Afrikanska kompaniet
Wikipedia
Svenska Afrikanska Kompaniet eller Guineakompaniet var ett svenskt handelskompani grundad 1649 som verkade från den svenska kolonin Svenska Guldkusten i nuvarande Ghana i västra Afrika.
[redigera] Företaget
Svenska Afrikanska Kompaniet grundades den 15 december 1649 på initiativ av av Louis De Geer genom ett privilegiebrev (oktroj) utfärdad av Drottning Kristina. Aktieteckningen gjordes av svenska handelsmän och adelsmän, Louis de Geer blir huvuddelägare. Huvudsätet låg i Stockholm. Målet var att utveckla handel med Afrika, Asien och Västindien och kompaniet erhöll ett handelsmonopol på handeln söder om Kanarieöarna.
Efter grundandet slutar Sverige genom Afrikanska Kompaniet 1650 ett avtal med kungen av Futu (Feta) att upplåta området vid Cabo Corso (Cape Coast) vid Guineabukten som svensk koloni.
Handeln byggde på Triangelhandeln: slavar från Afrika till de portugisiska plantagerna på São Tomé och till Västindien, odlingsprodukter som tobak, bomull, sockerrör, guld och elfenben till Europa och handelsvaror som tyger, glaspärlor, vapen och brännvin till Afrika.
[redigera] Historia
Den första svenska slavhandelsexpeditionen till Afrika genomförs redan år 1646 organiserat av Louis de Geer. Vid hemkomsten till Stockholm 1647 medfördes socker, guld, elfenben och fyra svarta slavar som överlämnas till rikskanslern Axel Oxenstierna.
1650 skickas den första expeditionen under ledning av Henrik Carloff till området. Kompaniet uppför fortet Fort Carolusborg (Karlsborg) och en rad handelsstationer vid kusten och Carloff blir den förste guvernören i Svenska Guldkusten.
Åren 1650 till 1653 kapas flera av kompaniets fartyg av Storbritannien som stördes av den nye handelsaktören. Visserligen ersattes såväl fartygen och dess last senare men köp av nya fartyg tyngde kompaniets ekonomi.
1654 erbjuds en ny aktieteckning och kompaniet leds nu i praktiken av det statliga Kommerskollegium och man fortsatte med Den svenska slavhandeln.
1656 utnämns nu Johan Filip von Krusenstierna till ny guvernör vilket förargade Carloff. Denne lämnade Cabo Corso men återvände den 27 januari 1658 med ett danskt kaparfartyg "Glückstadt" och erövrar Fort Karlsborg åt Danmark som nu görs till del i den Danska Guldkusten.
För kung Karl X Gustav blev detta ett av flera svepskäl att kunna inleda det andra danska kriget. Efter Freden i Köpenhamn 1660 skulle Cabo Corso återlämnas, det visade sig dock då att Carloffs medarbetare Schmidt i mars 1659 i sin tur hade sålt kolonin till Nederländerna och försvunnit med pengarna.
Lokalbefolkningen rebellerar dock snart mot Holländarna och Kung Futu erbjuder Sverige att återta kontrollen i december 1660. Nya expeditioner sändes till kolonin som förblev svensk för en tid. Nederländerna återerövrade Karlsborg den 22 april 1663 och beslagtog även kompaniets fartyg. Den 9 maj 1664 erövrades sedan området av England.
Fartygsförlusten medförde att Afrikanska kompaniet var ruinerad. 1667 gick Nederländerna med på att betala ersättning på 140.000 riksdaler mot att Sverige i gengäld avstår från handel på Västafrika för all framtid.
