Afrikanska kompaniet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
karta över dåtida Guldkusten
Triangelrutten

Svenska Afrikanska Kompaniet eller Guineakompaniet var ett svenskt handelskompani grundat 1649 som handlade med den svenska kolonin Cabo Corso i nuvarande Ghana i västra Afrika.

Företaget[redigera | redigera wikitext]

Svenska Afrikanska Kompaniet grundades den 15 december 1649 på initiativ av Louis De Geer genom ett privilegiebrev (oktroj) utfärdad av Drottning Kristina. Företaget finansierades från Amsterdam och Hamburg men huvudsakligen av Louis de Geer som också blev störste ägare. En senare aktieteckning gjordes av svenska handelsmän och adelsmän. Huvudhamnen var Göteborg, men i början var den i praktiken hamnstaden Stade vid Elbe i svenska Bremen. Huvudsätet låg i Stockholm. Målet var att utveckla handel med Afrika, Asien och Västindien och kompaniet erhöll ett handelsmonopol på handeln söder om Kanarieöarna.

Efter grundandet sluter Sverige genom Afrikanska Kompaniet 1650 ett avtal med kungen av Futu (Feta) att upplåta området vid Cabo Corso (Cape Coast) vid Guineabukten som svensk koloni.

Handeln byggde på Triangelhandeln. Företaget exporterade främst textilier, hushållsartiklar och smycken till Afrika för byteshandel. Med sig från Guldkusten fraktade fartygen bland annat elfenben, guld, socker och slavar. Slavarna fördes från Afrika till de närbelägna portugisiska plantagerna på São Tomé. Odlingsprodukter som kryddor, sockerrör, guld och elfenben fördes till Europa.

Det mesta av vinsterna gjordes på handeln med guld. Vinsterna från Afrikanska kompaniet hamnade mest hos köpmännen i Amsterdam och Hamburg.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den första svenska handelsexpeditionen till Afrika genomförs redan år 1646 organiserat av Louis de Geer. Slavar fraktades från afrikanska fastlandet till portugiserna på São Tomé. Andra varor fördes vidare till Europa. Vid hemkomsten till Stockholm 1647 medfördes socker, guld, elfenben och fyra svarta slavar som överlämnas till rikskanslern Axel Oxenstierna.

1650 skickas den första expeditionen under ledning av Henrik Carloff till området. Carloff var tysk från staden Rostock och hade tidigare haft hög befattning inom det nederländska västindiska kompaniet. Afrikanska Kompaniet uppför fortet Fort Carolusborg (Karlsborg), 1652 och en rad handelsstationer vid kusten och Carloff blir den förste guvernören i Cabo Corso.

Åren 1650 till 1653 kapas flera av kompaniets fartyg av Storbritannien som stördes av den nye handelsaktören. Visserligen ersattes såväl fartygen och dess last senare men köp av nya fartyg tyngde kompaniets ekonomi.

1654 erbjuds en ny aktieteckning och kompaniet leds nu i praktiken av det statliga Kommerskollegium och man fortsatte med slavhandeln.

1656 utnämns nu Johan Filip von Krusenstierna till ny guvernör vilket förargade Carloff. Denne lämnade Cabo Corso men återvände den 27 januari 1658 med ett danskt kaparfartyg "Glückstadt" och erövrar Fort Karlsborg åt Danmark som nu görs till del i den Danska Guldkusten.

För kung Karl X Gustav blev detta ett av flera svepskäl att kunna inleda det andra danska kriget. Efter Freden i Köpenhamn 1660 skulle Cabo Corso återlämnas, det visade sig dock då att Carloffs medarbetare Schmidt i mars 1659 i sin tur hade sålt kolonin till Nederländerna och försvunnit med pengarna.

Lokalbefolkningen rebellerar dock snart mot Holländarna och Kung Futu erbjuder Sverige att återta kontrollen i december 1660. Nya expeditioner sändes till kolonin som förblev svensk för en tid. Nederländerna återerövrade Karlsborg den 22 april 1663 och beslagtog även kompaniets fartyg. Den 9 maj 1664 erövrades sedan området av England.

Fartygsförlusten medförde att Afrikanska kompaniet var ruinerad. 1667 gick Nederländerna med på att betala ersättning på 140.000 riksdaler mot att Sverige i gengäld avstår från handel på Västafrika för all framtid.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]