Brunsula

Från Wikipedia
Brunsula
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSulfåglar se text
Suliformes
FamiljSulor
Sulidae
SläkteSula
ArtBrunsula
S. leucogaster
Vetenskapligt namn
§ Sula leucogaster
AuktorBoddaert, 1783
Utbredning
Synonymer
Brun sula

Brunsula[2] (Sula leucogaster) är en fågel i familjen sulor.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Brunsulan blir ungefär 76 centimeter lång och har ett vingspann på runt 100 centimeter. Den adulta brunsulans huvud och översida är mörkt bruna i skarp kontrast till den vita undersidan. Näbben och fötterna är blåaktiga. Juvenilen är gråbrun med mörkare färg på huvud, vingar och stjärt. Vanligtvis är den tyst, men under ruvningstiden ger den från sig sporadiska svaga ljud, som beskrivs som otäcka.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Brunsula vid Lady Elliot Island i Australien.

Traditionellt har familjen sulor placerats i ordningen pelikanfåglar men molekulära och morfologiska studier har visat att denna ordning är parafyletisk.[4]. Förslagsvis har därför sulorna flyttats till den nya ordningen Suliformes tillsammans med fregattfåglar, skarvar och ormhalsfåglar.[3]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Brunsula häckar på klippiga öar och kuster och på vulkaniska öar i tropiska delar av Atlanten och Stilla havet, men även till exempel på Julön i Indiska oceanen.[5] Arten häckar även på flera västindiska öar.

Under vintern lever den pelagiskt och sprider sig över havet i hela tropiska klimatzonen. I Europa har brunsula iakttagits tillfälligt, bland annat ett tiotal gånger i Spanien, men även i Italien, Frankrike och Storbritannien.[6] Arten har observerats vid två tillfällen i Sverige, först den 3 november 2021 då en fiskare fångade arten på bild vid Måseskär, väster om Orust.[7][8] och andra gången på en Finlandsfärja där fågeln blev omhändertagen den 8 augusti 2023 vid Värtahamnen i Stockholm. [9]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Brunsula delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Brunsula livnär sig till största delen av småfisk och tioarmade bläckfiskar, som den fångar genom att störtdyka ned i havet med stor fart. Likt de andra arterna av sula vinklar den vingarna bakåt när den dyker. Till skillnad från dess beteende i luften, är den ganska klumpig när den lyfter och landar. Boet är mycket enkelt och placeras direkt på marken. Fågeln lägger två blåaktiga ägg med tjockt kalkskal, som ruvas av bägge föräldrarna. När de byts om att ruva äger ett komplicerad hälsningsritual rum. Paren håller samman i flera år.

Ägg av brunsula.

Brunsula och människan[redigera | redigera wikitext]

Hot och status[redigera | redigera wikitext]

Arten är hotad i vissa regioner av fosfatdrift från guano och av fiske. I vissa områden samlas artens ägg men allmänt räknas brunsula som livskraftig.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har förr även kallats brun sula, det vill säga särskrivet.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Sula leucogaster Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  4. ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
  5. ^ Redman, Nigel; Stevenson, Terry; Fanshawe, John (2016) (på engelska). Birds of the Horn of Africa: Ethiopia, Eritrea, Djibouti, Somalia, and Socotra - Revised and Expanded Edition. Princeton Field Guides. Princeton University Press. Sid. 44. ISBN 978-0-691-17289-7. OCLC 944380248. https://books.google.com/books?id=QOs9DwAAQBAJ&pg=PA44. Läst 13 december 2018. 
  6. ^ Tarsiger.com Fynd av brunsula i Västpalearktis
  7. ^ TT (5 november 2021). ”Unikt fågelfynd på Västkusten”. Dagens Nyheter (DN). https://www.dn.se/sverige/unikt-fagelfynd-under-kraftfiske/. Läst 6 november 2021. 
  8. ^ Lina Conrad Andersson (5 november 2021). ”Fågeln har aldrig setts i Sverige – Orustfiskare fångade den på bild”. Göteborgs-Posten (GP). https://www.gp.se/nyheter/fågeln-har-aldrig-setts-i-sverige-orustfiskare-fångade-den-på-bild-1.58607010. Läst 6 november 2021. 
  9. ^ ”Unikt fågelfynd på Finlandsfärjan – brunsula. Andra gången den setts i Sverige.”. www.expressen.se. 8 augusti 2023. https://www.expressen.se/nyheter/unikt-fagelfynd-brunsula-landade-pa-finlandsfarjan/. Läst 8 augusti 2023. 
  10. ^ https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brun-sula

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hoyo, Josep del, Elliott, Andrew & Sargatal, Jordi (1992) Handbook of The Birds of The World, Lynx Edicions Barcelona, Vol.1, sid:325, ISBN 84-87334-10-5
  • Harrison, Peter (1996) Seabirds of the World, Princeton University Press, ISBN 0-691-01551-1
  • Bull, John og Farrand, Jr., John, The Audubon Society Field Guide to North America

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]