Hälsingegårdar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
Hälsingegårdar
(Decorated Farmhouses of Hälsingland)
Gården Gästgivars i Bollnäs kommun
Geografiskt läge
Koordinater 61°42′26″N 16°11′45″Ö / 61.70722°N 16.19583°Ö / 61.70722; 16.19583Koordinater: 61°42′26″N 16°11′45″Ö / 61.70722°N 16.19583°Ö / 61.70722; 16.19583
Plats Hälsingland
Land Sverige
Region* Europa och Nordamerika
Data
Typ Kulturarv
Kriterier v
Referens 1282
Historik
Världsarv sedan 2012  (36:e mötet)
Hälsingegårdar på kartan över Sverige
Red pog.svg
Hälsingegårdar
Hälsingegårdar på kartan över Sverige.
* Enligt Unescos indelning.

Hälsingegårdar är ett kulturarv och ett exempel på svensk byggnadstradition i Hälsinglands gamla bondesamhälle.

En hälsingegård är en bondgård eller före detta bondgård i Hälsingland med bevarade kulturhistoriska värden. De stolta mangårdsbyggnaderna har blivit symbol för begreppet, men det är hela gården som produktionsenhet, med ekonomibyggnader och marker, som utgör en hälsingegård. Hälsingegårdarna speglar landsbygdens byggnadstradition, helt baserad på trä, och är ett uttryck för folklig arkitektur, det vill säga böndernas byggande såsom det utvecklades då förutsättningar gavs. Att ge en generell bild av hälsingegårdarna är svårt eftersom de ser olika ut beroende på var i landskapet de ligger och under vilken period de är uppförda.

Det unika med hälsingegårdarna är bland annat viljan att bygga stort. Ingen annanstans i världen finns en sådan koncentration av gårdar med stora byggnader som i Hälsingland.[källa behövs] På gårdarna finns stora och rikt utformade bostadshus, ofta två eller tre stycken, ibland använda för generationsboende eller som sängstugor och festbyggnader. Ofta var bostadshusen uppförda i två våningar, men det finns också exempel på envånings parstugor.

De välbyggda bostadshusen, ofta rikt utformade med profilerad takfot, skurna eller profilsågade fönsterfoder och vackert utformade entrépartier, representerar i huvudsak 1800-talets byggnation, men det finns också mer ålderdomliga gårdar med låga, omålade byggnader uppförda i fyrkant runt ett gårdstun, och sekelskiftesbyggnader med rik snickarglädje och stora verandor.

Många socknar hade sitt eget sätt att bygga, och de särskiljande dragen kom till sitt främsta uttryck i markerade entrépartier, framför allt de välkända brokvistarna. Vissa socknar, främst kustsocknarna, saknade helt brokvistar, där fanns istället mer påkostade dörrar och dörromfattningar.

Hälsingegårdarna har ofta välbevarade interiörer med väggmålningar, schablonmålningar och tapeter bevarade på ursprunglig plats. Där kan man se bibliska motiv omvandlade till hälsingemiljö och dråpliga berättelser och varnande uppmaningar blande med de ditvandrade dalmålarnas kurbits, blommor och band. Dyra, importerade tapeter kombinerades med folkligt schablonmåleri till något alldeles eget och schablonmåleriet på andra ställen svävade ut över både väggar, tak och murstockar. Mängden välbevarade interiörer på ursprunglig plats är unik i världen.

Till gårdarna hörde också en stor mängd ekonomibyggnader, fritt placerade utanför gårdstunet. Varje byggnad hade en egen funktion. Logar för tröskning, härbren för förvaring av livsmedel, lador, smedjor, bryggstugor, torkhus för säd och andra livsmedel, stall och ladugårdar ger alla en bild av det ålderdomliga månghussystem som vid 1800-talets slut ersattes av stora multifunktionella ekonomibyggnader för många funktioner under samma tak.

Gårdarna har ofta stark koppling till annan bebyggelse, till exempel utanvidsgårdar, kvarnar, vattendrivna verk och fäbodar, som tillsammans ger en bild av hälsingegårdskulturen. Gårdarna är också placerade i ålderdomliga bystrukturer med rötter i förhistorisk tid som endast delvis har skiftats ut från de ursprungliga bylägena vid 1800-talets skiften.

Idag finns omkring 1000 hälsingegårdar med kulturhistoriska värden bevarade i landskapet.

Ett världsarv[redigera | redigera wikitext]

1997 började arbetsgruppen Kulturarv Hälsingegårdar jobba med projektet att få ett antal hälsingegårdar att komma med på Unescos lista över världsarv. 12 december 2005 sattes dessa upp på Sveriges lista över förslag till världsarv[1], den så kallade "tentativa listan". 26 januari 2011 lämnade Sveriges regering över nomineringhandlingarna till Unesco. Den 1 juli 2012 blev Hälsingegårdar (Decorated Farmhouses of Hälsingland) ett världsarv.[2]

7 gårdar ingår i världsarvet:

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Gösta Nyblom och Axel Ringström, red.: Svensk hembygd. Hälsingegårdar. Förlaget Svensk Hembygd 1938

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Farms of Hälsingland, Hälsingland countryside” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/2084/. Läst 2010-06-15. 
  2. ^ ”Four natural and four cultural properties added to UNESCO’s World Heritage List on Sunday” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/news/902/. Läst 2012-07-01. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]