Böblingen

Böblingen
Ort
Böblingens stadsvapen
Land	Tyskland
Förbundsland	Baden-Württemberg
Kreis	Landkreis Böblingen
Koordinater	48°41′08″N 09°00′55″Ö
Yta	39,04 km²
Folkmängd	46 198 (31 december 2009)
Befolkningstäthet	1 183 inv./km²
Oberbürgermeister	Alexander Vogelgsang
Postnummer	71001–71034
Riktnummer	07031
Registreringsskylt	BB
Böblingens läge i Baden-Württemberg
Webbplats: http://www.boeblingen.de/

Böblingen är en stad i Baden-Württemberg i Tyskland och huvudort i Landkreis Böblingen. Staden är hopvuxen med Sindelfingen och har cirka 46 000 invånare.

Historia

Böblingen grundades 1253 av greve Wilhelm von Tübingen-Böblingen. Staden tillfördes Württemberg 1357 och utgjorde den 12 maj 1525 slagfält för ett av de blodigaste slagen under Tyska bondekriget. Georg Truchsess von Waldburg-Zeil anföll 15 000 väpnade bönder, 3 000 dödades. Vid trettioåriga krigets slut var Böblingens folkmängd nere på 600 invånare.

När kungariket Württemberg hade bildats blev Böblingen 1818 säte för ett oberamt (ett administrativt område). Staden anslöts till järnvägsnätet 1879, vilket banade väg för industrialiseringen. Vid den administrativa reformen 1938 omvandlades Böblingen Oberamt till Böblingen Landkreis.

Under Andra världskriget hyste staden en av Luftwaffes flygbaser. Vid krigsutbrottet var den hemmabas för I/JG 52 (Första gruppen av jaktflottiljen JG 52) med jaktplanet Messerschmitt Bf 109 E-1.

På kvällen den 7 oktober 1943 förstördes sjuttio procent av den gamla stadskärnan i en bombattack. De allierade styrkorna släppte 408 brandbomber och 35 högexplosiva bomber. 20 män, 12 kvinnor och 12 barn dödades, 200 personer skadades och 1 735 personer förlorade sina hem i attacken. I juli 1944 följde en ny attack, i vilken 36 civila dödades.

1962 blev Böblingen en "Große Kreisstadt". Stadens nuvarande gränser fastställdes 1971 när den slogs samman med Dagersheims kommun.

Befolkningsutveckling

Tidpunkt Folkmängd 1598 ca. 800 1654 628 1803 2 125 1823 2 549 1843 3 504 1861 3 287 1 december 1871 3 826 1 december 1880 4 365 1 december 1890 4 659 1 december 1900 5 303 1 december 1910 6 019 16 juni 1925 7 227 16 juni 1933 7 998

Tidpunkt Folkmängd 17 maj 1939 12 560 1946 10 809 13 september 1950 12 601 6 juni 1961 25 366 27 maj 1970 35 925 31 december 1975 40 547 31 december 1980 41 505 27 maj 1987 42 589 31 december 1990 44 903 31 december 1995 46 516 31 december 2000 45 637 30 september 2004 46 064 31 december 2009 46 198

Kommunikationer

Böblingen kan lätt nås med alla typer av transportmedel.

Flygplats

Böblingen ligger cirka 20 minuter från Stuttgarts flygplats med pendeltåg.

Vägnät

Motorvägarna A8 och A81 möts strax nordost om Böblingen. A81 går strax norr om staden.

Järnväg

Böblingen ligger på Gäubahn-sträckan mellan Stuttgart och Singen. Pendeltågstrafik avgår varje timme.

Lokaltrafik

Lokaltrafiken i Böblingen är samordnad inom ramen för Verkehrs- und Tarif Verbund Stuttgart. Via pendeltågslinjen S1 (Plochingen–Stuttgart–Herrenberg) står Böblingen i kontakt med Stuttgart och därmed Stuttgarts pendeltågsnätverk. Restiden till Stuttgart är cirka 25 minuter.

1996 återöppnades Schönbuchbahn till Dettenhausen och 2004 inleddes arbetet med att kunna återöppna Rankbachbahn till Renningen.

Utöver centralstationen finns i Böblingen ytterligare två stationer längs S1, Goldberg och Hulb, samt fyra stationer längs Schönbuchbahn, Danziger Strasse, Böblingen Süd, Heusstieg Strasse och Zimmerschlag.

Utöver detta finns också flera busslinjer.

Försvarsmakten

I staden finns den amerikanska militärbasen Panzer Kaserne, tidigare en tysk militärbas under Andra världskriget.

Utbildning

I Böblingen finns bland annat:

• Tre kombinationsskolor grundskola/Hauptschule: Eichendorff Grund-und Hauptschule (GHS), Theodor Heuss GHS och Rappenbaum GHS.
• Två realskolor: Albert-Schweitzer och Friedrich-Schiller.
• Fyra gymnasier: Albert-Einstein, Lise-Meitner, Max-Planck och Otto-Hahn Gymnasium
• Två skolor för elever med särskilda behov
• Flera yrkesskolor
• Sju privata primärkolor: Eduard-Moerike, Erich-Kaestner, Friedrich-Silcher, Justinus-Kerner, Ludwig UHL, William Striking och Dagersheim
• På den amerikanska flygbasen finns en amerikansk "grade school".

Museer

Zehntscheuer, byggt 1593, inrymmer Böblingens stadsgalleri och ett bondekrigsmuseum. I staden finns också Tysklands slakterimuseum.

Byggnader

Dionysiuskyrkan bortom Oberersjön

Den evangeliska församlingskyrkan vid torget är stadens viktigaste landmärke. Kyrkan förstördes under Andra världskriget, men återuppfördes efter krigsslutet. Den nerlagda Böblingens flygplats är känd för ett kort flygbesök av Hitler. Skyskrapan Orplid är byggd av Hans Scharoun, förespråkare för organisk arkitektur. I staden finns också Böblingen-Waldburgs vattentorn och bordellen C33.

Evenemang

Flera årliga marknader arrangeras på torget och vid Slottsplatsen samt vid sjöarna, bland annat "Böblinger Jahrmarkt" i juli, en vinfestival i september och en julmarknad i december. Under samlingsnamnet "Böblinger Sommer am See" arrangeras årligen över sextio evenemang vid stadens två sjöar under sommarmånaderna. Det anordnas också regelbundet konserter och andra evenemang i stadshuset och kongresscentrum.

Ekonomi

Flera stora företag har sina säten i Böblingen/Sindelfingen:

• Agilent (Elektronisk test och mätning)
• Avago Technologies (Halvledare)
• Daimler AG (Bilar)
• Hewlett-Packard (Datorer. mjukvara och tjänster)
• IBM (Datorer. mjukvara och tjänster)
• NXP (Halvledare)
• Philips (Medicinska monitorer)
• Verigy (Test av halvledare)
• Softpro (Elektronisk signaturverifikation)

Böblingen tillsammans med Sindelfingen kan kallas för ett centrum för såväl motor- som datorindustri. Daimler utvecklar och tillverkar Mercedes lyxbilar i området.

Hewlett-Packard och IBM utvecklar datorsystem, mjukvara och elektronikprodukter i området. Böblingen var tidigare också att av Europas viktigare centrum för datortillverkning.

Vänorter

• Glenrothes, Skottland
• Pontoise, Frankrike
• Sittard-Geleen, Nederländerna
• Bergama, Turkiet
• Alba, Italien
• Sömmerda, Tyskland

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Böblingen.
  Bilder & media