Borås kommun är en kommun i Västra Götalands län i landskapet Västergötland. Centralort är Borås. Området utgör de centrala delarna av Sjuhäradsbygden, och är starkt förknippat med textilindustrin.
Kommunen använder namnet Borås stad sedan 2003 i de fall där så är juridiskt möjligt.
[redigera] Administrativ historik
När 1862 års kommunalförordningar trätt i kraft den 1 januari 1863 bestod området för den nuvarande kommunen av 17 landskommuner samt Borås stad. Av dessa inkorporerades en av dem, Torpa, helt i Borås stad 1920.
Därefter skulle det dröja fram till kommunreformen 1952 innan någon mer omfattande förändring ägde rum. Landskommunerna sammanslogs i nya s.k. storkommuner. Dessa var Fristad (av de tidigare kommunerna Borgstena, Fristad, Gingri, Tämta, Tärby och Vänga), Lysjö (av Hillared, Ljushult, Roasjö och Sexdrega), Länghem (av Dannike, Länghem och Månstad), Sandhult (av Bredared och Sandhult) och Toarp (av Rångedala, Toarp och Äspered). Däremot förblev landskommunerna Brämhult, Kinnarumma och Seglora samt Borås stad oförändrade.
Sammanläggningarna inom ramen för nästa kommunreform blev en mer långdragen process. Den inleddes 1961 när Kinnarumma och Seglora förenades till Viskafors landskommun. 1967 bildades Dalsjöfors landskommun av Toarp samt Dannike församling ur upplösta Länghem.
1971 infördes enhetlig kommuntyp och Borås kommun bildades genom att staden förenades med Brämhult. Samma år upplöstes Lysjö, och Ljushults församling tillfördes Dalsjöfors. Först 1974 förenades så till slut Dalsjöfors, Fristad, Sandhult och Viskafors samt även Bollebygd med Borås kommun.
Bollebygd bröts 1995 åter ut för att bilda en ny kommun inom 1952 års gränser.
[redigera] Kommunens namn
Borås är en av de 13 kommuner i landet som beslutat benämna sig stad. Beslutet gäller från den 1 januari 2003. Liksom i andra liknande sammanhang gäller att den strikt formella benämningen fortfarande är kommun.[3]
Blasonering: I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad.
Borås kommunvapen innehåller Ullsaxar som härstammar från bestämmelser i staden Borås privilegiebrev från 1622. Det fastställdes som stadsvapen av Kungl Maj:t 1939. Trots den segdragna kommunbildningen och att flera av de ingående tidigare enheterna hade haft egna vapen kunde vapnet registreras för kommunen i PRV redan 1974.
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Borås kommun 1970-2010 |
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
107 562 |
| 1975 |
|
105 177 |
| 1980 |
|
102 129 |
| 1985 |
|
99 963 |
| 1990 |
|
101 766 |
| 1995 |
|
96 139 |
| 2000 |
|
96 883 |
| 2005 |
|
99 325 |
| 2010 |
|
103 294 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Kommunen är belägen i Sjuhäradsbygden, som traditionellt dominerades av textilindustri och gårdfarihandlare.
Kommundelsnämnderna ansvarar för grundskola, barn- och äldreomsorg samt fritid och kultur inom respektive område.[4]
|
Kommundel Centrum, 14 500 invånare
- City
- Lugnet
- Norrmalm
- Bergdalen
- Salängen
- Villastaden
Kommundel Norrby, 11 000 invånare
- Norrby
- Parkstaden
- Byttorp
- Tullen
- Hestra
- Ekås
- Ramnaslätt
- Viared
- Lundaskog
|
Kommundel Göta, 9900 invånare
- Göta
- Regementet, Det område som tidigare var I15
- Druvefors
- Kristineberg
- Dammsvedjan
- Hedvigsborg
Kommundel Sjöbo, 8 200 invånare
|
Kommundel Trandared, 10 700 invånare
- Trandared
- Hulta
- Bergsäter
- Brotorp
Kommundel Brämhult, 10.600 invånare
Kommundel Fristad, 9788 invånare
|
Kommundel Sandhult, 8000 invånare
Kommundel Viskafors, 6300 invånare
Kommundel Dalsjöfors, 10471 invånare
|
[redigera] Orter i kommunen
[redigera] Idrottsklubbar
Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar Borås och är en av Sveriges få "riktiga" stadsmotorvägar då vissa byggnader ligger precis intill. Trafikplatserna i ordning väst-öst är: Nabbamotet, Viaredsmotet, Tullamotet, Brodalsmotet, Annelundsmotet (en av Västsveriges mest trafikerade platser), Hultamotet, Brämhultsmotet, Kyllaredsmotet, Dalsjöforsmotet och Rångedalamotet. De tre senaste är nybyggda. Riksväg 27 mellan Göteborg och Karlskrona passerar genom kommunen. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och riksväg 42 går mot Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo.
Järnvägstrafik bedrivs på Kust till kust-banan, Viskadalsbanan och Älvsborgsbanan.
I Viared finns även Borås flygplats, invigd 1997. Flygplatsen är en ersättning för det gamla flygfältet som låg ca 500 m norr om den befintliga flygplatsen. Detta har nu blivit industrimark. På flygplatsen finns en belyst asfaltsbana samt ett grässtråk. På flygplatsen är det främst tre klubbar som bedriver flygning. Borås flygklubb har motorflygplan, Borås Segelflygklubb är landets näst största segelflygklubb samt Borås Ultralätt Flygklubb som flyger med ultralätta flygplan. På flygfältet finns dessutom ytterligare några flygplan som ägs av privatpersoner och lokala företag. Flygplatsen används även av Borås näringsliv och räddningstjänst såsom ambulans- och polishelikopter. Vattenfall AB har ofta helikoptrar som utför linjeinspektioner av kraftledningar.
[redigera] Gymnasieutbildning
I Borås finns ett stort utbud av gymnasieutbildingar och de flesta som går i gymnasiet i Sjuhärad går i Borås.
Sedan 2010 styrs kommunen av en minoritetskoalition bestående av socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpartiet och vägvalet. 1998-2010 styrdes kommunen av en sexpartikoalition bestående av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centerpartiet, vägvalet och miljöpartiet.
Ordförande för kommunstyrelsen är sedan 2010 Ulf Olsson (S) och vice ordförande sedan 2010 är Anette Carlsson (M).
[redigera] Mandatfördelning i valen 1970-2010
| Valår |
V |
S |
MP |
VÄG |
SD |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
|
27 |
|
|
|
|
8 |
10 |
|
9 |
|
54 |
89,5 |
|
| 1973 |
2 |
36 |
|
|
|
|
20 |
7 |
|
14 |
|
79 |
92,4 |
|
| 1976 |
3 |
35 |
|
|
|
|
17 |
8 |
|
16 |
|
79 |
90,5 |
|
| 1979 |
4 |
35 |
|
|
|
|
15 |
8 |
|
17 |
|
79 |
89,4 |
|
| 1982 |
4 |
38 |
|
|
|
|
11 |
5 |
1 |
20 |
|
79 |
90,4 |
|
| 1985 |
4 |
34 |
|
|
|
|
7 |
12 |
5 |
17 |
|
79 |
88,8 |
|
| 1988 |
4 |
36 |
4 |
|
|
|
6 |
9 |
5 |
15 |
|
79 |
85,2 |
|
| 1991 |
4 |
33 |
|
|
|
2 |
6 |
8 |
9 |
17 |
|
79 |
85,3 |
|
| 1994 |
3 |
37 |
3 |
4 |
|
|
5 |
6 |
|
15 |
|
73 |
84,9 |
|
| 1998 |
10 |
25 |
3 |
6 |
|
|
3 |
3 |
7 |
16 |
|
73 |
79,00 |
|
| 2002 |
6 |
29 |
2 |
6 |
|
|
4 |
6 |
6 |
14 |
|
73 |
78,38 |
|
| 2006 |
6 |
26 |
3 |
3 |
1 |
|
4 |
6 |
5 |
19 |
|
73 |
79,13 |
|
| 2010 |
5 |
24 |
5 |
1 |
6 |
|
4 |
6 |
3 |
19 |
|
73 |
81,72 |
|
|
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
[redigera] Internationellt
|
Borås stad har fyra vänorter:
|
Man har också ett samarbete med
|
[redigera] Externa länkar
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2011” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2011A01/mi0802tab3_2011.xls. Läst 13 mars 2011.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228185.aspx. Läst 20 februari 2012.
- ^ SFS 2007:229
- ^ http://edit-www.boras.se/organisation.4.633e5e10039748abd7fff86261.html
Sverige
