Borås kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Borås kommun
Borås stad
Kommun
Borås municipal arms.svg
Land  Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland
Domsaga Borås domsaga
Läge 57°43′N 12°56′Ö / 57.717°N 12.933°Ö / 57.717; 12.933Koordinater: 57°43′N 12°56′Ö / 57.717°N 12.933°Ö / 57.717; 12.933
Centralort Borås
Areal 967,54 km² (2013-01-01)[1]
121:a största (av 290)
 - land 909,9 km²
 - vatten 57,64 km²
Folkmängd 105 995 (2013-12-31)[2]
13:e största (av 290)
 - centralort 63 441 (2005)14:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 116,49 invånare/km²[2][1]
46:e högsta (av 290)
Kommunkod 1490
Boras Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.boras.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Borås kommun är en kommun i Västra Götalands län i landskapet Västergötland. Centralort är Borås. Området utgör de centrala delarna av Sjuhäradsbygden, och är starkt förknippat med textilindustrin.

Kommunen använder namnet Borås stad sedan 2003 i de fall där så är juridiskt möjligt.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Borgstena, Bredared, Brämhult, Dannike, Fristad, Gingri, Kinnarumma, Ljushult, Rångedala, Sandhult, Seglora, Toarp, Torpa, Tämta, Tärby, Vänga och Äspered. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också sedan 1621 Borås stad som 1863 bildade en stadskommun. 1920 inkorporerades Torpa landskommun i Borås stad.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanslagningar av kommunerna och Lysjö bildades. Några delar kom också att uppgå i Länghems landskommun som upplöstes 1967.

1961 bildades Viskafors landskommun och 1967 Dalsjöfors landskommun. Borås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borås stad och Brämhults landskommun samtidigt som Lysjö landskommun upplöstes. 1974 införlivades kommunerna: Dalsjöfors, Fristad, Sandhult och Viskafors samt även Bollebygd.

1995 återbildades Bollebygds kommun genom en utbrytning ur Borås kommun.[3]

Kommunen ingår sedan bildandet i Borås tingsrätts domsaga.[4]

Kommunens namn[redigera | redigera wikitext]

Borås är en av de 13 kommuner i landet som beslutat benämna sig stad. Beslutet gäller från den 1 januari 2003. Liksom i andra liknande sammanhang gäller att den strikt formella benämningen fortfarande är kommun.[5]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad.

Borås kommunvapen innehåller Ullsaxar som härstammar från bestämmelser i staden Borås privilegiebrev från 1622. Det fastställdes som stadsvapen av Kungl Maj:t 1939. Trots den segdragna kommunbildningen och att flera av de ingående tidigare enheterna hade haft egna vapen kunde vapnet registreras för kommunen i PRV redan 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Borås kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
107 562
1975
  
105 177
1980
  
102 129
1985
  
99 963
1990
  
101 766
1995
  
96 139
2000
  
96 883
2005
  
99 325
2010
  
103 294
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Geografi[redigera | redigera wikitext]

Borås kommun är belägen i Sjuhäradsbygden, som traditionellt dominerades av textilindustri och gårdfarihandlare. Kommunen gränsar till kommunerna (räknat medurs) Vårgårda, Herrljunga, Ulricehamn, Tranemo, Svenljunga, Mark och Bollebygd, samtliga belägna i landskapet Västergötland och i Västra Götalands län.

Orter i kommunen[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Centralort i fet stil.

Övriga orter[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Idrottsklubbar[redigera | redigera wikitext]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar Borås och är en av Sveriges få "riktiga" stadsmotorvägar då vissa byggnader ligger precis intill. Trafikplatserna i ordning väst-öst är: Nabbamotet, Viaredsmotet, Tullamotet, Brodalsmotet, Annelundsmotet (en av Västsveriges mest trafikerade platser), Hultamotet, Brämhultsmotet, Kyllaredsmotet, Dalsjöforsmotet och Rångedalamotet. De tre senaste är nybyggda. Riksväg 27 mellan Göteborg och Karlskrona passerar genom kommunen. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och riksväg 42 går mot Vårgårda och Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo.

Järnvägstrafik bedrivs på Kust till kust-banan, Viskadalsbanan och Älvsborgsbanan.

I Viared finns även Borås flygplats, invigd 1997. Flygplatsen är en ersättning för det gamla flygfältet som låg ca 500 m norr om den befintliga flygplatsen. Detta har nu blivit industrimark. På flygplatsen finns en belyst asfaltsbana samt ett grässtråk. På flygplatsen är det främst tre klubbar som bedriver flygning. Borås flygklubb har motorflygplan, Borås Segelflygklubb är landets näst största segelflygklubb samt Borås Ultralätt Flygklubb som flyger med ultralätta flygplan. På flygfältet finns dessutom ytterligare några flygplan som ägs av privatpersoner och lokala företag. Flygplatsen används även av Borås näringsliv och räddningstjänst såsom ambulans- och polishelikopter. Vattenfall AB har ofta helikoptrar som utför linjeinspektioner av kraftledningar.

Gymnasieutbildning[redigera | redigera wikitext]

I Borås finns ett stort utbud av gymnasieutbildingar och de flesta som går i gymnasiet i Sjuhärad går i Borås.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2010 styrs kommunen av en minoritetskoalition bestående av socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpartiet och vägvalet. 1998–2010 styrdes kommunen av en sexpartikoalition bestående av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centerpartiet, vägvalet och miljöpartiet.

Ordförande för kommunstyrelsen är sedan 2010 Ulf Olsson (S) och vice ordförande sedan 2010 är Anette Carlsson (M).

Mandatfördelning i kommunfullmäktigevalen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP VÄG SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 27 8 10 9
27 8 10 9
54 89,5
43 11
1973 2 36 20 7 14
36 20 7 14
79 92,4
66 13
1976 3 35 17 8 16
35 17 8 16
79 90,5
62 17
1979 4 35 15 8 17
4 35 15 8 17
79 89,4
58 21
1982 4 38 11 5 1 20
4 38 11 5 20
79 90,4
55 24
1985 4 34 7 12 5 17
4 34 7 12 5 17
79 88,8
52 27
1988 4 36 4 6 9 5 15
4 36 4 6 9 5 15
79 85,2
52 27
1991 4 33 2 6 8 9 17
4 33 6 8 9 17
79 85,3
53 26
1994 3 37 3 4 5 6 15
3 37 3 4 5 6 15
73 84,9
41 32
1998 10 25 3 6 3 3 7 16
10 25 3 6 3 3 7 16
73 79,00
41 32
2002 6 29 2 6 4 6 6 14
6 29 6 4 6 6 14
73 78,38
41 32
2006 6 26 3 3 1 4 6 5 19
6 26 3 3 4 6 5 19
73 79,13
39 34
2010 5 24 5 1 6 4 6 3 19
5 24 5 6 4 6 3 19
73 81,72
39 34
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Borås stad har fyra vänorter:

Man har också ett samarbete med

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/370242/. Läst 19 februari 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ SFS 2007:229