Dysfemism

Från Wikipedia
Stilfigurer

DIALOG
Apostrofering
Descriptio
Divisio
Hypofor
Illeism
Prosopopoeia
Ratiocinatio
Retorisk fråga
Sermocinatio

JÄMFÖRELSE
Allegori
Antites
Kenning
Liknelse
Metafor
Metonymi
Pars pro toto
Synekdoke

ORDLEK
Malapropism
Oxymoron
Paronomasi
Zeugma

STRUKTUR
Anastrof
Isokolon
Kiasm
Parallellism
Trikolon

TILLÄGG
Evidentia
Hopning
Hyperbol
Perifras
Pleonasm
Polysyndeton
Stegring
Tautologi

UPPREPNING
Allitteration
Anadiplos
Anafor
Assonans
Epanalepsis
Epifor
Rim
Symploke
Synonymi

UTESLUTNING
Asyndeton
Ellips
Ironi
Litotes
Meiosis

ÖVRIGT
Antonomasi
Dysfemism
Eufemism
Exclamatio
Katakres

En dysfemism eller kakofemism är en pejorativ omskrivning som syftar till att vara mer nedsättande, vulgär eller stötande än ursprungsordet, i motsats till en eufemism. Dysfemismer används oftast som satir eller sarkasm. Några exempel är giftpinne för cigarett, Fjollträsk för Stockholm eller dumburk för TV-mottagare.

En synonym för nedsättande tillnamn är öknamn. Motsatsen är smeknamn eller eufemism.

Öknamn på yrken

  • Lapplisa – kvinnlig parkeringsvakt
  • P-nisse – manlig parkeringsvakt
  • Dörrslusk – entrévärd
  • Hjärnskrynklare – psykoterapeut
  • Kotknackare – kiropraktor
  • Lagvrängare – advokat
  • Dögrävare – kyrkogårdsarbetare
  • Gnistpelle – elektriker
  • Spånhuvud – snickare

Ortnamn

  • Fjollträsk, Tjockhult – Stockholm
  • Ynkedynga – Örkelljunga
  • Landet, Spenaten – alla städer utom Stockholm
  • Döderhamn - Söderhamn
  • Muppsala - Uppsala
  • Menköping - Enköping

Ortsboöknamn

Ortsboöknamn är nedvärderande benämningar som invånarna i olika bygder har eller har haft på varandra. Personer från Ångermanland kallades till exempel för kråkor och medelpadingarna för grisar. Vanligast var sockenboöknamn, av vilka över tusentalet är kända och upptecknade i landet, exempelvis V. Vingåkers vargar och Ö. Vingåkers rävar i Södermanland samt Söderby starar, Karls kajor, Estuna kråkor, Lohärads korpar och Malsta skjuror i Uppland.

  • Fiskmåsar – smeknamn på Stockholmare på semesterorter.

Litteratur

  • Ejdestam, Julius, i Folkminnen och folktankar. (1942)
  • Ejdestam, Julius, Svenskt folklivslexikon. (1975)