Cordelia Edvardson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den Stolperstein som placerats vid Cordelia Edvardsons barndomshem på Eichkatzweg 33 i Berlin.
Texten lyder i översättning: Här bodde Cordelia Edvardson, född Hoffmann, årgång 1929. Deporterad 10.3 1944. Theresienstadt. Auschwitz. Överlevde.

Cordelia Edvardson, född 1 januari 1929 i München i Tyskland, död 29 oktober 2012[1] i Stockholm, var en svensk journalist och författare. Mellan åren 1977 och 2006 var hon Svenska Dagbladets Mellanösternkorrespondent, stationerad i Jerusalem.

Bakgrund och gärning[redigera | redigera wikitext]

Edvardson, som var av tysk-judisk börd, var en överlevande från koncentrationslägret Auschwitz (fånge A 3709) och kom till Sverige efter andra världskriget 1945. Hon var dotter till författaren Elisabeth Langgässer och juristen Hermann Heller.

Edvardsons journalistik, i synnerhet i fråga om israelisk inrikespolitik, kännetecknades av en inte sällan bitsk och humoristisk underton. Hon har även skrivit för Damernas Värld, finländska Hufvudstadsbladet och åtskilliga tyska tidningar.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

År 1984 publicerade Edvardson sin självbiografi Bränt barn söker sig till elden, som väckte stor uppmärksamhet. Boken uppmärksammades i Tyskland och erhöll 1986 Geschwister-Scholl-Preis, ett litteraturpris som fick sitt namn för att hedra och påminna om syskonen Sophie och Hans Scholl, som genom aktivt motstånd på 1940-talet föll offer för nazismen.

År 2004 producerade filmaren Stefan Jarl en dokumentär om henne och hennes liv, Flickan från Auschwitz, med premiär vid filmfestivalen i Båstad sommaren 2005.

En s.k. Stolperstein (svenska: snubbelsten) med Cordelia Edvardsons namn placerades den 2 november 2008 på hennes barndoms gata i Berlin. En Stolperstein är en liten minnestavla över offer för nazisternas förföljelser som läggs i gatläggningen på trottoaren framför det hus där offret har bott eller verkat.[2]

Institutionen för journalistik, medier och kommunikation instiftade ett journalistpris i Edvardsons namn som vartannat år delas ut till en journalist som har "ett starkt engagemang, ett personligt tilltal och en blick för det stora i det lilla".[3] 2010 delades det första priset ut till Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.

Prosa och poesi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Så kom jag till Kartago (1958)
  • Till kvinna född (1967)
  • Bränt barn söker sig till elden (1984)
  • Viska det till vinden (1988)
  • Jerusalems leende (1991)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Cordelia Edvardson har avlidit”. SvD. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/cordelia-edvardson-har-avlidit_7625918.svd. 
  2. ^ ”Stolperstein Eichkatzweg 33”. Offizielles Stadtportal der Hauptstadt Deutschlands. http://www.berlin.de/ba-charlottenburg-wilmersdorf/bezirk/lexikon/eichkatzweg33.html.  (tyska)
  3. ^ Andersson, Elisabet (1 oktober 2010). ”SvD-journalist äras med pris”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/svd-journalist-aras-med-pris_5417695.svd. Läst 1 oktober 2010. 
  4. ^ Schueler, Kaj (23 september 2009). ”Cordelia Edvardson får tysk orden”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3559977.svd. Läst 5 december 2011. 
  5. ^ En otålig folkbildare”. Svenska Dagbladet. 05 januari 2012. http://www.svd.se/kultur/litteratur/en-otalig-folkbildare_6752341.svd. Läst 5 januari 2012. 



Camera-photo.svg Selma Lagerlöf.png Denna biografiska artikel om en svensk person behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.