Ek

För andra betydelser, se Ek (olika betydelser).

Ek
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Bokordningen Fagales
Familj	Bokväxter Fagaceae
Släkte	Eksläktet Quercus
Art	Ek Q. robur
Vetenskapligt namn
§ Quercus robur
Auktor	Linné
Utbredning

Ek, (Quercus robur, kallas även skogsek, vanlig ek, sommarek och stjälkek), är ett kraftigt lövträd som kan bli åtminstone tusen år gammalt. I Sverige förekommer också bergek (Quercus petraea). Eken tillhör familjen bokväxter.

Flera arter inom eksläktet odlas som park- och trädgårdsväxter – bland annat rödek (Quercus rubra).

Biologi

Eksläktet kännetecknas av fröet, ollonet, som är nötartat utan vita men med en läderartad fruktvägg, med basen nedsänkt i en fruktskål (cupula) vilken bildats ur det urholkade blomfästet och täckts med små fjäll.

Trädets krona är bred och ofta går grenarna ut från stammen i en nära på rät vinkel.

Ekens blad blir 10–12 cm långa och är parflikiga. Vid basen sitter bladöron. Gallsteklar angriper ofta bladen och bildar galler som ofta kan hittas på bladens undersida på hösten.

Eken räknas som Skandinaviens största träd, med stam upp till 30 meters höjd och med en omkrets på runt 3 meter. I södra Europa kan arten nå en höjd på 45 meter. Enstaka träd kan ha betydligt tjockare stammar, över 10 meter.

Eken växer medelsnabbt (i samma hastighet som bok, lind och ask) och bär inte frukt förrän vid c:a 40–50 års ålder. Vid gynnsamma förhållanden, med näringsrik jord och god tillgång på sol kan dock eken växa relativt snabbt även i Sverige och på 50 år nå en höjd på 20–25 meter, med en stamomkrets på 1 meter. Träd som bara är 6–7 cm i brösthöjdsdiameter kan också under sådana förhållanden producera ollon. Trädet är normalt avverkningsmoget efter cirka 150 år, men kan växa ytterligare i flera hundra år. När trädet börjar närma sig en viss höjd fortsätter det att växa på bredden på stam och grenverk. Vid mycket hög ålder börjar trädet att murkna inifrån och bli ihåligt, till gagn för många smådjur och insekter. Den murkna veden, s.k. mulm, kan uppgå till flera hundra liter på riktigt stora träd. Mer än 500 arter av insekter är direkt beroende av den murkna veden i gamla ekar. Ihåligheten ger den olägenheten att det blir omöjligt att exakt åldersbestämma riktigt gamla träd med den enkla metoden att räkna årsringar.

Stjälkekens löv faller om hösten, till skillnad från vinterekens.

Utbredning

Utbredning i Europa

Eken växer i nästan hela Europa och kom in till Sverige för över 9 000 år sedan.

I Sverige växer ek upp till biologiska norrlandsgränsen och på enstaka platser som planterad norr därom. Många av de anlagda ekskogarna i Sverige är av mellaneuropeisk proveniens. Sveriges nordligaste naturliga ekbestånd finns vid Testeboåns nedre lopp i Gästrikland. Påståendet att Dalälven utgör en nordlig gräns för ekens utbredning är felaktigt. Tvärtom skär Dalälven ekens nordgräns i rät vinkel vilket gör att ek växer ytterst sparsamt i stora områden söder om älven.^{[källa behövs]}

Ek i kultur och historia

Stefan Anderson med hustrun Ragnhild 1955 under massiva ekar i Batavia, Illinois.

Eken är kanske ett av de mest karaktärsfulla träden och det som mest tillbetts som heligt under religiösa former i Europa. Namnet på de keltiska läromästarna, druiderna, kommer från det grekiska ordet för ek, Dryas, eftersom det påstods att keltiska druider alltid hade med sig ekblad vid offer och dylikt.

Även inom den germanska språksfären måste eken spelat en stor roll, eftersom de flesta germanska språk delar ord för trädet och även ord som ligger nära; sålunda är exempelvis det svenska ekollon ursprungligen detsamma som det engelska acorn (som alltså inte har något att göra med corn).

Under flera hundra år tillhörde alla ekar i Sverige kronan som skogsregale, eftersom virket användes till skeppsbyggnad, mest till krigsfartyg för den svenska flottan. Även Gustav Vasa beordrade plantering av ekar för framtida behov för skeppsbyggnad. Det var belagt med stränga straff för gemene man att hugga ner eller skada ekar. Även plantor hade samma skydd. Det åtgick cirka 2 000 ekar för att bygga ett större skepp, och tillräcklig tillgång och närhet till skeppsvarven blev tidigt ett uppmärksammat problem. Enligt kungligt plakat den 4 augusti 1608 var straffet vid olovlig avverkning första gången 40 daler, andra gången 80 daler och vid tredje gången förlust av livet. Detta är ett av skälen till att så många ekar som är flera hundra år har fått stå orörda i Sverige. Så sent som 1832 påbörjades en plantage av ekar på Visingsö, med samma ändamål att säkra virkestillgången till framtida krigsfartyg. På Visingsö planterades inom tio år totalt c:a 300 000 ekar, varav en stor del av beståndet finns kvar än i dag. Efterfrågan på de stora mängder virke för skeppsbyggnad upphörde nämligen efter hand när skeppsvarven började använda järn och senare stål till fartygen fram mot slutet av 1800-talet. Ekplantagen, som i dag upptar en areal på cirka 360 ha, förvaltas av Statens fastighetsverk.

Eklöv har stundom använts som hedersmärke, med hänvisning till ekens ovan nämnda bakgrund som ”heligt träd”. Till exempel är det vanligt att generalpersoner inom olika försvarsmakter utsmyckas med eklöv. Svenska generaler, oavsett generalsgrad, bär fyra eklöv på fältjackans högra kragspegel.

Eken är en symbol för Föreningssparbanken (nuvarande Swedbank), och det latinska namnet Quercus robur har gett namn åt Swedbanks fondsystem Robur.

Eken är Blekinges landskapsträd.

Användning

Quercus robur

Ek är ett mycket hårt, tätt och starkt träslag och det allra bästa för exempelvis spanten till träbåtar. Inom möbeltillverkningen och golvindustrin är ek ett mycket eftertraktat material på grund av virkets hårdhet. Eftersom det är dyrare än flera andra inhemska lövträd, limmas ofta ekfaner på en stomme av billigare träslag. Ek lämpar sig dåligt för massatillverkning, delvis på grund av de mycket stora kärlcellerna.

Ek, Quercus robur, är tillsammans med bergek en av två trädarter som i vinsammanhang går under beteckningen "fransk ek" och som används för att tillverka vintunnor, som ger fatkaraktär åt vinerna.

Gamla ekbestånd

Inom många områden i Sverige, speciellt inom de som avsatts som nationalparker eller naturreservat, finns det stora bestånd av gamla ekar där ekskogen på Visingsö tillhör det enskilt största sammanhängande beståndet i Sverige. Ekarna inom Nationalstadsparken på Norra Djurgården i Stockholm är ett annat område som anses ha ett av norra Europas rikaste bestånd av mycket gamla och välväxta ekar.

Kända ekar

Estland

Tamme-Lauri ek.

• Tamme-Lauri ek är Estlands äldsta träd. Den fanns på den estniska tiokronorssedeln.

Sverige

Birger jarls ek i Stockholm, maj 2011.

• Kvilleken, även kallad Rumskullaeken, i Norra Kvill i Småland anses vara den äldsta eken i Sverige och har beräknats ha en ålder på cirka 1 000 år och en omkrets på 14 meter.
• Birger jarls ek som står mitt i Essingeledens trafikplats Kristinebergsmotet på västra Kungsholmen i Stockholm. Eken är uppemot 800 år gammal och därmed lika gammal som Stockholm och bär därför namnet efter stadens grundare Birger jarl. Eken har fortfarande lite liv i sig, som visar sig i en grönskande gren och utgör numera högsta naturvärde, naturvärde klass 1, vilket motsvarar naturreservat.
• Eken vid Karl XI:s fiskartorp, populärt kallad ”Eken i väggen”, är en ek inom området Fiskartorpet i Nationalstadsparken på Norra Djurgården i Stockholm som antas började växa samtidigt som Karl XI uppförde sitt lilla fiskartorp i det inre av Husarviken omkring år 1680. Eken som nu är omkring 320 år har växt in mot väggen på torpet och hotar flytta hela huset även om det kommer att ta tid. Avverkningsförbud av ekar inom parken och bevarande av kulturminnesvärda hus har således betytt alldeles speciella utmaningar för Djurgårdsförvaltningen vid underhållet av huset.
• Prins Eugens ek är en mäktig ek på Södra Djurgården i Stockholm som växer i parken vid Prins Eugens Waldemarsudde. Eken anses vara den största levande på Djurgården. Den var ursprungligen trestammig. I dag (2006) är Prins Eugens ek 21 meter hög med en omkrets av 920 centimeter och en volym på 45 kubikmeter. Åldern uppskattas till mellan 300 och 400 år – enligt vissa källor till och med 1 000 år.
• TV-eken kallades den månghundraåriga ek på Oxenstiernsgatan, Östermalm i Stockholm. Namnet härrör från ekens placering utanför TV-huset. Ett tidigare namn var Radiohuseken. Eken togs ner under natten den 25 november 2011 under stora protester.
• Snapphaneeken i Sölvesborg, en gammal ek som enligt sägnen ska ha använts för hängning av snapphanar.
• Kungseken strax söder om Uppsala sägs vara motivet för Föreningssparbankens symbol.

Galleri

• 
  En ung ek
• 
  Ekens bark
• 
  Späda ekblad
• 
  Ekblad och mogna ekollon
• 
  Prins Eugens ek

Se även

• Eksläktet

Referenser

Tryckta källor

• Björn Hasselblad; Monica Eriksson (1982). Djurgårdsvandringar: villor och andra sevärdheter på Södra och Norra Djurgården: en introduktion till Kungl. Djurgården. Stockholm: Kungliga Djurgårdens förvaltning. Libris 7791397. ISBN 91-970418-0-7 

Vidare läsning

• Eliasson, Per (2002). ”Kampen om ekarna”. Populär historia 2002:5,: sid. 42-46 : färgill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/kampen-om-ekarna/.  Libris 10226243
• Lind, Johan (2010-08). Quercus. Ekens mångfald. Bokförlaget Atlantis. ISBN 9173533572 

Externa länkar

• Den Virtuella Floran
• Ek i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Oaks from Bialowieza Forest (biggest oak cluster with the monumental sizes in Europe) (engelska)
• Träcentrum Träslagsinformation
• "Upptäck ekarnas stad - på cykel eller till fots" Linköpings kommun
• "Ekprojektet" vid Göteborgs Universitet, långsiktigt forskningsprojekt, bl a med åtta utförliga Nyhetsbrev ("Bland ekar och arter") producerade fram till 2014; http://www.bioenv.gu.se/personal/Gotmark_Frank/
• Wikimedia Commons har media som rör Ek.
  Bilder & media