U

Wikipedia

Uu Uu
Svenska alfabetet
Aa	Bb	Cc	Dd	Ee	Ff
Gg	Hh	Ii	Jj	Kk	Ll
Mm	Nn	Oo	Pp	Qq	Rr
Ss	Tt	Uu	Vv	Ww	Xx
Yy	Zz	Åå	Ää	Öö

U är den tjugoförsta bokstaven i det latinska alfabetet.

Innehåll 1 Uttal och användning 2 Betydelser 2.1 Versalt U 2.2 Gement u 3 Historia

[redigera] Uttal och användning

Det vanligaste uttalet av bokstaven U i världens språk är det som också fonetiskt skrivs [u]. I svenskan skrivs detta ljud emellertid med bokstaven o, som i till exempel bo. De svenska u-ljuden är ovanliga; det långa förekommer i övrigt endast i norskan^{[källa behövs]} .

[redigera] Betydelser

[redigera] Versalt U

1. Länsbokstav för Västmanlands län.
2. Kemiskt tecken för grundämnet uran. Se även periodiska systemet.
3. Symbol för storheten elektrisk spänning (tyska Unterschied, "differens", "skillnad") i fysikaliska formler (som till exempel Ohms lag).
4. Burmesisk hederstitel (jfr U Thant och U Nu).
5. Beteckning för höjdenhet som används i elektronikrack.
6. Beteckning för värmegenomgångskoefficient för en byggnadsdel. Enhet W/m²·°C.

[redigera] Gement u

1. Masstal för elementarpartiklar. Se atommassenhet.

[redigera] Historia

Till det latinska alfabetet kom bokstaven U från det grekiska alfabetets ypsilon.

---

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö