Ö
- För andra betydelser, se Ö (olika betydelser).
| Öö Öö | |
| Tillhör | estniska, finska, isländska, svenska, turkiska, tyska, ungerska |
|---|---|
| Tekniskt | |
| Morse | |
| Latin-1 | Ö:214 / ö:246 |
| Unicode | Ö:U+00D6 / ö:U+00F6 |
Ö [øː] är en bokstav i det latinska alfabetet.
Innehåll |
[redigera] Uttal och användning
Bokstaven ö används i estniska, finska, isländska, svenska, azerbajdzjanska, turkiska, tyska och ungerska. Den har inte status som egen bokstav i tyska och ungerska.
Motsvarigheten i norska och danska är Ø. I latin och franska används stundom œ. Vid nedteckning av dialektala uttal används ibland ô.
I handskrift kan ö ibland likna ō eller õ.
[redigera] Snarlika bokstäver med annat uttal
I engelska och franska förekommer någon gång ett tecken som kan missuppfattas som ö. Tecknet skall i stället tolkas som "o" med accenten trema. Ett exempel är ordet coöperation där ö är en uttalsanvisning innebärande att två o:n ska uttalas, det vill säga co-operation (svenska "samarbete"). Engelsktalande brukar inte skriva ut accenter, så därför brukar o skrivas istället, såsom cooperation, liksom de skriver cafe istället för café.
[redigera] Betydelser
[redigera] Historia
Bokstaven Ö härstammar från diftongen oe. Bokstaven ö uppkom av att man under 1500-talet satte ett litet e över o, vilket härstammar från tyska. Under medeltiden på svenska och fortfarande på danska och norska används ø som härstammar från o och e skrivna bredvid varandra som œ. I Frakturstil användes ett litet e ovanför ett o som beteckning för ö ända in på 1900-talet. I tysk skrivstil skrivs ett litet e med en n-liknande symbol som något förenklad liknar två streck.
[redigera] Datateknik
I datorer lagras Ö med kodpunkten U+00D6 och ö med kodpunkten U+00F6. Vilka värden, eller rättare oktettsekvenser, som används för att representera dessa kodpunkter varierar beroende på vilken kodning som används, om Ö alls kan representeras.
I äldre (fram till sent 1980-tal) svenska dataprogram användes ofta ISO/IEC 646, svensk variant, och där användes 92 (decimalt) för Ö och 124 (decimalt) för ö. De nationella varianterna av ISO/IEC 646, är dock mycket föråldrade och används knappast alls längre. De har ersatts av nyare kodningar, till exempel Latin-1, Latin-9, och numera allt oftare UTF-8 och UTF-16.
[redigera] Se även
|
||||||||||||||
