Bertil Ströberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Bertil Johan Olof Ströberg, född 30 mars 1932 i Västra Torsås, Kronobergs län, död 25 mars 2012,[1] var en svensk flygofficer (överstelöjtnant) som 1983 mot sitt nekande dömdes till sex års fängelse för grovt spioneri av Stockholms tingsrätt[2] för polsk räkning.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Karriär och gripandet[redigera | redigera wikitext]

Ströberg växte upp i Hulevik, Västra Torsås socken mellan Småland och Blekinge.[3] Efter sexårig folkskola tog han som 17-åring värvning 1949 och blev signalist, flög på F 17 Kallinge och blev underofficer. Han tog studenten på Försvarets läroverk i Uppsala, blev officer och inledde en karriär på flygstaben.[1] Han gifte sig med Marianne Bäcklund (född 1935) och de fick två barn. De var bosatta i en liten villa på Lidingö.[1] Vid tiden för gripandet var Ströberg överstelöjtnant och chef för flygstabens sambandsavdelning, samt hade tillgång till information om hela det militära kommunikationssystemet.[2]

Ströberg greps den 20 maj 1983 på huvudpostkontoretVasagatan i Stockholm av Säkerhetspolisen (Säpo) sedan han försökt hämta ut ett poste restante-brev adresserat till en "Sven-Roland Larsson". Några veckor tidigare hade den polska ambassaden i Stockholm fått ett brev undertecknat "Sven-Roland Larsson" med en rad hemliga uppgifter och en begäran om 25 000 kronor, om man ville ha mer hemligheter. Pengarna skulle i sådana fall skickas till "Sven-Roland Larsson".[4] Ströberg hävdade att han träffat Larsson i samband med att denne utsatts för misshandel av okända män på Gärdet i Stockholm. Ströberg hävdade att han avstyrde misshandeln och de okända männen flydde. Därefter gav Ströberg sitt visitkort till Larsson i det fall det skulle bli ett rättsligt efterspel. Ströberg hävdade vidare att han efter tid kontaktades av Larsson (som Ströberg uppgav hade ett "utländskt utseende och bröt på svenska") för att Larsson behövde hjälp att hämta ett brev på huvudpostkontoret i Stockholm.

Dom och straff[redigera | redigera wikitext]

Domstolarna avfärdade Ströbergs förklaring som orimlig och slog fast att han bara hittat på historien med "Sven-Roland Larsson" som en täckhistoria.[4] År 1983 dömdes Ströberg till sex års fängelse för grovt spioneri.[5] Tingsrätten var oenig i sin dom och då målet behandlades av Svea hovrätt fastställdes domen, men även här av en oenig rätt.[5] Ströberg frigavs i maj 1986 från Kumlaanstalten.[5]

Anklagelserna bestrids[redigera | redigera wikitext]

Ströberg hävdade sin oskuld till sin död och att nya bevis hade dykt upp i detta ärende. År 1988 beviljades Ströberg resning i målet av Högsta domstolen, men även nu fastställdes domen.[5] Fallet uppmärksammades 2009 i TV-programmet Kalla faktaTV4. I programmet framkom det att en svensk spion, Lennart Savemark, som infiltrerat den sovjetiska ambassaden på uppdrag av Säpo, hade utsatts för "Sven-Roland Larsson" redan 1957. Han uppgav att en kopia på en rapport han skrivit till sina uppdragsgivare på Säpo om arbetet på den sovjetiska ambassaden plötsligt dök upp i posten på hans arbetsplats på ambassaden - med en handskriven lapp där undertecknaren kallade sig "Sven-Roland Larsson" och begärde pengar för ytterligare upplysningar.[4]

I februari 2010 beslutade Riksåklagaren (RÅ) att åter ta upp förundersökningen mot Ströberg. Beslutet hade en viktig principiell betydelse, eftersom grunden för ett sådant agerande grundar sig på bedömningen att de nya uppgifterna var av en sådan vikt att de kunde vara avgörande för målet. Riksåklagaren motsatte sig 23 juni 2010 resning med hänvisning till att målet var vara för gammalt och för att man från åklagarsidan skulle få problem att förete ny bevisning.

Senare liv[redigera | redigera wikitext]

Ströberg hade ända sedan han greps hävdat att han föll offer för en konspiration.[4] Efter att avtjänat straffet arbetade Ströberg som mäklare innan pension.[1] Han avled 79 år gammal den 25 mars 2012.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Holmkvist, Leif (20 april 2012). ”Bertil Ströberg död”. Fokus. http://www.fokus.se/2012/04/bertil-stroberg/. Läst 30 september 2012. 
  2. ^ [a b] Hagberg, Inga-Lill (20 februari 2009). ”Spioner vi minns”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11425.ab. Läst 5 oktober 2009. 
  3. ^ Bergman, Carl-Johan (4 april 2012). ”Spiondömde Bertil Ströberg död”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/spiondomde-bertil-stroberg-dod/. Läst 9 april 2014. 
  4. ^ [a b c d] Holmén, Christian (27 september 2009). ”Spionen kan vara oskyldigt dömd”. Expressen. http://www.expressen.se/Nyheter/1.1722359/spionen-kan-vara-oskyldigt-domd. Läst 5 oktober 2009. 
  5. ^ [a b c d] Spiondömde Bertil Ströberg död”. Svenska Dagbladet. 4 april 2012. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/spiondomde-bertil-stroberg-dod_6976181.svd. Läst 4 april 2012. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]