Hjärtsvikt: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 307 850 redigeringar
Räddar 2 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.4.2)
Översatt från en:Heart failure och sammanfogad
Rad 1: Rad 1:
{{Faktamall hälsotillstånd
{{Faktamall hälsotillstånd ny|
| Name = Hjärtsvikt
name = Hjärtsvikt|
image = Heartfailure.jpg|
| latinskt namn = Insufficientia cordis
| Image = Heartfailure.jpg
image_size = 300px|
| Caption =
caption = Huvudsymptom på hjärtsvikt|
field = [[Kardiologi]]|
| DiseasesDB = 16209
synonyms = Kronisk hjärtsvikt, hjärtinsufficiens|
| ICD10 = {{ICD10|I|50||i|30}}
symptoms = [[Andfåddhet]], [[Fatigue|trötthet]], [[ödem|svullna ben]]<ref name=NICEChp1/>|
| ICD9 = {{ICD9|428.0}}
| ICDO =
onset = |
| OMIM =
duration = Ofta livslång|
causes = [[Hjärtinfarkt]], [[högt blodtryck]], oregelbunden hjärtrytm, stor alkoholkonsumtion, infektion, annan skada på hjärtat<ref name=NICEChp1/><ref name=Lancet2005/>|
| MedlinePlus = 000158
risks = Rökning, stillasittande livsstil|
| eMedicineSubj = med
diagnosis = [[EKG]]<ref name=NICEChp3/>|
| eMedicineTopic = 3552
differential = [[Njursvikt]], [[sköldkörtelsjukdom]], [[leversjukdom]], [[anemi]], [[fetma]]<ref name=NICEChp4/>|
| MeshID = D006333
treatment = |
| Internetmedicin = 103
medication = [[Diuretika]], hjärtläkemedel<ref name=NICEChp3/><ref name=NICEChp5/>|
frequency = Globalt 40 miljoner (2015),<ref name=GBD2015Pre>{{cite journal|last1=GBD 2015 Disease and Injury Incidence and Prevalence|first1=Collaborators.|title=Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 310 diseases and injuries, 1990–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015.|journal=Lancet|date=8 October 2016|volume=388|issue=10053|pages=1545–1602|pmid=27733282|doi=10.1016/S0140-6736(16)31678-6|pmc=5055577}}</ref> 2% av vuxna (industriella länder)<ref name=Lancet2005/><!--<ref name=Dick2008/>-->|
deaths = 35 % dödsrisk under första året<ref name=NICEChp1/>
}}
}}


'''Hjärtsvikt''' ('''HF''') ofta använt för att benämna '''kronisk hjärtsvikt''' ('''CHF'''), uppstår när [[Hjärta|hjärtat]] inte kan pumpa tillräckligt för att upprätthålla blodflödet och för att möta kroppens behov.<ref>{{Cite web|title=Heart failure|date=23 December 2009|work=Health Information|id=DS00061|publisher=Mayo Clinic|url=http://www.mayoclinic.com/health/heart-failure/DS00061}}</ref> De engelska uttrycken '''congestive heart failure''' ('''CHF'''), och '''congestive cardiac failure''' ('''CCF''') används ofta synonymt med kronisk hjärtsvikt.<ref>{{Cite web|title=Living Well With Chronic Heart Failure|url=http://www.heartfoundation.org.au/SiteCollectionDocuments/Living-well-with-chronic-heart-failure.pdf|work=Heart Foundation|accessdate=25 May 2014|page=18}}</ref> Symtom på hjärtsvikt är vanligen [[Dyspné|andfåddhet]], [[Trötthet|kraftig trötthet]], och [[Ödem|bensvullnad]].<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> Andfåddheten förvärras oftast av [[Träningsintolerans|fysisk aktivitet]]; då man ligger ner; och på natten då man sover.<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> Detta begränsar ofta hur mycket fysiskt ansträngning som är möjlig, även vid välbehandlad hjärtsvikt.<ref name="McD2011">{{Cite book|last=McDonagh|first=Theresa A.|title=Oxford textbook of heart failure|date=2011|publisher=Oxford University Press|location=Oxford|isbn=9780199577729|page=3|url=http://books.google.it/books?id=r8wowXxC1voC&lpg=PP1}}</ref>
'''Hjärtsvikt''' eller '''hjärtinsufficiens''' är ett tillstånd då [[Hjärta (organ)|hjärtats]] pumpfunktion inte är tillräcklig för att ge adekvat blodförsörjning till kroppens [[organ]] vid ett normalt fyllnadstryck i hjärtat. Hjärtsvikt är en komplikation vid befintlig hjärtsjukdom eller annat problem som påverkar hjärtat, och ska inte betraktas som en sjukdom i sig. Beroende på vad som utlöser hjärtsvikten varierar symtomen.


⚫
== Orsaker ==
Hjärtsvikt, vad som än utlöser den, kan vara [[akut]] eller [[Kroniska sjukdomar|kronisk]], varav den akuta formen är akut livshotande och kräver omedelbar vård. [[Dyspné]] (andfåddhet), även i vila, är ett vanligt symtom på både akut och kronisk hjärtsvikt, liksom orkeslöshet, [[träningsintolerans]], [[ödem|svullna]] anklar och snabb, svag [[puls]], men akut hjärtsvikt kan vid vissa sjukdomar (dock inte alla) också ge långsammare hjärtslag.
Vanliga orsaker till hjärtsvikt är [[Kranskärlssjukdomar|kranskärlssjukdom]] inklusive tidigare [[hjärtinfarkt]] (hjärtattack), [[Hypertoni|högt blodtryck]], [[förmaksflimmer]], [[Klaffel (hjärtat)|hjärtklaffsjukdom]] och [[hjärtmuskelsjukdom]] (kardiomyopati).<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref><ref name="Lancet2005">{{Cite journal|vauthors=McMurray JJ, Pfeffer MA|title=Heart failure|journal=Lancet|volume=365|issue=9474|pages=1877–89|year=2005|pmid=15924986|doi=10.1016/S0140-6736(05)66621-4}}</ref> Hjärtsvikt uppstår till följd av förändrad struktur eller funktion av hjärtat.<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> Det finns två huvudsakliga typer av hjärtsvikt: ''vänsterkammarsvikt'' (HFREF) och ''hjärtsvikt med normal [[ejektionsfraktion]]'' (HFPEF).{{Kb|Svenska namn HFREF, HFPEF|datum=2016-07}} Typen beror på huruvida vänster kammares kontraktilitet påverkats, eller om hjärtats förmåga att relaxera är nedsatt.<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> Hur svår hjärtsvikten är brukar graderade efter hur mycket förmågan till fysisk aktivitet begränsas.<ref name="NICEChp4">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=38–70|pmid=22741186}}</ref> Hjärtsvikt är inte samma sak som hjärtinfarkt (då en del av hjärtmuskeln dör) eller [[Hjärtstillestånd|hjärtstilletånd]] (då blodet slutar cirkulera helt).<ref>{{Cite book|title=Willard & Spackman's occupational therapy.|date=2014|publisher=Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins|location=Philadelphia|isbn=9781451110807|page=1124|url=http://books.google.it/books?id=zLh3h6v5O_0C&pg=PA1124|edition=12th ed.}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Cardiac Care Unit Survival Guide|date=2012|publisher=Lippincott Williams & Wilkins|isbn=9781451177466|page=98|url=http://books.google.it/books?id=ZvkUJZCoi2EC&pg=PA98|author=Eyal Herzog}}</ref> Sjukdomar som kan ha liknande symptom till hjärtsvikt är: [[fetma]], njursjukdom, leversjukdom, [[anemi]] och [[Sköldkörtelsjukdom|sköldkörtelsjukdomar]] med flera.<ref name="NICEChp4">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=38–70|pmid=22741186}}</ref>

⚫
==Orsaker==
Hjärtsvikt betecknar tillståndet att hjärtat inte orkar pumpa blodet runt i kroppen, på grund av en störning i samspelet mellan [[hjärtmuskeln]] och kompensationsmekanismer i övriga kroppen, däribland det så kallade [[RAAS]]. Av den orsaken får inte kroppens celler tillräckligt med syre och näring. Alla [[hjärtsjukdomar|sjukdomar och problem i hjärtat]] kan därför orsaka hjärtsvikt, liksom flera andra sjukdomar som påverkar hjärtats funktion, t.ex. [[förgiftning]], blodbrist ([[anemi]]), [[lungsjukdomar]], [[substansmissbruk]] och vissa [[endokrina sjukdomar]].<ref name="internetmedicin.se">http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=103</ref><ref name="1177.se">http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hjartsvikt/?ar=True</ref> I den meningen är inte hjärtsvikt en sjukdom, utan en komplikation till annan sjukdom; en annan sjukdom gör hjärtats pumpfunktion otillfredsställande.

Hjärtsvikt är ovanligt hos barn, och beror i de fall som förekommer oftast på medfödda hjärtfel.<ref name="ReferenceA">Läkemedelsboken 2011-2012, [[Karin Schenck-Gustafsson]] et al, "Hjärtsvikt"</ref>


==Symtom==
==Symtom==
Rad 50: Rad 48:
En person med misstänkt akut hjärtsvikt ska omedelbart söka vård, samt hålla sig halvsittande och se till att få syre.<ref name="ReferenceA"/>
En person med misstänkt akut hjärtsvikt ska omedelbart söka vård, samt hålla sig halvsittande och se till att få syre.<ref name="ReferenceA"/>



⚫
==Förekomst==
== Diagnos ==
Diagnosen hjärtsvikt ställs baserat sjukdomhistora och fysisk undersökning och bekräftas sedan med [[ekokardiografi]] (eko).<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> [[Blodprov|Blodprover]], [[Elektrokardiografi|ekg]] och lungröntgen kan ibland användas för att bestämma den bakomliggande orsaken.<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> Behandlingen beror på hur allvarliga symptomen är och vad som orsakat sjukdomen.<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> Hos de med kronisk sjukdom som är stabil är behandling vanligen livsstilsförändringar såsom [[Rökavvänjning|rökstopp]],<ref name="NICEChp5">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=71–153|pmid=22741186}}</ref> ökad [[Träning|motion]],<ref name="Taylor2014">{{Cite journal|last=Taylor|first=RS|author2=Sagar, VA|author3=Davies, EJ|author4=Briscoe, S|author5=Coats, AJ|author6=Dalal, H|author7=Lough, F|author8=Rees, K|author9=Singh, S|title=Exercise-based rehabilitation for heart failure.|journal=The Cochrane database of systematic reviews|date=Apr 27, 2014|volume=4|pages=CD003331|pmid=24771460|doi=10.1002/14651858.CD003331.pub4}}</ref> och kostförändringar samt medicinering.<ref name="NICEChp5">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=71–153|pmid=22741186}}</ref> Bland de med vänsterkammardysfunktion rekommenderas behandling med [[ACE-hämmare]] och [[Betablockerare|beta-blockare]].<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> Vid svårare sjukdom kan [[Aldosteron-antagonist|aldosteron-antagonister]], [[Angiotensin II-receptorantagonist|angiotensinreceptor-blockerare]] (ARB) eller [[hydralazin]] med nitrat användas.<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> Vid normal ejektionsfraktion bör andra uppkomna hälsoproblem behandlas.<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> [[Vätskedrivande medel|Diuretika]] används för att förhindra att man samlar på sig vätska och rekommenderas oftast.<ref name="NICEChp5">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=71–153|pmid=22741186}}</ref> Ibland kan en inopererad enhet, till exempel [[pacemaker]] eller defibrillator (ICD) vara av nytta.<ref name="NICEChp3">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=34–47|pmid=22741186}}</ref> Ett [[konstgjort hjärta]] eller [[hjärttransplantation]] rekommenderas ibland för de med fortsatt svår sjukdom trots andra åtgärder.<ref name="NICEChp5">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=71–153|pmid=22741186}}</ref>

⚫
== Förekomst och prognos ==
I Sverige lever cirka 200 000 personer med hjärtsvikt <ref>http://www.sbu.se/2015_04/</ref>, omkring 2-3% av befolkningen, varav fler män än kvinnor. Risken ökar med stigande ålder. Medianåldern är 75 år.<ref name="ReferenceA"/>
I Sverige lever cirka 200 000 personer med hjärtsvikt <ref>http://www.sbu.se/2015_04/</ref>, omkring 2-3% av befolkningen, varav fler män än kvinnor. Risken ökar med stigande ålder. Medianåldern är 75 år.<ref name="ReferenceA"/>


Hjärtsvikt är en vanlig, kostsam, och ibland dödlig sjukdom.<ref name="Lancet2005">{{Cite journal|vauthors=McMurray JJ, Pfeffer MA|title=Heart failure|journal=Lancet|volume=365|issue=9474|pages=1877–89|year=2005|pmid=15924986|doi=10.1016/S0140-6736(05)66621-4}}</ref> I den utvecklade världen är 2 procent av den vuxna befolkningen drabbad och bland de över 65 år ökar detta till 6–10 %.<ref name="Lancet2005">{{Cite journal|vauthors=McMurray JJ, Pfeffer MA|title=Heart failure|journal=Lancet|volume=365|issue=9474|pages=1877–89|year=2005|pmid=15924986|doi=10.1016/S0140-6736(05)66621-4}}</ref><ref name="pmid18799522">{{Cite journal|vauthors=Dickstein K, Cohen-Solal A, Filippatos G|title=ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008: the Task Force for the Diagnosis and Treatment of Acute and Chronic Heart Failure 2008 of the European Society of Cardiology. Developed in collaboration with the Heart Failure Association of the ESC (HFA) and endorsed by the European Society of Intensive Care Medicine (ESICM)|journal=Eur. Heart J.|volume=29|issue=19|pages=2388–442|date=October 2008|pmid=18799522|doi=10.1093/eurheartj/ehn309|url=http://eurheartj.oxfordjournals.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=18799522|display-authors=etal}}</ref> Under året direkt efter diagnos är risken att dö cirka 35% för att sedan sjunka till under 10% efterföljande år.<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> Detta liknar riskerna hos ett antal typer av cancer.<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> I Storbritannien ligger hjärtsvikt bakom 5% av alla sjukhusvistelser.<ref name="NICEChp1">{{Cite journal|title=Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update|journal=National Clinical Guideline Centre|date=Aug 2010|pages=19–24|pmid=22741186}}</ref> Hjärtsvikt beskrivs tidigt i historien och [[Papyrus Ebers|Ebers papyrus]] beskriver ämnet kring år 1550 f.kr.<ref name="McD2011">{{Cite book|last=McDonagh|first=Theresa A.|title=Oxford textbook of heart failure|date=2011|publisher=Oxford University Press|location=Oxford|isbn=9780199577729|page=3|url=http://books.google.it/books?id=r8wowXxC1voC&lpg=PP1}}</ref>
==Diagnostisering==
Hjärtsvikt kan oftast konstateras med [[EKG]]; det är osannolikt med hjärtsvikt om EKG är normalt. Det finns också en hög korrelation mellan hjärtsvikt och nivåerna av [[natriuretiska peptider]], såsom [[B-typ natriuretisk peptid]] (BNP) och aminoterminalt proBNP, vilka kan mätas med [[blodprov]].<ref name="internetmedicin.se"/> Eftersom de natriuretiska peptiderna ökar också av andra belastningar på hjärtat, ingår som regel ultraljud av hjärtat ([[ekokardiografi]]) vid diagnostisering.<ref name="hjart-lungfonden.se"/>


==Rehabilitering==
==Rehabilitering==
⚫
Om patienter med en viss typ av kronisk hjärtsvikt, så kallad [[systolisk]] hjärtsvikt, får fysisk träning, så ökar deras livskvalitet och funktionsförmåga samtidigt som behovet av sjukhusvård minskar.<ref>{{webbref |url=http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Rehabilitering-med-motion-vid-kronisk-hjartsvikt/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-04-22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150330210748/http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Rehabilitering-med-motion-vid-kronisk-hjartsvikt/ |arkivdatum=2015-03-30 }}</ref> Den samlade forskningen visar att de mår klart bättre om de under några månader får rehabilitering med fysisk träning under 30–60 minuter ungefär varannan dag. Vid uppföljning efter ett år har de också färre vårdtillfällen på sjukhus. Enligt en systematisk sammanställning <ref>http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD003331.pub4/abstract</ref> av forskningen ger den lågintensiva och muskelstärkande träningen effekt på livskvalitet och funktionsförmåga hos personer med så kallad systolisk hjärtsvikt, där hjärtats förmåga att dra ihop sig är försämrad. Överlevnaden verkar dock inte öka, åtminstone inte på kort sikt. Forskningsresultaten omfattar dock få kvinnor och äldre, något som begränsar resultatens allmängiltighet.

⚫
Om patienter med en viss typ av kronisk hjärtsvikt, så kallad [[systolisk]] hjärtsvikt, får fysisk träning, så ökar deras livskvalitet och funktionsförmåga samtidigt som behovet av sjukhusvård minskar.<ref>{{webbref |url=http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Rehabilitering-med-motion-vid-kronisk-hjartsvikt/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-04-22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150330210748/http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Rehabilitering-med-motion-vid-kronisk-hjartsvikt/ |arkivdatum=2015-03-30 }}</ref> Den samlade forskningen visar att de mår klart bättre om de under några månader får rehabilitering med fysisk träning under 30–60 minuter ungefär varannan dag. Vid uppföljning efter ett år har de också färre vårdtillfällen på sjukhus. Enligt en systematisk sammanställning <ref>http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD003331.pub4/abstract</ref> av forskningen ger den lågintensiva och muskelstärkande träningen effekt på livskvalitet och funktionsförmåga hos personer med så kallad systolisk hjärtsvikt, där hjärtats förmåga att dra ihop sig är försämrad. Överlevnaden verkar dock inte öka, åtminstone inte på kort sikt. Forskningsresultaten omfattar dock få kvinnor och äldre, något som begränsar resultatens allmängiltighet.


==Se även==
==Se även==
*[[Hyponatremi]]
*[[Aortastenos]]
*[[Lungödem]]
*[[Lungödem]]
*[[Mitralisinsufficiens]]
*[[Mitralisinsufficiens]]


==Referenser==
== Källor ==

⚫
<references>
=== Noter ===
</references>
⚫
<references />


==Externa länkar==
==Externa länkar==

Versionen från 13 juni 2018 kl. 14.43

Hjärtsvikt
SynonymerKronisk hjärtsvikt, hjärtinsufficiens
Huvudsymptom på hjärtsvikt
Medicinsk specialitetKardiologi
SymptomAndfåddhet, trötthet, svullna ben[1]
VaraktighetOfta livslång
OrsakerHjärtinfarkt, högt blodtryck, oregelbunden hjärtrytm, stor alkoholkonsumtion, infektion, annan skada på hjärtat[1][2]
RiskfaktorerRökning, stillasittande livsstil
DiagnostikEKG[3]
Liknande diagnoserNjursvikt, sköldkörtelsjukdom, leversjukdom, anemi, fetma[4]
LäkemedelDiuretika, hjärtläkemedel[3][5]
PrevalensGlobalt 40 miljoner (2015),[6] 2% av vuxna (industriella länder)[2]
Dödlighet35 % dödsrisk under första året[1]

Hjärtsvikt (HF) ofta använt för att benämna kronisk hjärtsvikt (CHF), uppstår när hjärtat inte kan pumpa tillräckligt för att upprätthålla blodflödet och för att möta kroppens behov.[7] De engelska uttrycken congestive heart failure (CHF), och congestive cardiac failure (CCF) används ofta synonymt med kronisk hjärtsvikt.[8] Symtom på hjärtsvikt är vanligen andfåddhet, kraftig trötthet, och bensvullnad.[1] Andfåddheten förvärras oftast av fysisk aktivitet; då man ligger ner; och på natten då man sover.[1] Detta begränsar ofta hur mycket fysiskt ansträngning som är möjlig, även vid välbehandlad hjärtsvikt.[9]

Orsaker

Vanliga orsaker till hjärtsvikt är kranskärlssjukdom inklusive tidigare hjärtinfarkt (hjärtattack), högt blodtryck, förmaksflimmer, hjärtklaffsjukdom och hjärtmuskelsjukdom (kardiomyopati).[1][2] Hjärtsvikt uppstår till följd av förändrad struktur eller funktion av hjärtat.[1] Det finns två huvudsakliga typer av hjärtsvikt: vänsterkammarsvikt (HFREF) och hjärtsvikt med normal ejektionsfraktion (HFPEF).[källa behövs] Typen beror på huruvida vänster kammares kontraktilitet påverkats, eller om hjärtats förmåga att relaxera är nedsatt.[1] Hur svår hjärtsvikten är brukar graderade efter hur mycket förmågan till fysisk aktivitet begränsas.[4] Hjärtsvikt är inte samma sak som hjärtinfarkt (då en del av hjärtmuskeln dör) eller hjärtstilletånd (då blodet slutar cirkulera helt).[10][11] Sjukdomar som kan ha liknande symptom till hjärtsvikt är: fetma, njursjukdom, leversjukdom, anemi och sköldkörtelsjukdomar med flera.[4]

Symtom

Det är inte alltid symtomgivande när hjärtats förmåga att pumpa blod är nedsatt.[12] Detta gäller i synnerhet kvinnor med hjärtsvikt,[13] medan hjärtsvikt hos barn (oftast spädbarn, eftersom det då oftast beror på medfödda hjärtfel) kan vara otypiska, men snabba hjärtslag, dålig sugförmåga, och andningsproblem är vanligt.[12]

Hos vuxna kommer ofta symtomen smygande, varunder kroppen försöker anpassa sig till det svaga hjärtat, ofta genom att hjärtat förstoras, vilket tillfälligt förbättrar läget men som på lång sikt gör hjärtat mindre elastiskt varigenom hjärtat blir ännu svagare.[14]

För diagnosen hjärtsvikt bör följande kriterier vara uppfyllda:[15]

  • typiska symptom på hjärtsvikt
  • objektiva tecken på hjärtsvikt
  • bevis på en strukturell eller funktionell abnormitet av hjärtat vid vila

Träningsintolerans är kardinalsymtom på hjärtsvikt.[16] Andra viktiga symptom på hjärtsvikt är trötthet samt dyspné (andfåddhet), vilket blir värre i liggande position, och kallas ortopné. Typiskt för hjärtsvikt är att svårigheten att andas blir värre på natten. Personen lider också av palpitationer och en tendens till vätskeansamling (ödem), som svullna ben, eftersom hjärtat inte orkar pumpa runt allt blod från fötterna (jämför venös insufficiens). Ödemet kan leda till viktuppgång. Hjärtat försöker kompensera den nedsatta pumpförmågan, vilket ofta ger högre puls som dock är svagare än normalt. Som regel hör hjärtsvikt ihop med lågt blodtryck, men kan också förekomma vid högt. Ofta har personen kall hud, cyanos, rassel på lungorna, hosta, och ont i levern samt ibland ascites (uppsvälld buk).[17][18]

Hjärtsvikt är normalt sett förknippad med låg hjärtminutvolym, det vill säga att hjärtat pumpar runt för litet blod, till följd av att det systoliska trycket havererar. Pulsen är då snabb och svag, och yttre extremiteter som händer och fötter kommer att vara kalla. Hjärtsvikt kan dock i ovanliga fall uppkomma med hög hjärtminutvolym, så kallad high output heart failure, som kan yttra sig på motsatt sätt, i form av kraftig puls med eller utan takykardi.[19]

Akut hjärtsvikt

Om hjärtsvikten förvärras kan personen få rosa skum i munnen och näsan, andnöd, kallsvett, blekhet och svår hjärtklappning, vilket visar att sjukdomen inträtt i en akut fas.[17][18]

Akut hjärtsvikt kan uppkomma vid akuta sjukdomar, som när ett hjärtproblem förvärras, hjärtinfarkt, ischemi, cirkulationssvikt, hjärttamponad, infektioner, hyperton kris, alkoholförgiftning och förgiftning av andra droger, diabetes, samt tyreotoxisk kris vid giftstruma.[20][21] Det kan, beroende på orsak, uppkomma plötsligt eller genom att ett lågintensivt, kroniskt tillstånd förvärras.

Akut hjärtsvikt är ett akut och livshotande tillstånd. Det yttrar sig i att symtomen vid kronisk hjärtsvikt förvärras eller uppkommer plötsligt. Om den akuta hjärtsvikten yttrar sig i högt blodtryck är det särskilt allvarligt, men i synnerhet om hjärtsvikten hänger samman med lungödem eller chock kan också lågt blodtryck vara ett allvarligt tecken. Akut hjärtsvikt till följd av hjärtinfarkt kan kännetecknas av långsammare hjärtslag (bradykardi), men vanligen kännetecknas den akuta fasen av snabb puls (takykardi) som är svår att känna.[20]

En person med misstänkt akut hjärtsvikt ska omedelbart söka vård, samt hålla sig halvsittande och se till att få syre.[12]


Diagnos

Diagnosen hjärtsvikt ställs baserat sjukdomhistora och fysisk undersökning och bekräftas sedan med ekokardiografi (eko).[3] Blodprover, ekg och lungröntgen kan ibland användas för att bestämma den bakomliggande orsaken.[3] Behandlingen beror på hur allvarliga symptomen är och vad som orsakat sjukdomen.[3] Hos de med kronisk sjukdom som är stabil är behandling vanligen livsstilsförändringar såsom rökstopp,[5] ökad motion,[22] och kostförändringar samt medicinering.[5] Bland de med vänsterkammardysfunktion rekommenderas behandling med ACE-hämmare och beta-blockare.[3] Vid svårare sjukdom kan aldosteron-antagonister, angiotensinreceptor-blockerare (ARB) eller hydralazin med nitrat användas.[3] Vid normal ejektionsfraktion bör andra uppkomna hälsoproblem behandlas.[3] Diuretika används för att förhindra att man samlar på sig vätska och rekommenderas oftast.[5] Ibland kan en inopererad enhet, till exempel pacemaker eller defibrillator (ICD) vara av nytta.[3] Ett konstgjort hjärta eller hjärttransplantation rekommenderas ibland för de med fortsatt svår sjukdom trots andra åtgärder.[5]

Förekomst och prognos

I Sverige lever cirka 200 000 personer med hjärtsvikt [23], omkring 2-3% av befolkningen, varav fler män än kvinnor. Risken ökar med stigande ålder. Medianåldern är 75 år.[12]

Hjärtsvikt är en vanlig, kostsam, och ibland dödlig sjukdom.[2] I den utvecklade världen är 2 procent av den vuxna befolkningen drabbad och bland de över 65 år ökar detta till 6–10 %.[2][24] Under året direkt efter diagnos är risken att dö cirka 35% för att sedan sjunka till under 10% efterföljande år.[1] Detta liknar riskerna hos ett antal typer av cancer.[1] I Storbritannien ligger hjärtsvikt bakom 5% av alla sjukhusvistelser.[1] Hjärtsvikt beskrivs tidigt i historien och Ebers papyrus beskriver ämnet kring år 1550 f.kr.[9]

Rehabilitering

Om patienter med en viss typ av kronisk hjärtsvikt, så kallad systolisk hjärtsvikt, får fysisk träning, så ökar deras livskvalitet och funktionsförmåga samtidigt som behovet av sjukhusvård minskar.[25] Den samlade forskningen visar att de mår klart bättre om de under några månader får rehabilitering med fysisk träning under 30–60 minuter ungefär varannan dag. Vid uppföljning efter ett år har de också färre vårdtillfällen på sjukhus. Enligt en systematisk sammanställning [26] av forskningen ger den lågintensiva och muskelstärkande träningen effekt på livskvalitet och funktionsförmåga hos personer med så kallad systolisk hjärtsvikt, där hjärtats förmåga att dra ihop sig är försämrad. Överlevnaden verkar dock inte öka, åtminstone inte på kort sikt. Forskningsresultaten omfattar dock få kvinnor och äldre, något som begränsar resultatens allmängiltighet.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update”. National Clinical Guideline Centre: sid. 19–24. Aug 2010. PMID 22741186. 
  2. ^ [a b c d e] ”Heart failure”. Lancet 365 (9474): sid. 1877–89. 2005. doi:10.1016/S0140-6736(05)66621-4. PMID 15924986. 
  3. ^ [a b c d e f g h i] ”Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update”. National Clinical Guideline Centre: sid. 34–47. Aug 2010. PMID 22741186. 
  4. ^ [a b c] ”Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update”. National Clinical Guideline Centre: sid. 38–70. Aug 2010. PMID 22741186. 
  5. ^ [a b c d e] ”Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update”. National Clinical Guideline Centre: sid. 71–153. Aug 2010. PMID 22741186. 
  6. ^ GBD 2015 Disease and Injury Incidence and Prevalence, Collaborators. (8 October 2016). ”Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 310 diseases and injuries, 1990–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015.”. Lancet 388 (10053): sid. 1545–1602. doi:10.1016/S0140-6736(16)31678-6. PMID 27733282. 
  7. ^ ”Heart failure”. Health Information. Mayo Clinic. 23 December 2009. http://www.mayoclinic.com/health/heart-failure/DS00061. 
  8. ^ ”Living Well With Chronic Heart Failure”. Heart Foundation. 18. http://www.heartfoundation.org.au/SiteCollectionDocuments/Living-well-with-chronic-heart-failure.pdf. Läst 25 maj 2014. 
  9. ^ [a b] McDonagh, Theresa A. (2011). Oxford textbook of heart failure. Oxford: Oxford University Press. Sid. 3. ISBN 9780199577729. http://books.google.it/books?id=r8wowXxC1voC&lpg=PP1. 
  10. ^ Willard & Spackman's occupational therapy. (12th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. 2014. Sid. 1124. ISBN 9781451110807. http://books.google.it/books?id=zLh3h6v5O_0C&pg=PA1124. 
  11. ^ Eyal Herzog (2012). The Cardiac Care Unit Survival Guide. Lippincott Williams & Wilkins. Sid. 98. ISBN 9781451177466. http://books.google.it/books?id=ZvkUJZCoi2EC&pg=PA98. 
  12. ^ [a b c d] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet ReferenceA
  13. ^ http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Kvinnors-hjartfel/Hjartsvikt-kvinnor/
  14. ^ http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartsvikt/Symptom-hjartsvikt/
  15. ^ Dickstein, K., Cohen-Solal, A., Filippatos G., et al, ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008, European Heart Journal. 2008;29(19):2388-442
  16. ^ Wilson, JOHN R., et al. "Exercise intolerance in patients with chronic heart failure: role of impaired nutritive flow to skeletal muscle." Circulation 69.6 (1984): 1079-1087.
  17. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet internetmedicin.se
  18. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet 1177.se
  19. ^ http://qjmed.oxfordjournals.org/content/102/4/235.full
  20. ^ [a b] http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=101
  21. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160309111740/http://www.janusinfo.se/Global/Akut_internmedicin/endokrinologi_2010.pdf. Läst 18 november 2012. 
  22. ^ Taylor, RS; Sagar, VA; Davies, EJ; Briscoe, S; Coats, AJ; Dalal, H; Lough, F; Rees, K; et al. (Apr 27, 2014). ”Exercise-based rehabilitation for heart failure.”. The Cochrane database of systematic reviews 4: sid. CD003331. doi:10.1002/14651858.CD003331.pub4. PMID 24771460. 
  23. ^ http://www.sbu.se/2015_04/
  24. ^ ”ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008: the Task Force for the Diagnosis and Treatment of Acute and Chronic Heart Failure 2008 of the European Society of Cardiology. Developed in collaboration with the Heart Failure Association of the ESC (HFA) and endorsed by the European Society of Intensive Care Medicine (ESICM)”. Eur. Heart J. 29 (19): sid. 2388–442. October 2008. doi:10.1093/eurheartj/ehn309. PMID 18799522. http://eurheartj.oxfordjournals.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=18799522. 
  25. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150330210748/http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Rehabilitering-med-motion-vid-kronisk-hjartsvikt/. Läst 22 april 2015. 
  26. ^ http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD003331.pub4/abstract

Externa länkar

v • r
Organsvikt
Specifik
Multipel
v • r
Hjärt- och kärlsjukdomar
Hypertoni (högt blodtryck)
Ischemisk hjärtsjukdom
Lungkretsloppet
Hjärtsäck (perikardium)
Endokardium och hjärtklaffar
Myokardium
Elektriska ledningssystemet i hjärtat
Andra hjärttillstånd
Vaskulära sjukdomar (kärlsjukdomar)
Cerebrovaskulära sjukdomar
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hjärtsvikt&oldid=43124463”