Bertil Ströberg
Bertil Johan Olof Ströberg, född 30 mars 1932 i Västra Torsås, Kronobergs län, död 25 mars 2012,[1] [2] var en svensk officer som 1983 mot sitt nekande dömdes till sex års fängelse för grovt spioneri av Stockholms tingsrätt[3] för polsk räkning.
Innehåll |
Biografi [redigera]
Ströberg, som var överstelöjtnant, var chef för flygstabens sambandsavdelning och hade tillgång till information om hela det militära kommunikationssystemet.[3] Han greps 1983 på huvudpostkontoret på Vasagatan i Stockholm av Säkerhetspolisen sedan han försökt hämta ut ett poste restante-brev adresserat till en Sven-Roland Larsson. Det var det namn en person som kontaktat den polska ambassaden i Stockholm hade uppgivit när personen erbjudit sig att sälja militära svenska hemligheter till Polen, och en begäran om 25 000 kronor, om man ville ha mer hemligheter.[4]
Ströberg hävdade att han träffat Larsson i samband med att denne utsatts för misshandel av okända män på Gärdet i Stockholm. Ströberg hävdade att han avstyrde misshandeln och de okända männen flydde. Därefter gav Ströberg sitt visitkort till Larsson i det fall det skulle bli ett rättsligt efterspel. Ströberg hävdade vidare att han efter tid kontaktades av Larsson (som Ströberg uppgav hade ett "utländskt utseende och bröt på svenska") för att Larsson behövde hjälp att hämta ett brev på huvudpostkontoret i Stockholm. År 1983 dömdes Ströberg till sex års fängelse för grovt spioneri. [5]Tingsrätten var oenig i sin dom och då målet behandlades av Svea hovrätt fastställdes domen, men även här av en oenig rätt.[5] Ströberg frigavs i i maj 1986 från Anstalten Kumla.[5]
Anklagelserna bestrids [redigera]
Ströberg hävdade sin oskuld till sin död och att nya bevis hade dykt upp i detta ärende. År 1988 beviljades Ströberg resning i målet av Högsta Domstolen, men även nu fastställdes domen.[5] Fallet uppmärksammades 2009 i TV-programmet Kalla fakta på TV4. I programmet framkom att en person med namnet Sven Roland Larsson hade förekommit inom svensk underrättelsetjänst sedan 1957, när Ströberg gick på Försvarets läroverk.[6]
I februari 2010 beslutade Riksåklagaren (RÅ) att åter ta upp förundersökningen mot Bertil Ströberg. Beslutet hade en viktig principiell betydelse, eftersom grunden för ett sådant agerande grundar sig på bedömningen att de nya uppgifterna var av en sådan vikt att de kunde vara avgörande för målet. Riksåklagaren motsatte sig 23 juni 2010 resning med hänvisning till att målet var vara för gammalt och för att man från åklagarsidan skulle få problem att förete ny bevisning.
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ DN.se 4 april 2012: Spiondömde Bertil Ströberg död, läst 4 april 2012
- ^ "Bertil Ströberg död" Fokus.se. 20 april 2012. Läst 30 september 20.
- ^ [a b] Inga-Lill Hagberg (20 februari 2009). ”Spioner vi minns”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11425.ab. Läst 5 oktober 2009.
- ^ Holmén, Christian (27 september 2009). ”Spionen kan vara oskyldigt dömd”. Expressen. http://www.expressen.se/Nyheter/1.1722359/spionen-kan-vara-oskyldigt-domd. Läst 5 oktober 2009.
- ^ [a b c d] SvD.se 4 april 2012: Spiondömde Ströberg död, läst 6 april 2012
- ^ TT/DN.se (27 februari 2010). ”RÅ tar upp spionfall”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/ra-tar-upp-spionfall-1.1053130. Läst 28 februari 2010.
