Carl Wilhelm Scheele

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Wilhelm Scheele på en medalj från Svenska Familj-Journalen, 1874. Tyvärr finns inga riktiga bevarade porträtt av Scheele. Denna bild utgår från de minnesbilder hans bekanta gjorde sig av honom efter hans död, och som senare tolkats av diverse olika konstnärer.
Scheeles apotek och bostad i Köping.

Carl Wilhelm Scheele, född 9 eller 19 december 1742 i Stralsund, Svenska Pommern, död 21 maj 1786 i Köping, var apotekare och en av det europeiska 1700-talets mest framstående kemister. Han föddes som svensk undersåte och som ett av många barn till köpmannen i Stralsund Joachim Christian Scheele, av gammal ansedd tysk släkt, och Margareta Eleonora Warnecross. Scheele är framför allt känd för sina många upptäckter av individuella substanser. Bland dem finns åtskilliga ämnen som efter hans död kommit att räknas som grundämnen, till exempel syre och klor. Det man främst minns honom för idag är hans upptäckt av deflogisticerad luft, d.v.s. syre. Denna upptäckt var dock bara en i en lång rad av upptäckter av både organiska och oorganiska kemiska substanser. Upptäckten gjordes sannolikt några år före Joseph Priestleys upptäckt av samma ämne. Priestley publicerade dock upptäckten före Scheele. Bådas arbeten föregick Antoine Laurent Lavoisiers, i äldre litteratur nämnd som en av syrets upptäckare.

Uppväxt och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Carl Wilhelm Scheele skickades redan 1757 vid 14 års ålder till Göteborg för att bli lärling hos apotekaren M. A. Bauch, hos vilken hans några år tidigare avlidne äldste bror redan tjänstgjort. Det var där han tillägnade sig de kunskaper i kemisk analys som senare skulle göra honom till en av Europas mest framstående kemister. Scheele stannade i Göteborg ytterligare två år efter att ha avslutat sin sexåriga lärotid där.

Därefter flyttade han 1765 till Malmö, där han blev gesäll hos apotekaren P. M. Kjellström, en i sitt fack framstående och särskilt för kemi intresserad man. Scheele förkovrade sig ännu mer under sin tid i Skåne. Han hade redan under sin skånska period fått kontakt med Anders Jahan Retzius, då docent i kemi och naturalhistoria i Lund. Retzius och Scheele flyttade år 1768 till Stockholm, där Scheele tog plats på apoteket Korpen. Han trodde antagligen att huvudstaden skulle bli mer gynnsam för vetenskaplig forskning och utveckling. Så blev det inte. Scheele lyckades inte få kontakt med Stockholms kemister och fick inte heller arbeta i laboratoriet utan i recepturen, där läkemedlen framställdes. Redan efter några år flyttade Scheele istället till Uppsala och apotektet Uplands Wapen. I Uppsala fick han kontakt med Johan Gottlieb Gahn, kemiprofessorn Torbern Bergmans favoritstudent. Scheele lyckades snart övertyga Gahn om sin kompetens som kemist, och det var genom honom som han fick kontakt med Bergman. Han skulle samarbeta med Bergman fram till dennes död, och det var framför allt genom Bergmans hjälp som Scheele fick tillträde till den vetenskapliga världen. Scheele hade som apotekargesäll inte självklart tillträde till de där vetenskap främst bedrevs i 1700-talets Sverige.

Vetenskapliga och tekniska resultat[redigera | redigera wikitext]

Scheele utbildades som apotekarlärling i Göteborg, som gesäll i Malmö, Stockholm och Uppsala och fick senare privilegier till att driva apoteket i Köping. De flesta av hans arbeten publicerades i en svit artiklar i Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar, och han räknas som upptäckare av en lång rad av både organiska och oorganiska kemiska substanser. Hans upptäckt av det ämne som senare skulle döpas till syre 1772–1773 publicerades dock år 1777 i hans enda bok Chemische Abhandlung von der Luft und dem Feuer (Kemisk avhandling om luft och eld). Scheele använde emellertid själv inte denna term, som istället introducerades av den franske kemisten Antoine Laurent Lavoisier.

Scheele upptäckte inte några grundämnen i egentlig mening; han skulle inte ha förstått vad som åsyftas med ordet. Däremot var han först med att analysera och beskriva en mängd substanser, vilka av senare kemister skulle få namn av grundämnen. Dessa är klor (1774), mangan (1774), molybden (1778), volfram (1781) och barium. Han var också först med att identifiera åtskilliga ämnen som senare skulle betraktas som sammansatta molekyler, bland annat glycerol, vätecyanid (blåsyra), citronsyra, vätesulfid och vätefluorid.

Scheele invaldes 1775 som ledamot nummer 209 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Arbetsförhållanden och död[redigera | redigera wikitext]

Scheelestatyn
Scheelestatyn i Humlegården

Liksom många andra kemister under hans tid arbetade Scheele ofta under svåra och farliga förhållanden. Kanske är detta en orsak till hans förtida död – i sitt arbete om blåsyra nämner han helt enligt tidens kemiska kutym dess smak – och mot slutet av sitt liv uppvisade han tecken på kvicksilverförgiftning.

På sin dödsbädd i Köpings apotek ingick Scheele 18 maj 1786 äktenskap med sin värdinna och företrädarens änka fru Pohl för att ge henne äganderätt till den efterlämnade egendomen och bekräftade detta i ett testamente den 21 maj på morgonen. Samma söndag halv tolv på förmiddagen avled Scheele 43 år gammal. Hans vän prosten Karl Johan Ahlström förrättade jordfästningen 28 maj 1786 och Scheele vilar nu på Köpings kyrkogård.

Av samtiden beskrevs Scheele såsom varande av medelmåttigt växt, frisk och stark kroppsbyggnad, runt ansikte, röd hy och efter utseendet blodfull. Hans rediga uppsyn förrådde vid första påseendet ingenting synnerligen märkvärdigt, men ögonen röjde eld, talet en formerad stadga, som väckte uppmärksamhet och förtroende, hvilket senare dock icke utan umgänge var så lätt att upptäcka. Konst och förställning saknades alldeles hos honom, han mente hvad han talte och var uti vanligt umgänge allvarsam, tankfull och sökte utom sina mest älskade ämnen aldrig långa konversationer. Bragtes åter vetenskapliga frågor på tal, blev han i hög grad intresserad samt kunde då lätteligen förmås att utförligt redogöra för sina åsikter och till och med bestyrka dem genom förevisande av talrika experiment.

Hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

Scheele har gett sitt namn åt ett tiotal vägar, gator och torg i olika svenska orter, ScheelelaboratorietKarolinska institutet, det alltid öppna jourapoteket C W Scheele på Klarabergsgatan i Stockholm och en högstadieskola i Köping.

Han står staty i nordöstra delen av Humlegården i Stockholm, och nedanför Köpings kyrka i Köping.

I samband med 200-årsminnet av hans födelse 1942 utgavs ett frimärke med hans bild, 5 öre grön och 60 öre karminviolett. Delar av inredning och utrustning från hans apotek i Köping förvaras på Skansen i Stockholm.[1]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ skansen.se, Apoteket Kronan

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, P. Gunnar (1964). Svenska snillen: från Stiernhielm till Scheele. Stockholm: Natur och kultur. Libris 382564  s. 269-[317].
  • Ekström, Stig (1987). ”Carl Wilhelm Scheele: ett 200-årsminne”. Nordisk medicinhistorisk årsbok (Stockholm : Medicinhistoriska museet, 1968-1996) 1987,: sid. 83-97 : ill.. ISSN 0303-6480. ISSN 0303-6480 ISSN 0303-6480.  Libris 3043206
  • Fredga, Arne (1943). Carl Wilhelm Scheele: minnesteckning. Levnadsteckningar över Kungl. Svenska vetenskapsakademiens ledamöter, 0347-9021 ; 119. Stockholm. Libris 1286263 
  • Frängsmyr, Tore (1989). ”Den anspråkslöse kemisten”. Gubben som gräver : människor och miljöer i vetenskapens värld (1989): sid. 116-130 : ill..  Libris 9641104
  • Frängsmyr, Tore (1987). Carl Wilhelm Scheele: *1742 †21/5 1786 : minnesteckning vid Kungl. Vetenskapsakademiens högtidssammankomst den 2 april 1986. Levnadsteckningar över Kungl. Svenska vetenskapsakademiens ledamöter, 0347-9021 ; 188. Stockholm: Informationsavd., Vetenskapsakad. Libris 599337 
  • Trofast, Jan (1992). ”Carl Wilhelm Scheele - syrets upptäckare”. Vandring genom en boksamling / (1992 ;): sid. 33-45.  Libris 10052501
  • Segerström Henry, red (2006). Ärat ditt namn. Köpingsboken 1650-1918 ; 2006. Köping: Köpingsboken. Libris 10290594. ISBN 978-91-974380-6-3