Ätran
,_photo_from_Falkenberg.JPG)
Ätran är en svensk å. Den är 243 km lång inklusive källflöden[1] och är den näst största av de fyra hallandsåarna. Ätran rinner från en mosse i Gullered på 332 meters höjd över havet, genom sydvästra Västergötland och faller ut i Kattegatt vid Falkenberg i Halland. Floden har ett avrinningsområde på 3 343 km². Större delen är skogsbygd. I Ätran finns det möjlighet till laxfiske, främst i Falkenberg.[2] Ån är relativt ren jämfört med omgivande vattendrag[vilka?]. Ätran nedströms Ätrafors kraftverk i Falkenbergs kommun är även efter regeringsbeslut 2006 ett natura 2000-område.
En äldre beskrivning anger, att Ätran från sina källor i Gullereds och Hössna socknar öster om Ulricehamn "tar ett i allmänhet nordligt lopp" samt "kröker strax söder om Vartofta järnvägsstation i sydlig riktning och passerar Ulricehamn och Åsunden". Från utloppet i Åsunden till Falkenberg är avståndet fågelvägen cirka 10 mil.
Invid ån finns flera naturreservat. I Falkenbergs kommun finns Påvadalen, Bergs naturskog och Yttra Berg.
Sträckning, biflöden och avrinningsområde
| Område/biflod | Avrinnings- område (km²) |
Medel- vattenföring (m3/s) |
| Ätran uppströms Åsundens utlopp | 650 | |
| Ätran mellan Åsunden och Assman | 379 | 8 |
| Assman (Lillån) | 652 | 9,5 |
| Ätran mellan Assman och Kalvån | 45 | 24,5 |
| Kalvån (Lillån) | 514 | 8,2 |
| Ätran mellan Kalvån och Högvadsån | 370 | 33,5 |
| Högvadsån | 476 | 8,5 |
| Ätran mellan Högvadsån och havet | 257 | 49 |
| Totalt/slutgiltigt | 3 343 | 52,5 |
I Västergötland passerar den de mindre sjöarna Sörsjön, Nordsjön, Vinsarpasjö och Lönern. Fram till Åsunden är den 1-2 meter djup och 6-10 meter bred. Efter att de bägge biflödena med namnet Lillån ansluter ökar dess storlek betydligt. Den har ett stridare lopp i Halland än i Västergötland.[3] Den största bifloden är Högvadsån. Andra bifloder är Assman (även kallad Lillån), som rinner ut nära Örsås kyrka, och Kalvån(även den kallad Lillån), som rinner ut nära Östra Frölunda kyrka.
Avrinningsområdet omfattar större delarna av Falkenbergs, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner, samt mindre delar i Falköpings, Borås, Gislaveds, Marks, Hylte och Varbergs kommuner. Av området är 64 procent av marken skog, 6 procent sjö, 7 procent myr, 11 procent åker och 12 procent övrigt. De största sjöarna i avrinningsområdet är Åsunden (33,9 km²), Fegen (24,2), Sämsjön (9,2), Lönern (7,7) och Kalven (6,6). Totalt finns det omkring 200 km² sjö inom avrinningsområdet.
Vid Yngeredsfors kraftverk har vattenföringen journalförts. Under perioden 1909-1967 var den i snitt 37,2 m3/s. Det högsta den varit vid något tillfälle är 275 m3/s, medan den som lägst varit 5-7 m3/s. Avrinningen är 460 mm/år.
Historia
Utmed Ätran gick den under tusentals år använda hålvägen Ätrastigen eller Redvägen, kring vilka många av medeltidens slag ofta stod mellan svenskar och danskar.
Under 1300-talet var Ätran vid flera tillfällen riksgräns.
Miljö
Vid utloppet är den uppmätta kvävetransporten 1 943 ton/år och fosfortransporten 36 ton/år. Kväve- och fosfortillförseln är störst i de nedersta delarna, som domineras av jordbruksbygd. När det gäller fosfor är privata avlopp den nästa största mänskligt orsakade källan. För kvävet är reningsverk, nedfall på sjöar och läckage från skog andra källor där mänsklig påverkan medför ett betydande tillskott.
Kraftutvinning och industri
| Kraftverk | Fallhöjd (meter) | Byggd (år)[4] |
| Ljungafors | 5,3 | |
| Axelfors | 11 | |
| Skåpanäs | 18 | 1957 |
| Skogsforsen | 14 | 1937 |
| Bällforsen | 14,7 | 1952 |
| Yngeredsfors | 28,3 | 1964 |
| Ätrafors | 23,5 | 1918 |
| Herting | 5,3 |
Längs Ätran finns åtta vattenkraftverk, längs dess biflöden ytterligare två.
Minnesramsor
De halländska åarna, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan är kända. Det finns ramsor för att komma ihåg dessa:
- vi ska äta, ni ska laga
- laga ni, äta vi.
Den första varianten räknar upp floderna norrifrån, den andra söderifrån.
Se även
Referenser
Källor
- Ätrans vattenvårdskommitté. Ätrans vattenvård
- Peter Nolbant (1998). Från källa till hav - källfördelning av näringstillförsel i Ätrans vattensystem [...]. Ätrans Vattenvårdsförbund
Noter
- ^ Vattendragsregister (SMHI)
- ^ Laxfiske.nu - artikel om fiskeriet i Ätran
- ^ Ätran i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- ^ Hallands Nyheter: En höstvandring i Ätrafors, läst 4 mars 2010
Externa länkar
