskussion) 23 januari 2021 kl. 19.14 (CET)