C.-H. Hermansson
| C.-H. Hermansson | |
 |
|
|
|
|
| Ämbetsperiod 1964–1975 |
|
| Företrädare | Hilding Hagberg |
|---|---|
| Efterträdare | Lars Werner |
|
|
|
| Ämbetsperiod 1963–1985 |
|
| Valkrets | Stockholms kommun |
|
|
|
| Född | 14 december 1917 Bollnäs, Gävleborgs län |
| Födelsenamn | Carl-Henrik Hermansson |
| Politiskt parti | Vänsterpartiet |
| Utbildning | politices magister |
Carl-Henrik Hermansson, vanligen kallad CH Hermansson, född 14 december 1917 i Bollnäs, Gävleborgs län, är en svensk politiker (vänsterpartist) och politices magister. Han var partiledare för Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) 1964–75 (fram till 1967 under namnet Sveriges kommunistiska parti, SKP) samt riksdagsledamot 1963–85. Han var gift med Märta Katz (1916–2001) som han har två döttrar med.
Innehåll |
[redigera] Biografi
I mitten av 1930-talet blev han politiskt engagerad i SSU. Med detta väckte han stor uppmärksamhet på sitt läroverk i Sundsvall där rektorn var nazist,[källa behövs] liksom ett stort antal elever.[källa behövs] Efter att han flyttat till Stockholm för akademiska studier blev han medlem i den socialistiska studentorganisationen Clarté. Detta ledde till att han blev utesluten ur SSU och 1941 gick han därför över till Sveriges kommunistiska parti. Sedan han blivit pol. mag. anställdes han 1941 av tidningen Ny Dag och han var dess chefredaktör 1959-1964.
Hermansson bidrog under hela sin verksamma period i partiets ledning, och särskilt under sin tid som partiledare till att partiet skulle fjärma sig från Sovjetunionen och ansluta sig till eurokommunism.[källa behövs] Han var mycket starkt kritisk till Sovjetunionens imarsch i Ungern 1956.[källa behövs] På partikongressen 1967 deklarerades det att internationell solidaritet inte bara skulle begränsas till kommunistpartier, utan även innefatta alla rörelser, partier och grupper som i olika länder kämpar för fred, nationellt oberoende, frihet och socialism. Det betydde också samverkan med vänstersocialistiska partier, såsom socialdemokratiska partier.[1] 1968 tog Hermansson avstånd från Warszawapaktens inmarsch i Tjeckoslovakien under Pragvåren. Han krävde omedelbart att Sveriges diplomatiska förbindelser med Sovjetunionen skulle brytas - något som gjorde honom ensam bland partiledarna.
Markant i Hermanssons arbete är ett stort intresse för ekonomisk politik och de konkreta ägarförhållandena i det svenska näringslivet.
Hans var också tidig att förfäkta en bredare förståelse av klassbegreppet och betonade exempelvis att den växande gruppen offentligtanställda var en del av arbetarklassen i bred bemärkelse,[källa behövs] och att detta borde påverka vänsterns strategier och retorik.
Under sin tid i SKP:s ledning före Ungernrevolten var Hermansson, som hela partiet, mycket lojal mot Sovjetunionen och dess ledning. Vid en minneshögtid i Medborgarhuset i Stockholm den 9 mars 1953 ha hyllat Stalin. Hermansson sade då:
| ” | Stalin är en av hela den mänskliga historiens största personligheter. Marxismen, den lära som Stalin behärskade med sådant mästerskap och som han vidareutvecklade till ett nytt och högre plan, förnekar ingalunda de stora personligheternas roll för historiens utveckling. Stalin förstod att ställa hela sin livsgärning i de framväxande, de progressiva, de oemotståndligt segrande krafternas tjänst. Därför blev hans liv så betydelsefullt för mänskligheten, därför blev han en gigant i den mänskliga utvecklingens historia. Att vara kommunist, det är att ha Lenin och Stalin till föredöme. Stalin är en av alla epokers mest geniala vetenskapsmän. | „ |
Hermansson reste även till begravningen i Moskva där han höll ett tal som han efteråt har ångrat:
| ” | Ja, det var ett vidrigt språk jag använde, avskyvärt, jag talade som partiets funktionär. Jag har beklagat det många gånger. Och jag bröt ju med det där sen.[2] | „ |
Hermansson var den rikaste partiledaren på sin tid. Orsaken till det var hustruns förmögenhet och sambeskattningen av makar.
[redigera] Bevingat uttryck
Hermansson har blivit känd för uttrycket "Någon jävla ordning ska det va’ i ett parti". Detta uttalande, som TV-sändes, fälldes i ett tal på en partikongress 1969 med anledning av all splittring och internt bråk inom partiet. Eftersom det vid denna tid var ytterst ovanligt att någon svor i TV har uttrycket "någon jävla ordning" närmast blivit bevingat.
[redigera] Bibliografi
- Det monopolkapitalistiska Sverige ( 1943)
- Koncentration och storföretag (1959)
- Monopol och storfinans (1962)
- Monopol och storfinans - de 15 familjerna (1965)
- Vänsterns väg (1965)
- För socialismen (1974)
- Kommunister. Första boken (1977)
- Kapitalister I. Monopol (1979)
- Kommunister. Andra boken (1980)
- Kapitalister II. Storfinans (1981)
- Socialism på svenska (1983)
- Sverige i imperialismens nät (1986)
- Ägande och makt. Vad kommer efter de 15 familjerna? (1989)
- Företagens makt och makten över företagen (2003)
[redigera] Referenser
- ^ Hermansson, CH. ”Fortsätt granskningen SVT!”. Vänsterpartiet. Arkiverad från originalet den 3 november 2004. http://web.archive.org/web/20041103020926/http://www.vansterpartiet.se/PUB_Omoss/23972.cs.
- ^ Molin, Kari (9 oktober 2005). ”C H kallar sig inte längre kommunist”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/c-h-kallar-sig-inte-langre-kommunist. Läst 8 november 2009.
[redigera] Externa länkar
-
Wikiquote har citat av eller om C.-H. Hermansson
- Malmberg, Lena (27 november 2007). ”CH Hermansson: Makt och miljö viktigast för vänstern”. Flamman. http://www.flamman.se/ch-hermansson-makt-och-miljo-viktigast-for-vanstern.
| Företrädare: Hilding Hagberg |
Vänsterpartiet kommunisternas partiledare 1964–1975 |
Efterträdare: Lars Werner |
