Åseda köping var en tidigare kommun i Kronobergs län.
Administrativ historik
Den 1 januari 1863 började kommunalförordningarna gälla och då inrättades cirka 2 500 kommuner (städer, köpingar och landskommuner), tillsammans täckande hela landets yta.
I Åsheda socken i Uppvidinge härad i Småland inrättades då Åseda landskommun.
Ett municipalsamhälle, likaledes med namnet Åseda, inrättades den 31 augusti 1910. Den 1 januari 1943 (enligt beslut den 27 mars 1942 och 28 augusti 1942) utbröts Åseda municipalsamhälle (omfattande en areal av 1,04 km², varav allt land,[1] och med 1 149 invånare)[2] samt kringliggande områden (omfattande en areal av 5,50 km², varav 5,25 km² land, och med 513 invånare)[2] ut ur landskommunen för att bilda Åseda köping. Köpingen utbröts även ur Åseda jordregistersocken i avseende på fastighetsredovisningen. I köpingen gällde två av stadsstadgorna: byggnadsstadgan och brandstadgan. Enligt beslut den 4 juni 1943 skulle också de övriga stadsstadgorna gälla inom köpingen.[3]
Varken landskommunen eller köpingen påverkades av kommunreformen 1952.
1 januari 1965 införlivades Åseda landskommun (med 1 232 invånare och omfattande en areal av 256,20 km², varav 247,02 km² land) i köpingen.[4]
1 januari 1971 upphörde köpingen då den uppgick i Uppvidinge kommun.[5]
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende hörde köpingen till Åseda församling.
Köpingsvapnet
Blasonering: Sköld kluven av guld, vari en tvåbladig röd ört med klocklik kalk, och av rött, vari en yxa med blad av silver och skaft av guld. [6]
Detta vapen fastställdes av Kungl Maj:t den 2 juni 1961.
Geografi
Åseda köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 6,54 km², varav 6,29 km² land.[7] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1953 omfattade köpingen den 1 januari 1961 en areal av 6,98 km², varav 6,78 km² land.[8]
Tätorter i köpingen 1960
I Åseda köping fanns tätorten Åseda, som hade 2 431 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 100,0 %.[9]
Näringsliv
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:[10]
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 15,4 % med träindustri, 11,7 % i textil- och sömnadsindustrin, 11,7 % med byggnadsverksamhet samt 10,2 % i metallindustrin. Endast 15 av förvärvsarbetarna (1,6 %) hade sin arbetsplats utanför köpingen.[10]
Politik
Mandatfördelning i valen 1942–1966
| Valår | V | S | ÖVR | C | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1942 | | 9 | 11 | | | | | 20 | | |
| 1946 | | 9 | | | 4 | 7 | | 20 | | |
| 1950 | 1 | 13 | 3 | | 5 | 3 | | 25 | 80,3 | |
| 1954 | | 12 | 13 | | | | | 25 | 77,4 | |
| 1958 | | 12 | 12 | 1 | | | | 25 | 79,6 | |
| 1962 | | 11 | 4 | 2 | 4 | 4 | | 25 | 80,1 | |
| 1966 | | 9 | 2 | 9 | 4 | 6 | | 30 | 81,6 | |
- Övriga 1950 var Skattebetalarna
- Övriga 1954 var För köpingens bästa (8), Fram för sparsamhet (4), Radikala arbetare (1)
- Övriga 1958 var För köpingens bästa (9), Fram för sparsamhet (3)
- Övriga 1962 var Fram för sparsamhet (3), Radikala arbetare (1)
- Övriga 1966 var Radikala arbetare
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Referenser
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 25. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
- ^ [a b] (PDF) Statistiska centralbyrån: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1942. Sida 17 Läst 1 november 2015
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 24. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 17. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 24 januari 2015
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 30. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 16. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 7. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 42-43. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015
